Kan man ärva personligheter?

Självklart är man lika sina föräldrar osv, men kan man ärva ner sätt att tänka på osv?

Kanske dum fråga men kom och tänka på det, och ska precis lägga mig så vaför inte...

Tänkte främst på min farsa då, har verkligen han i mig, känner fan exakt hur han känner, vet vad han tänker osv osv, är nästan lite sjukt, när han blir nervös vet jag hur han beter sig för jag gör EXAKT lika dant, massor av riktigt sjukt långsökta grejjer som vi gör exakt lika, och massa annat, jag gör ett längre utlägg imorgon men hänger ni med på vad jag menar?

Och jag snackar inte om "socialt arv" utan rakt av inuti en eller vad man ska säga, det är inte att jag "lärt" mig av min farsa som man kan tro då jag inte är uppväxtr med han och sällan träffade han som barn och liknande så det är ingeting jag tagit efter...

Även ärvt beroende psyket, inte lika kul men.

Och är denna tråden dålig/efterbliven liknande så ta hänsyn som jag beklagade mig innan i ett inlägg är otroligt jävla trött inte fått sova på 1dygn och varit full gång hela dagen, så om jag missar något självklart så klanka inte ner...

Godnatt

Ja, mycket tyder på att man kan ärva ganska många olika personlighetsdrag rent genetiskt. Riskbenägenhet är ett av de personlighetsdrag där det har visats mest tydligt hos människan.

Att det går att ärva personlighetsegenskaper rent generellt kan man ju se på olika hundraser, som ju inte bara har olika utseende, utan också kraftigt olika personlighet och temperament.

Inom antropologin så pratar man om kulturtypiska beteendemönster, innebär det att även dessa kan vara ärftliga? Och att man igentligen missat det genetiska sambandet?

/Micke

Det tror jag inte. Det är ju fullt klart att människan är en kulturstyrd varelse, och att vad vi betraktar som tänkbart och otänkbart att göra till allra stösta delen betingas av vår kultur.

Men inom samma kultur finns det alltid några som är blyga, och andra som har lätt för att ta kontakt, några som har lätt för att brusa upp, andra som är lugna och flegmatiska, som liga som är försiktiga av sig och andra som gillar att ta risker, somliga som har långt tålamod och kan hålla på med nåt som inte funkar i evigheter, och andra som är otåliga och ger upp på andra försöket, vad saken än gäller.

Det är mer den typen av beteendemönster som det finns data på att de ärvs - för månniskor och för andra däggdjur.

Sen kanske du undrar om olika folkgrupper kan tänkas ha olika fördelning av olika genetiskt styrda personligheter. De kan de - men rimligen bara om det finns en tydlig selektionsfaktor.

Det exempel där jag skulle tro att det finns störst anledning att tro att det finns en avvikande distribution av genetiskt styrda personlighetsdrag är nog faktiskt i den vita befolkningen i USA. Den härstammar i mycket stor utsträckning från utvandrare som tog en betydande risk, därför att de inte var nöjda med sin tillvaro sådan den var - trots att de som hade det allra sämst sällan kom över, eftersom de helt enkelt inte hade råd med biljetten.

Med sådana starka selektionsfaktorer skulle det inte vara alldeles konstigt om den vita befolkningen i USA var anrikade för genvarianter som betingar för å ena sidan benägenhet till risktagande och å andra sidan obenägenhet att finna sig när skon skaver, jämfört med de europeiska befolkningar de härstammar ifrån.

När man snackar om socialt arv så är det inte som att det går direkt från förälder till barn. Det är oftast tvärtom, att man "rebellerar" från sina föräldrar. (Varannan generation invandrare är för/emot nationens kultur, till exempel) Som socialisationsagenter finns skolor, dagiskompisar, grannar, släktingar, affärer, och för att inte nämna den fysiska miljön man är uppväxt i (det är klart man tänker på träd när man har träd runt sig).

Så frågan är egentligen, hade du och din pappa liknande uppväxt?
Sa din mamma samma sak till dig som din pappas mamma sa till honom,
bodde han också 3½km ifrån skolan,
fick han också lära sig fotboll istället för frisbeegolf,
var hans släkt också arbetare,
var han också mellansyskon,
åkte hans syster också till england på språkresa,
hade hans granne också ett blått hus,
bodde han också vid havet,
etcetera etcetera...

Edit:
Sen, enligt connectionistisk schema-teori,
kan du ha haft en dålig erfarenhet kring grannens blåa hus
medan din far hade en bra erfarenhet kring ett rött hus,
vilket kan ha skapat en liknande association kring vissa färger.
Så även om ni haft väldigt olika uppväxter,
måste man gå till roten med vad ni ser för betydelse hos dom olika symbolerna...

Får tacka för ett bra svar.

