2008-01-08, 20:44
#1
Tänkte berätta att jag gick till mina kompisar runt 3 på natten knacka på och kom in, allt var mysigt och jag tog lite läsk. Soft musik på och glada miner. Jag håller förövrigt inte på med någon drog och jag är riktigt sliten efter detta, ska verkligen försöka så gått jag kan. Och detta gör jag för er som ville veta hur det gick för mig som kommenterat i min tråd på drog akuten.
Tänker kalla min 2 kompisar, Daniel och Peter.
[04:58 - hos kompis]
peter säger: hehe party ta lite nu då vafan vi har redan svalt våra.
daniel säger: ja för fan, vi tog 4 var, dom sista är till dig.
jag säger: är det lsd eller vad är det?
peter säger: Ja en mycket svag, ta 4 de är en nybörjar dos.
Mycket ivrigt tar jag dom och tror på den svagaste lsdn, jag blir pirrigt i kroppen och sedan intar det.
peter säger: haha vilken redig trip du ska få dig nu, vi har inte tagit något.
Blir helt stelnad i kroppen men rätt lugn ändå, det var ju bara en nybörjar dos jag tagit utav"shiva". 15min senare gör jag en tråd här och kommer fram till att detta inte är någon nybörjar dos, mina kompisar har lämnat mig för att raska hem. Jag kall svettas och börjar nästa gråta. Försöker så gått jag kan utav alla inlägg jag läser att ta det lungt. Det går bara inte jag andas 5 andetag på 1 sek känns det som. Jag har aldrig provat några hallucinogener till droger.
[05:30 - lämnad & starten]
Det vimsar i huvdet och jag bara ligger i soffan och är så jävla rädd, jag skakar. Jag fattar inte att det är 30 min kvar till effekterna kommer. Har läst mycket om att man är rädd så går det oftas åt helevete, så jag var säker & hade rätt.. 20 minuter liggandes och darrandes på soffan så börjar allt kännas så otäckt, känns som jag är förföljd, att folk kollar på mig. Jag får panik tar på mig jackan skor och handskar och beger mig till en skola 5 min från mitt hus
[05:10 - effekterna kommer sakta men säkert]
Allt stannar upp känns det som, blir svag i knäna. Ligger på marken inne på skolgården och det känns som jag inte kan andas, det krampar nästan i mig, jag ligger och fummlar och gråter ( hehe
) står ett träd i mitten av skolgården, känns som det levde och ville äta upp mig, men jag kunde inte resa mig det var som jag låg i vatten det bara våga så man inte kunde resa sig upp.
mellan 05:30 - 07:30 så vet jag inte ett piss faktiskt
Det ända jag vet är att jag befinner mig på en skolgård och inte mår bra.
Jag bara ligger och rullar mig, jag hör röster som upprepas gång på gång och alla är i mot mig, ingen vill se mig. Tankarna flödar och jag kommer fram till att jag måste ge mig av., Jag kommer upp på bena och kollar runt om mig, det kommer en kille med hund. Han och hunden blir sjukt långa. Nej nej vänta vad är klockan? 07:45. Jo tro fan att skolbarna kommer
. Det börjar bli riktigt obehagligt, det känns som knivar åker in i mig, skolbarna blir till djävular. Paniken flödar. Vem är jag? vart är jag? Vad gör jag?
[08:30 - panik panik]
2 Polis bilar kommer och åker sakta för bi mig när jag håller på att försöka hitta vägen hem, jag har nu börjat känna ett lugn i kroppen innan dom kom. Hallisarna var så enorma så jag inte ens lita på att det var polismän, minnesluckor allt. Jag svänger in på en gränd och börjar springa. Vill bara känna mig tryg och avsluta den här skiten. Mobilen ringer det är peter och daniel, dom undrar hur det är med mig och vart jag är. Jag går tillbaka till skolan och möter upp dom, dom har rast nu, klockan är cirka 09:00. Dom är ledsena för vad dom gjort och ska gått göra det. Suget efter mat börjar laddas upp så vi beger oss till en affär där dom säljer baguetter. Smakar juvligt. Hallisarna är på topp men börjar bli skönt nu, snear inte lika hårt.
