Någon som är medlem i Sveriges Arkitekter som kan logga in och kolla information?

Ingångs- och praktiklöner

Sveriges Arkitekter gör årligen rekommendationer om lägsta ingångslön för nyutexaminerade. Sådana rekommendationer har gjorts under en lång följd av år och vi kan genom en unik statistikserie visa på att marknaden år efter år funnit förbundets rekommendationer vara rimliga och följt dessa. Det finns en omvittnad tilltro till och acceptans för förbundets ingångsrekommendationer.
Ambitionen med ingångs*lönerekommendationerna är att över en längre tid skapa förutsättningar för en stabil utveckling av ingångslönerna och göra dessa oberoende av låg- eller högkonjunkturer. Ingen tjänar på att ingångslönerna varierar kraftigt på marknaden beroende på om marknaden är stark eller svag. De förväntningar en nyutexaminerad arkitekt ställs inför är desamma oberoende av om marknaden är stark eller svag.
En annan, viktig, strävan är att tillförsäkra unga arkitekter ungefär samma begynnelselöner som unga civilingenjörer, civilekonomer och jurister får. För några år sedan, när marknaden var lite kärvare för dessa grupper träffade deras fack överenskommelser (Ung Akademiker) med arbetsgivarsidan inom den privata sektorn om introduktionsplatser till lägre lön, 18.000 kr/mån. Sveriges Arkitekter avstod från att träffa liknande avtal och kommer inte heller framöver att träffa sådana avtal. Det strider mot våra principer och skulle till yttermera visso bidra till att pressa ned hela arkitektkollektivets löner.
Det finns alltså vare sig behov av eller förutsättningar för sådana avtal. Vi har stabila ingångslöner inom arkitektområdet och sett i ett längre perspektiv talar det mesta för att det kommer att bli arkitektbrist, vilket knappast kommer att innebära press nedåt på ingångslönerna för nyutbildade arkitekter.
Medianingångslönen 2006 blev 24.500 kr/mån - precis i enlighet med Sveriges Arkitekters rekommendation för 2006. För 2007 är rekommendationen en lägsta ingångslön om 25.400 kr/mån. Den starka marknaden skulle kunna fresta till att ta i ytterligare, men det gör vi alltså inte eftersom vi strävar efter en rimlig och stabil utveckling av ingångslönerna.
Rekommenderad lägsta ingångslön för nyutbildad 2007: 25.400 kr/mån.
Rekommenderad praktiklön och lön vid tillfällig anställning under studietiden, före tredje året: 17.300 kr/mån.
Rekommenderad praktiklön och lön vid tillfällig anställning under studietiden, efter tredje året: 19.400 kr/mån.

Arkitektkategorierna

Tittar vi lite närmare på de olika professionsgrupperna inom Sveriges Arkitekter finner vi att arkitekterna hade den högsta medellönen 2006, närmare 34.000 kr/mån (33.975:-). Inredningsarkitekternas medellön var närmare 32.000 kr/mån (31.910:-), medan landskapsarkitekternas medellön var 31.661 kr/mån och planeringsarkitekternas medellön var 28.225 kr/mån. Skillnaderna förklaras av att genomsnittsåldern i de olika kategorierna varierar kraftigt. Inredningsarkitekterna har den högsta genomsnittsåldern, 50 år, tätt följda av arkitekterna med en medelålder på 49 år. Landskapsarkitekterna har en betydligt lägre medelålder, 43 år, och till planeringsarkitekterna med en genomsnittlig ålder av 35 år är steget ännu längre.
Jämför man arkitekter och landskapsarkitekter i något hög*re åldrar är lönerna desamma. I de yngre åldersklasserna skiljer det något till landskapsarkitekternas nackdel. Vad det beror på är svårt att uttala sig om. Sedan mitten av 90-talet har landskapsarkitektutbildningen expanderat kraftigt. Marknaden för landskapsarkitekter har dock vidgats i motsvarande mån, varför det inte är sannolikt att utbildningsexpansionen i sig har medfört en lönepress. En förklaring kan vara att relativt sett många yngre landskapsarkitekter arbetar kommunalt och inom det kommunala området är löneläget lägre för yngre personer. Samma förhållande råder nämligen också bland planeringsarkitekterna. De som varit ute längst på marknaden har löner i paritet med arkitekterna medan de yngre har något lägre löner. Här är en sannolik förklaring just det faktum att relativt sett många planeringsarkitekter arbetar inom den offentliga sektorn.

Regionala löneskillnader

Arkitektlönerna skiljer sig rätt lite åt över landet. Regionala skillnader finns, men är inte helt lätta att förklara. Så är medellönen i exempelvis Kalmar län närmare 35.000 kr/mån, medan den i angränsande Kronobergs län är knappt 32.000 kr/mån. Löneläget i Stockholm är tusenlappen högre än riksgenomsnittet, 34.100 kr/mån mot 33.100 kr/mån. Ser vi till de tre storstadslänen skiljer det två tusenlappar i genomsnitt mellan stockholmare (34.100) och göteborgare (32.100) och ytterligare en tusenlapp till skåningarna (31.100). Annars är länen med högst löneläge väl spridda över landet: Gävleborg, Blekinge, Gotland, Kalmar och Uppsala län.

Mans- och kvinnolöner

Det finns fortfarande könsbaserade löneskillnader, men de minskar i takt med att andelen kvinnor i yrket ökar. Sedan slutet av nittiotalet har löneskillnaderna mellan män och kvinnor mer än halverats, vilket är en positiv utveckling även om många säkert tycker att utjämningen går för långsamt. Ett avgörande problem är att lönedifferenserna grundläggs tidigt och ger utslag redan i begynnelselönen för nyutbildade manliga respektive kvinnliga arkitekter. Männens begynnelselöner är 500 kr högre än kvinnornas.
På den privata sidan är i 2006 års lönestatistik 50,5 procent av de svarande kvinnor och 49,5 procent män. Kvinnorna dominerar såväl bland medverkande arkitekter (60 procent) som bland handläggande arkitekter (55 procent). Männen har trots detta genomsnittligt högre löner än kvinnorna. I gruppen medverkande arkitekter är skillnaden relativt liten, 200 kr/mån, men i den stora gruppen handläggande arkitekter (halva populationen) är skillnaden en tusenlapp i månaden.
Bland ansvariga arkitekter utgör kvinnorna 41 procent. Här sackar kvinnorna efter lönemässigt på ett mer påtagligt sätt. I denna kategori har männen ca 1.500 kr mer i månaden än kvinnorna. Samma förhållanden gäller bland chefsarkitekter, skillnaderna mellan män och kvinnor är ca 1.500 kr/mån.
Männen har något högre medelålder än kvinnorna. Till någon liten del förklarar det löneskillnaderna, men det är ett obestridligt faktum att könsbaserade löneskillnader grundläggs tidigt och att kvinnorna inte gör samma lönemässiga karriär som männen.
Såväl lag som våra avtal förbjuder könsbaserade löneskillnader och att komma till rätta med könsbaserade lönedifferenser kommer även detta år att vara en högprioriterad fråga i de lokala löneförhandlingarna. På varje arbetsplats måste, i samband med inledande översyn av lönestrukturen, mans- respektive kvinnolöner granskas särskilt. Finns omotiverade skillnader ska dessa korrigeras innan löneförhandlingarna i övrigt sätter igång.