/micke

Något jag har märkt är att jag har en tendens (som jag avvecklat på senare år) att ha underläppen lite löst hängande ibland när jag koncentrerar mig på något. Har märkt av att detta är ett direkt beteendemönster jag fått ifrån farsan. Han har inte lärt mig det eller så, utan det är snarare medfött, antar jag.

Det kan naturligtvis vara medfött. Men ska också ha klart för sig att präglade beteenden kan ligga latenta ganska länge, innan de börjar uttryckas, så det faktum att du har börjat göra likadant som din far först i vuxen ålder är inte ett självklart tecken på att beteendet är medfött.

Nej alltså, du missförstod mig. Jag gjorde precis som min far sedan barnsben och började upptäcka det först runt när jag var 10 eller någonstans i den åldern, sedan började jag avveckla det beteendet ju äldre jag blev.

Nu behöver det ju inte nödvändigtvis vara ett medfött, genetiskt präglat beteende, det kan vara så att jag anammat det ifrån farsan i tidig ålder utan att förstå det. Men jag har även märkt av att en av mina farbröder också rent generellt beter sig ganska likt min far (och mig) på många sätt och vis. Antar att det är en släktgrej.

Intressant tråd...
Tänkte lägga fram lite tankar som grund for diskussionens fortsatta framfart:

Ett barns genetiska uppbyggnad är baserad på data från dess genetiska förfäder. Denna datas olika egenheter påverkar barnets genetik i olika hög grad beroende på dess dominans samt "slumpmässiga" (och eller för mig okända) faktorers inverkan.

Den Genetiska uppbyggnaden står till grund för barnets beteende då tanken och handlingarna direkt är baserade på hjärnans förmåga till beslutsfattning och dennes funktionalitet bygger på den fysiska kroppens potential.

Av detta kan följande slutsats dras:

Ärvda genetiska egenheter (synliga såväl som dolda) är den information som direkt skapar beteendet samt psyket hos den genetiska arvtagarena.

Med andra ord: Genom att ärva ens föräldrars genetik så ärver man också indirekt deras tankesätt. Man ärver helt enkelt på sätt och vis "delar" av deras hjärna.

Också lite smilies för att göra detta torftiga inlägg lite roligare.

Absolut. För personligheten som helhet så anger psykologer som forskar på personlighetsdrag att ca 50 % är ärftligt och ca 50 % är miljöbetingat. För vissa dimensioner så har ärftligheten större eller mindre betydelse än så. Den psykologiska dimension som det forskats mest på är intelligens (kognitiv förmåga). Enligt de senaste studierna är intelligensen ärftlig till ca 85 % med en miljökomponent på kanske 10 % hos vuxna. Hos barn är miljökomponenten viktigare, där är det ungefär 50 / 50. Ett annat personlighetsdrag som har mycket stor betydelse för hur människor lever sitt liv är självkontroll / förmåga till uppskjutande av behovstillfredsställelse, även det ärftligt i hög grad.

En mycket bra översikt är den här:
http://www.psych.umn.edu/faculty/mcgue/mcgue%20pubs/182%20bouchard%202003.pdf

Det finns till och med ett flertal studier som har visat att politiska åsikter till hyfsat stor del beror på ärftliga faktorer (!):
http://jhfowler.ucsd.edu/heritability_of_partisan_attachment.pdf


Ja, så är det. Det finns skillnader i personlighet mellan folkgrupper. Afrikaner har högre självförtroende än européer i genomsnitt. Östasiater har lägre självförtroende jämfört med européer. Om intelligens räknas till personligheten så blir den genetiska komponenten mellan folkgrupper väldigt tydlig.

Det är en hyfsad gissning att ange amerikaner som en möjligt starkt selekterad population. Men jag tror inte riktigt på högre riskbenägenhet, åtminståne inte utan bevis. Jag skulle snarare gissa på högre självkontroll och annorlunda tidspreferenser. Vita amerikaner - åtminståne de som utgör eliten i USA - härstammar i mycket hög utsträckning från en utvandrargrupp som kallades puritaner. Dessa var strikta protestanter som drevs bort från England under tidigt 1600-tal och kom att bosätta USAs östkust. Från början var de en extremt liten population i förhållande till det antal som härstammar från dem idag. Det beror på kulturella regler de hade som mycket starkt premierade barnafödande. Puritanerna är den mänskliga population som fått högst avkomma per individ av alla kända befolkningsgrupper. De fick dessutom bara barn inom gruppen. Det betyder att om den ursprungliga gruppen skiljer sig genetiskt så borde de gett upphov till starka founder-effects.

En forskare som skrivit om puritanerna och deras effekt på USA idag är evolutionspsykologen Kevin McDonald:


http://www.thecivicplatform.com/2008/09/02/kevin-macdonald-on-the-puritans/
http://www.kevinmacdonald.net/