[10:00- blandade känslor]
Dom måste tillbaka till sina lektioner, jag har inte ens haft en tanke på att fråga dom varför dom gjorde så här mot mig, tanke slog mig efter dom lämnat mig igen, Jag börjar nojja om att mina föräldrar ska veta vad dom har för son, känslorna kommer tillbaka igen. Vem är jag? vad gör jag? varför gör jag? var är jag?. Detta måste sluta snart tänker jag, raskar mot torget cirka 2-3 minuter från vart jag befinner mig för att lämna staden och försöka leva ut allt, jag är 100% säker på att busschaffören inte har busskort och är självmordbombare. Så jag går fram och frågar om jag får se hans kort. Haha =), det fick jag såklart och han anade mina tefat pupiller tror jag. Färger flyter om kring och det börjar lugna sig allt verkligen allt. Livet kändes skönt, visste att jag alltid var välkommen hem även om jag höll på med droger, även vad jag än gjort så hade mamma och pappa en öppen famn för mig. Kommer in en tjej som nästan får mig att smälta hon är som en ängel det lyser om henne, bussen började åka och jag kan inte släppa ögonen från henne. 10 minuter senare stannar bussen och här ska jag av.
Jag börjar raska mot en skog och det börjar bli fraktaler av något konstigt schak slag på marken nästan, som blandad med asvalt. Jag flyger fram och säger för mig själv "Who's the god". ( mm vet löjligt )
Jag dansar på en äng för jag är nämligen i en liten by 
Fy fan vad gött livet är. Tiduppfattningen är helt borta, vad är tid? vem bryr sig? klockan kanske är 11:30 - 12:00 så vi säger 12.
[12:00 - NEEEJ, eller jo =)]
Effekterna börjar gå neråt, fast än är det inte slut visste jag. Kunde allt leva ut några timmar till. Jag hittade en cykel som stog mot en lyckstålpe och tog den, haha grymmaste jag någonsin gjort. Vilken känsla, jag flyger trodde jag.
Cyklar runt och runt i den lilla byn och när man kollar mot skogen på den lilla stigen jag cyklar är det som att gå in till himelen. Jag kasta mig av cykeln och gick in i skogen kramade alla träden och smekte snön, snön var så vacker, så fint, varför fanns det inte mer? Börjar sakta men säkert landa mot jorden men hallisar finns än inte lika starka dock.
[14:00 - peter och daniel ringer]
Peter och daniel ringer upp mig och jag skrattar bara åt dom, jag kan inte sluta skratta dom låter som 2 bebisar, jag får ont i halsen och magen och måste verkligen lägga av det tar kål på mig
Skämt åt sidos, jag går mot bussen så snabb spolar vi här, -----------------. Är i stan och mötit dom, jag tackar dom för dom senaste timmarna dom givit mig men är besviken på att dom gjorde så mot mig, dom blir själv lite neråt stämmda och vill gått göra det när jag kommit till mitt riktiga ja igen. Efter vi stått och snackat 20 min så går vi hem till peter och bara multi chillar, jag vreker i mig gammal pizza dessutom
Förlåt för en dåligt skriven rapport. // partyM
Tänker kalla min 2 kompisar, Daniel och Peter.
[04:58 - hos kompis]
peter säger: hehe party ta lite nu då vafan vi har redan svalt våra.
daniel säger: ja för fan, vi tog 4 var, dom sista är till dig.
jag säger: är det lsd eller vad är det?
peter säger: Ja en mycket svag, ta 4 de är en nybörjar dos.
Mycket ivrigt tar jag dom och tror på den svagaste lsdn, jag blir pirrigt i kroppen och sedan intar det.
peter säger: haha vilken redig trip du ska få dig nu, vi har inte tagit något.
Blir helt stelnad i kroppen men rätt lugn ändå, det var ju bara en nybörjar dos jag tagit utav"shiva". 15min senare gör jag en tråd här och kommer fram till att detta inte är någon nybörjar dos, mina kompisar har lämnat mig för att raska hem. Jag kall svettas och börjar nästa gråta. Försöker så gått jag kan utav alla inlägg jag läser att ta det lungt. Det går bara inte jag andas 5 andetag på 1 sek känns det som. Jag har aldrig provat några hallucinogener till droger.
[05:30 - lämnad & starten]
Det vimsar i huvdet och jag bara ligger i soffan och är så jävla rädd, jag skakar. Jag fattar inte att det är 30 min kvar till effekterna kommer. Har läst mycket om att man är rädd så går det oftas åt helevete, så jag var säker & hade rätt.. 20 minuter liggandes och darrandes på soffan så börjar allt kännas så otäckt, känns som jag är förföljd, att folk kollar på mig. Jag får panik tar på mig jackan skor och handskar och beger mig till en skola 5 min från mitt hus
[05:10 - effekterna kommer sakta men säkert]
Allt stannar upp känns det som, blir svag i knäna. Ligger på marken inne på skolgården och det känns som jag inte kan andas, det krampar nästan i mig, jag ligger och fummlar och gråter ( hehe
) står ett träd i mitten av skolgården, känns som det levde och ville äta upp mig, men jag kunde inte resa mig det var som jag låg i vatten det bara våga så man inte kunde resa sig upp. mellan 05:30 - 07:30 så vet jag inte ett piss faktiskt
Det ända jag vet är att jag befinner mig på en skolgård och inte mår bra.
