2009-12-07, 03:37
  #1
Medlem
Jag har tagit ecstasy två gånger, senast för två dagar sen. Både gångerna har jag upplevt ruset som helt fantastiskt, men när jag tänker tillbaka på de två gångerna väcker det mer ångest än lycka i mig.

I vanliga fall brukar jag resonera rätt logiskt, om jag får säga det själv. Men när det gäller ecstasy kan jag inte förmå mig att känna som jag tycker att jag borde. Det faktum att jag hittat en substans som kan ta mig till ett känslostadie jag tidigare inte ens kunnas fantisera om borde göra mig överlycklig, men just nu har jag svårt att se det positivt.

Tanken av att jag inte här och nu, än mindre alltid, känner känslan av ett ecstasyrus överskuggar på något sätt den glädje jag borde känna inför att ha ett (förhoppningsvis) lyckligt liv, med lyckliga stunder såväl med som utan droger, framför mig.

Det är möjligt att jag inte riktigt är mig själv när jag skriver detta. Kanske kommer jag ändra inställning till det hela när ett par dagar till förflutit. Men det kändes bra att få skriva av mig.

Är det någon som känner som jag? Eller kanske har gjort det men inte gör det längre?
Citera
2009-12-07, 03:52
  #2
Bannlyst
Se dina sessioner med E som en utflykt, ungefär som att du inte kan vara på liseberg varje dag. Förstår vad du pratar om mycket väl och har själv varit där men efter ett ex antal gånger så ger inte "euforin" mig något för att jag (tyvärr) har insikten under ruset att allt detta är fejk det är serotoninet som gör mig såhär.

Men detta kanske är ett wake up call för dig, försök att göra livet bättre för stunden hela tiden så kommer dina framtidsdrömmar av sig själv.

EDIT: Alltså inte göra livet bättre för stunden med droger eller annat onyttigt, men kanske skita i att stressa ibland och kanske köpa den där chipspåsen fastän det bara är måndag

Förresten, du är väl inte född 94 ?
Citera
2009-12-07, 04:19
  #3
Medlem
Cautions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kekambas
Se dina sessioner med E som en utflykt, ungefär som att du inte kan vara på liseberg varje dag. Förstår vad du pratar om mycket väl och har själv varit där men efter ett ex antal gånger så ger inte "euforin" mig något för att jag (tyvärr) har insikten under ruset att allt detta är fejk det är serotoninet som gör mig såhär.

Men detta kanske är ett wake up call för dig, försök att göra livet bättre för stunden hela tiden så kommer dina framtidsdrömmar av sig själv.

EDIT: Alltså inte göra livet bättre för stunden med droger eller annat onyttigt, men kanske skita i att stressa ibland och kanske köpa den där chipspåsen fastän det bara är måndag

Förresten, du är väl inte född 94 ?

Palla vara självutnämnd moderator, mr prefekt då!

Det känns lätt såhär efter man tagit Ecstasy. Det är en mycket stark och känslomässigt omvälvande upplevelse. Dina serotonin-nivåer är också mycket låga nu, detta förändrar ditt sätt att tänka. Det kommer gå över, ge det några dagar och låt hjärnan fylla på de nu tömda depåerna!
Citera
2009-12-07, 16:28
  #4
Medlem
5-HTP är din vän!
Citera
2009-12-07, 17:29
  #5
Medlem
weedsones avatar
Du ska nog inte fundera alltför mycket på livet, om du är född 94.
Mest för att du inte VET nånting om livet och dess göranden och låtanden.
Citera
2009-12-07, 17:40
  #6
Medlem
Acidiferouss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jossegirl94
Jag har tagit ecstasy två gånger, senast för två dagar sen. Både gångerna har jag upplevt ruset som helt fantastiskt, men när jag tänker tillbaka på de två gångerna väcker det mer ångest än lycka i mig.

I vanliga fall brukar jag resonera rätt logiskt, om jag får säga det själv. Men när det gäller ecstasy kan jag inte förmå mig att känna som jag tycker att jag borde. Det faktum att jag hittat en substans som kan ta mig till ett känslostadie jag tidigare inte ens kunnas fantisera om borde göra mig överlycklig, men just nu har jag svårt att se det positivt.

Tanken av att jag inte här och nu, än mindre alltid, känner känslan av ett ecstasyrus överskuggar på något sätt den glädje jag borde känna inför att ha ett (förhoppningsvis) lyckligt liv, med lyckliga stunder såväl med som utan droger, framför mig.

Det är möjligt att jag inte riktigt är mig själv när jag skriver detta. Kanske kommer jag ändra inställning till det hela när ett par dagar till förflutit. Men det kändes bra att få skriva av mig.

Är det någon som känner som jag? Eller kanske har gjort det men inte gör det längre?

Du behöver tillryggalägga fler dagar innan du kan reflektera på ett rättvist sätt. Ge det en vecka och gör en ny analys.
Citera
2009-12-07, 17:56
  #7
Medlem
weedsones avatar
Ignorera mitt tidigare inlägg, såg nu att det inte var speciellt förankrat till din frågeställning.
Att du inte kan uppleva någon direkt glädje just nu beror på att det fortfarande inte har förflutit speciellt många timmar sen dina axonterminaler fullständigt överflödades av dopaminer och endorfiner.
Dock så tycker jag fortfarande det är oroande om du skulle vara 15 år, man är jävligt mottaglig och formbar i så ung ålder och E är kanske inte det bästa att laborera med då.
Citera
2009-12-08, 00:55
  #8
Medlem
p0nis avatar
Har för mig att jag tidigare läst inlägg från Josse, och att hon/han skulle vara född '94 har tagits upp flera gånger, och så verkar inte fallet vara.

OnT: Som tidigare nämnt, låt hjärnan fylla upp på serotonin, du tömde nog ut en ganska mycket större mängd än normalt under ditt rus
Dock så vet jag vad du menar, främst då jag har kompisar som är ganska anti- allt vad droger heter, och argumentet är ofta att de säger sig tycka det vara hemskt att se någon vara så glad och veta att lyckan inte är riktig, att det är drogen som gör det.

Å andra sidan, vad är lycka? Oavsett hur lycka frambringas, så är det ämnen i hjärnan som agerar och interagerar med varandra, för att du ska känna dig lycklig. Om det är genom en händelse, en drog, en person eller en tanke - det är fortfarande ämnen i hjärnan i grund och botten.
Citera
2009-12-08, 02:05
  #9
Medlem
Araknofobis avatar
Skulle vara imponerad om någon allvarligt kallade sig "Jossegirl94" och verkligen var född '94 kunde få ihop en så välskriven text och frågeställning, tror inte ni spekulanter behöver oroa er.

OnT: Visst kan det vara svårt, om inte omöjligt, att uppnå samma lycka utan droger. Men ha i åtanke att serotoninet behöver några dagar på sig att återställas till normal nivå, det kommer högst sannolikt kännas bättre inom en vecka.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in