Lycka utan droger?

Jag kan aldrig hitta det där riktiga "lyckoruset" som så många andra människor verkar kunna hitta utan hjälpmedel. Det finns så många människor som verkar kunna finna lycka i vardagliga ting, som att bara ta en kaffe på balkongen, eller att ta en promenad i skogen. Det fungerar inte så för mig. Jag har alltid ångest som kryper runt under huden. Jag är alltid spänd i kroppen, och har alltid en massa dryga tankar som flaxar runt i huvudet.

Jag går just nu på en SSRI-kur, och inte ens det tycka hjälpa. Jag är väl inte direkt jättedeprimerad, men jag tycker ändå dagarna känns långa, trista och meningslösa. Livet känns meningslöst, helt enkelt. Man bara flyter med, och har inget att se fram emot.

För ett par dagar sedan så intog jag 3 gram Krypton under en dag, och mådde så jävla bra. All musik lät bra, livet kändes bra, varenda muskel och led i kroppen slappnade av. Jag fick saker gjorda. Jag kände mig varm och mysig inombords, och alla problem var som bortblåsta. (Jag har tidigare varit torsk på Krypton, och tänker aldrig någonsin börja ta skiten dagligen igen.)

Det känns som att det enda som finns att se fram emot är dom där dagarna någon gång ibland när man proppar sig full med droger, flyr verkligheten och bara tillåter sig själv att vara lycklig. Om än bara för en dag eller två.

Finns det något sätt att uppleva detta lyckorus utan droger? Det börjar kännas hopplöst i mitt fall. Är det någon som känner igen sig?

Inget man kan ta över nätet sådär. Uppsök en vettig psykolog och gå igenom eventuella psykologiska orsaker till varför du inte mår bra i vardagen. Kan vara biologiskt men också miljöbetingat psykologiskt.

Jag förstår verkligen vad du menar! Innan jag började bruka droger för ca 10 årsen hade jag samma känsla som jag har nu när jag försöker sluta med droger eller är helt ren. Enda skillnaden är att nu vet jag hur bra man kan må. I barndomen och tidiga ungdomen var jag nöjd med att livet inte var så jävla roligt jämt. Nu när jag vet ett trick är det svårt att inte missbruka det. Jag tycker såklart inte att ha ett tungt beroende är skitkul heller men livet känns åtminstone värt att leva när jag är påtänd.

Fortsätta knarka ner dig istället för att ta itu med dina problem. Fortsätt tär på skattebetalarnas pengar i form av knark. Gå inte till en psykolog och se inte till att får samtalsterapi, det behöver inte du alls. Du behöver definitivt mer knark.

Väldigt konstruktiv kritik måste jag säga.

Jag pluggar psykologi i universitet just nu och ja måste säga dina symptom lutar mot psykoser. Inget större just nu att vara orolig över men du bör söka hjälp så det inte uratar sig. Värsta du kan få är nog ett tvångsssyndrom. Då lär ta droger bli ett måste och att du känner ångest lär förstärka ditt behov. Tankarna du beskrev kan jag gissa med 90% säkerhet obehagliga i from av våld, sex och alla andra bas drifter du har.

Men som sagt om du tycker det är alldeelleesss för skämmit att söka hjälp köp ett spel då (diablo II, Lineage) och spendera mer tid där. Inget fel om du tar lite droger då och då men gör det inte till en vardaglig sak bara så bör det lösa sig

Psykos?! Vad lär de ut på universitetet egentligen?? Eller dum fråga egentligen, då du drar slutsatsen om att det måste handla om sex så är det förstås Freud de lär ut...

Nä, beroende, depression och ångest är det förstås det är frågan om, inte någon psykos!

Ditt dopaminsystem är helt förstört och du kommer aldrig bli normal. Välkommen till den gråa trista värld du är förevigt dömt till att vandra kring i. Du har ätit av den förbjudna frukten och nu måste du ständigt avundas dessa renlevnadsmänniskor som tar hand om de gåvor de mottagit i form av sina kroppar och i gengäld kan älska livet och må bra, men skadan du åsakat dig själv kommer aldrig läka.

Tro mig, jag vet vad jag pratar om, för jag har gått igenom precis samma sak själv. Många polare säger också samma sak. Det bästa du kan göra i det här läget är att trappa upp på tyngre och tyngre droger i en svagt lutande kurva. På det sättet kan du fortfarande känna dig på topp. Ja, tills kroppen går sönder förstås men det är det bästa för dig min vän.

Jag lider med dig

Jag har också jävligt svårt att ha kul, och tröttnar på allt sjukt snabbt. Lite jobbigt att tycka att allt är skittråkigt faktiskt

EDIT: har aldrig hållt på med narkotika fakiskt, och när jag läser inlägget ovan så verkar ju enda lösningen vara att börja med droger.

1 - 0 till Nemesis1 mot Logrus.

Håller med Nemesis1 om det här

Skärpning Logrus!

Förstår vad du menar!

Har pissat rent i 2 månader och måste vara ren i 4 månader till om jag vill ha mitt lämppa till körkortet tillbaka Enda jag tagit är krypton och supit några gånger de senaste 2 månaderna. Det som räddat mig är träningen Har aldrig varit så här psykiskt stabil på väldigt väldigt länge. Förut har det gått i en väldig berg-o-dalbana. Har kommit fram till att det är bäst att ta droger när man har ro i själen som jag har nu som jag inte hade förut med ett väldigt brett blandmissbruk. Nåt jag saknar mest är MDMA:t Men det får vänta ett tag

Är du ett skämt eller? Hoppas aldrig du blir utexaminerad.
Men ja, vi vardagsknarkar tillsammans med Diablo II som lösning på dessa s.k. psykoser. Skärp dig!