Byggingenjör? Mycket matte?

Hallå!

Jag funderar på att läsa Byggingenjörsprogramet vid örebro universitet. Jag gick till biblioteket och bläddrade i de böcker som ska läsas under delkurs 1 av programet. Såg inte så jättejobbigt ut. Var en hel del faktatext och en massa formler.

Hanlar det om att lära sig formlerna utantill? Är det det som är det svåra med Byggingenjörs programmet? Eller är det mer matte än det ser ut. Är det bara att lära sig formlerna och seda plocka in siffrorna i dem så kan det väll inte vara så svårt? Vad är svårat på detta program?

Är det någon som har erfarenhet av matten och fysiken från Byggingenjörsprogrammmet (180 högskolepoäng)???????

Hoppas någon kan dela med sig av sina erfarenheter

Ha det gött så länge!

//Johan

Vad är det med dagens ungdom och skräcken för allt som kan uppfattas som svårt? Ju svårare det är, desto mer inlärning krävs det för att klara det och som ett naturligt resultat ger det även en större kompetens som är nyttig för näringslivet.

Du ska läsa en utbildning för att kunna klara ett yrke, du ska alltså då, eventuellt som byggnadsingenjör, kunna tillräckligt mycket matematik och hållfasthetslära för att kunna räkna ut hur man bygger hus som inte rasar ihop med tilltänkta material. Detta ska vara något du kan på expertisnivå och inte på en flumsig gymnasienivå där man har en formelsamling och tar lite siffror här och där och skriver in dem i formeln, trycker på miniräknaren och whoopsy daisy, får ett svar. Visst kan du nyttja hjälpmedel, ingen begär att du ska vara en mänsklig miniräknare. Men du måste ha en förståelse för varför man nyttjar formeln, kunna härleda den och förstå principerna bakom matematiken som är nödvändig för att du ska kunna genomföra din del av jobbet i ett bygge.

En väldigt bra grundregel:
If doesn't feel like work, it probably won't work.

Jämfört med en civilingenjörsutbildning så är det inte mycket matte på en högskoleingenjörsutbildning, som byggnadsingenjör. Jämfört med gymnasiet är det fantastiskt mycket. Du ska ju också vara medveten om att även om matematik som eget ämne bara utgör en viss del av utbildningen så kommer du använda matte i många andra ämnen också.

Och nej, matematik handlar inte om att lära sig formler utantill, utan om att förstå varför formlerna ser ut som de gör och kunna använda den kunskapen kreativt. Det som kallas matematik på gymnasiet, där man faktiskt i mycket just lär sig formler utantill och stoppar in siffror kvalificerar sig egentligen inte alls att kallas just matematik, utan det är någon form av kalkylering.

I övrigt förstår du säkert själv att om du ska bli byggnadsingenjör så måste du kunna matte. Vad skulle du annars göra för nytta?

på kth gäller iaf formelsamlingar precis som det var på gymnasiet. Sen om man nu måste memorera en formel är det väl inte hela världen. Att memorera 10-15 tecken är en barnlek jämfört med att förstå hur dessa tecken appliceras och vilken påverkan på resultatet dom olika delarna har.

Jag tror det beror på att många tvivlar på den egna förmågan och ger upp på första försöket eftersom de intalar sig själva att de inte kommer att lyckas. De har aldrig lärt sig ta motgångar eftersom någon alltid hjälpt dem och kan därför inte handskas med dem.

Nu läser jag ju bara i I1an i linköping, men jag har inte ens hört talas om att man får formelsamlingar här.. måste säga att det hade känts sjukt mycket trygger om jag hade haft en sån framför mig. Det kanske är lättare att tvinga in formlen än att lära sig den, men lära sig hur den fungerar är ju iaf rätt kul, trycka in hur den ser ut är ju bland det tråkigaste man kan göra

Jo, i mattekurserna vid LiTH används normalt inga formelsamlingar. Då är det bara att nöta in skiten. Det är trist, men jävlar vad man har igen den mödan senare. So hang in there!

Till TS: Jag är snart färdig byggnadsingenjör och jag kan lugna dig med att säga nej, det är inte så mycket matte. Är ju en del i början, men det lugnar ner sig efter ett tag. I mattekurserna där jag läser (LiTH) används inga formelsamlingar. Däremot används det i många andra kurser som innefattar beräkning (och det är ganska många kurser).

Jo, det är nog sant, men jag tror också att det är den sedvanliga jante-lagen som suger ut folks motivation och målmedvetenhet.

Nöter man matten lär man sig den ändå, som byggingenjör läser du troligtvis envariabel- och flervariabel-analys och linjär algebra. I de två första kurserna brukar man aldrig få ha formelsamling (får ens mattelärarna det!?).

Är det snällt kan man få ett papper med lite trigonometriska identiteter i flervariabelanalysen.

Mattekurserna jag läst, dock ej på LiTH har inte involverat formelsamling eller formelblad öht. Det har endast ingått i t.ex. Termodynamiken/Mekaniken. Dvs klassiska fysikkurser.

Följande matematikkurser ingår, i allla fall i min byggingenjörsutbildning:

- Analys och statistik, 15 hp

- Envariabelsanalys, 15 hp

Utöver de rena matematikkurserna, så ingår även andra kurser med mindre beräkningar:

- En slags fysikkurs, med diverse grundläggande (läs gymnasie-) fysik, 15 hp

- Bärverk/konstruktion, även där rätt så grundläggande matematik/fysik, 15 hp


Så har du någon som helst talang för matematik, samt studerar någorlunda mycket, så ska det inte vara några som helst problem.

Min erfarenhet är att det är till studentens nackdel om miniräknare och formelsamling tillåts. Då uppgifternas svårighetsgrad även ökar med det.

Just ja, under matematiktentorna, ingen räknare eller formelsamling var tillåtet. Detta för att öva upp problemlösning och inte sitta och räkna, det gör man tillräckligt under arbetslivet. Men utan grunderna kommer man inte dit.