Jag bara ligger och rullar mig, jag hör röster som upprepas gång på gång och alla är i mot mig, ingen vill se mig. Tankarna flödar och jag kommer fram till att jag måste ge mig av., Jag kommer upp på bena och kollar runt om mig, det kommer en kille med hund. Han och hunden blir sjukt långa. Nej nej vänta vad är klockan? 07:45. Jo tro fan att skolbarna kommer
. Det börjar bli riktigt obehagligt, det känns som knivar åker in i mig, skolbarna blir till djävular. Paniken flödar. Vem är jag? vart är jag? Vad gör jag?[08:30 - panik panik]
2 Polis bilar kommer och åker sakta för bi mig när jag håller på att försöka hitta vägen hem, jag har nu börjat känna ett lugn i kroppen innan dom kom. Hallisarna var så enorma så jag inte ens lita på att det var polismän, minnesluckor allt. Jag svänger in på en gränd och börjar springa. Vill bara känna mig tryg och avsluta den här skiten. Mobilen ringer det är peter och daniel, dom undrar hur det är med mig och vart jag är. Jag går tillbaka till skolan och möter upp dom, dom har rast nu, klockan är cirka 09:00. Dom är ledsena för vad dom gjort och ska gått göra det. Suget efter mat börjar laddas upp så vi beger oss till en affär där dom säljer baguetter. Smakar juvligt. Hallisarna är på topp men börjar bli skönt nu, snear inte lika hårt.
[10:00- blandade känslor]
Dom måste tillbaka till sina lektioner, jag har inte ens haft en tanke på att fråga dom varför dom gjorde så här mot mig, tanke slog mig efter dom lämnat mig igen, Jag börjar nojja om att mina föräldrar ska veta vad dom har för son, känslorna kommer tillbaka igen. Vem är jag? vad gör jag? varför gör jag? var är jag?. Detta måste sluta snart tänker jag, raskar mot torget cirka 2-3 minuter från vart jag befinner mig för att lämna staden och försöka leva ut allt, jag är 100% säker på att busschaffören inte har busskort och är självmordbombare. Så jag går fram och frågar om jag får se hans kort. Haha =), det fick jag såklart och han anade mina tefat pupiller tror jag. Färger flyter om kring och det börjar lugna sig allt verkligen allt. Livet kändes skönt, visste att jag alltid var välkommen hem även om jag höll på med droger, även vad jag än gjort så hade mamma och pappa en öppen famn för mig. Kommer in en tjej som nästan får mig att smälta hon är som en ängel det lyser om henne, bussen började åka och jag kan inte släppa ögonen från henne. 10 minuter senare stannar bussen och här ska jag av.
Jag börjar raska mot en skog och det börjar bli fraktaler av något konstigt schak slag på marken nästan, som blandad med asvalt. Jag flyger fram och säger för mig själv "Who's the god". ( mm vet löjligt )
Jag dansar på en äng för jag är nämligen i en liten by Fy fan vad gött livet är. Tiduppfattningen är helt borta, vad är tid? vem bryr sig? klockan kanske är 11:30 - 12:00 så vi säger 12.[12:00 - NEEEJ, eller jo =)]
Effekterna börjar gå neråt, fast än är det inte slut visste jag. Kunde allt leva ut några timmar till. Jag hittade en cykel som stog mot en lyckstålpe och tog den, haha grymmaste jag någonsin gjort. Vilken känsla, jag flyger trodde jag.
Cyklar runt och runt i den lilla byn och när man kollar mot skogen på den lilla stigen jag cyklar är det som att gå in till himelen. Jag kasta mig av cykeln och gick in i skogen kramade alla träden och smekte snön, snön var så vacker, så fint, varför fanns det inte mer? Börjar sakta men säkert landa mot jorden men hallisar finns än inte lika starka dock.
[14:00 - peter och daniel ringer]
Peter och daniel ringer upp mig och jag skrattar bara åt dom, jag kan inte sluta skratta dom låter som 2 bebisar, jag får ont i halsen och magen och måste verkligen lägga av det tar kål på mig
Skämt åt sidos, jag går mot bussen så snabb spolar vi här, -----------------. Är i stan och mötit dom, jag tackar dom för dom senaste timmarna dom givit mig men är besviken på att dom gjorde så mot mig, dom blir själv lite neråt stämmda och vill gått göra det när jag kommit till mitt riktiga ja igen. Efter vi stått och snackat 20 min så går vi hem till peter och bara multi chillar, jag vreker i mig gammal pizza dessutom Förlåt för en dåligt skriven rapport. // partyM
