Katt

En ny språkfråga...

Man brukar ju säga 'det är ju inte kattskit' om något som imponerar. Sedan läste jag i en annan tråd att buntband brukar benämnas för 'kattstrypare'. Samt 'kattrakande' när det är stökigt och en massa spring.

Jag vet att katten brukar användas i mildare svordomar (ex 'det var då själve katten') eftersom i folktron finns en bild av en häxa som flyger på en kvast till Blåkulla och då brukar det finnas en katt sittandes på den bakre ändan av kvasten.

Vad jag åsyftar är 'kattskit' och 'kattstrypare', vilket jag inte tycker hänger samman med nämnda bild i folktron. Alltså i mer modernare sammanhang.

Visst, katters avföring brukar sprida en inte så angenäm doft, men samma sak kan sägas om till exempel nötkreaturs dito. Och att strypa en katt? Varför inte 'hundstrypare" eller nåt sånt? Och raka en katt?

Så, vad är det för speciellt med just katten förutom folktron?

När jag läste "kattstrypare" (vilket var första gången för mig) tänkte jag direkt på "Svarta Katten" av Poe, antagligen ingen connection, men men...

Möjligen skulle bilden med just kattskit kunna bero på att katterna gräver ner skiten och själva situationen där man kommer fram till att "det här var inte kattskit" ursprungligen vara en liknelse med att gräva i marken. Man kan råka på något värdefullt, men man kan också råka på kattskit. En koskit däremot vet man ju oftare var man har redan från början.

Kanske för att det är svårt att strypa en hund med buntband. Katter föder många ungar vilka ofta måste avlivas; inte för att det är rekommenderat att använda buntband men det är faktiskt möjligt.

Själv använder jag "Det han säger och det katta skit'....", dvs det någon säger och det som katter skiter är på samma nivå, ungefär som bullshit.