Idag, 20:58
  #61
Medlem
SanfordClarks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av goldcashyer
Ja mången del säger de. Men hur säker kan man vara på att det var så. Denna gången ska vi krascha och efter de borde vi bygga upp nåt där ingen regering ska kunna styra och förstöra något liv. Regeringar är roten till allt ont.

Nej, det där är galenskap. Vi kan aldrig gå tillbaka till nåt slags stenålderstillstånd. Problemet är inte regering i sig utan att våra fiender och deras korrupta medlöpare styr våra regeringar och samhällen. Denna diskussion blir ju dock lite OT här.
Citera
Idag, 21:06
  #62
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SanfordClark
Nej, det där är galenskap. Vi kan aldrig gå tillbaka till nåt slags stenålderstillstånd. Problemet är inte regering i sig utan att våra fiender och deras korrupta medlöpare styr våra regeringar och samhällen. Denna diskussion blir ju dock lite OT här.
Nej nej. Man kan skylla på juden till en viss gräns men regeringar vet EXAKT vad de gör och alla dess konsekvenser. Allt ont som pågår och hänt kan härledas till regeringen.
Citera
Idag, 21:42
  #63
Medlem
cinmiks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SanfordClark
Om du först förbjuder sociala medier och dejtingappar kanske det kan vara nåt.

Bögklubbar? Det finns redan.

De allra flesta kvinnor som är "ofrivilliga singlar" är det för att de totalvägrar att bli ihop med män som är ungefär på deras egen verkliga nivå av utseende och "sexual market value" och istället väntar och hoppas de på att män som är minst ett par snäpp över deras egen nivå ska inleda ett seriöst förhållande med dem, vilket aldrig kommer hända, även om de kan lyckas bli knullade av dessa män ibland. De förblir alltså hellre singel än att bli ihop med män på deras egen nivå.

Forskaren Mads Larsen har skrivit om detta fenomen och myntat begreppet "INSING" (Involuntary Single).

Män som är "under medel" eller "medel" i utseende utgör enligt kvinnor strax över 90% av alla män. Dessa kvinnor är "ensamma" för att de i egenskap av kvinnor på nivå 4 - 7 jagar män som är 9 - 10. De kommer alltså inte vilja hänga med män som är 1 - 6.

Måste vara jobbigt med alla dessa män överallt.
Människor fungerar faktiskt lite annorlunda i verkligheten än så.

De flesta finner sin partner via sina bekantskapskrets irl.

Kvinnor och män söker sig till de som liknar dem själva och lever ungefär samma liv.

Personlighet, charm, karaktär är viktigare än utseendet. Men på dejtingappar syns inte karisma tex.

Därför får kvinnor och män kyssa många grodor när de väljer att dejta via appar.

Vill människor träffas på det viset så varsågoda. Men då ska de inte försöka utanför dessa appar om det inte är med någon där det finns ett redan visat intresse från motparten.

Och jag tror att människor kommer bli mer och mer besvikna i längden om man behandlar hela internet som en dejtingapp.
Citera
Idag, 21:48
  #64
Medlem
cinmiks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av retina
Har också sett kvinnor på linkedin skriva inlägg om män som kontakter dom i annat syfte än arbetsrelaterat. Kanske ett stort problem, vad vet jag?

Men däremot är jag så jävla trött på folk som använder linkedin som facebook eller instagram för att få uppmärksamhet.

T.ex. sina politiska åsikter skriver vissa om, nån dåre tyckte linkedin var rätt forum att gnälla i för att ambulans inte dök upp i tid vid brutet ben, nån annan skriver om kommande undergång pga klimatet eller min favorit - stödja kriget i Ukraina med önskan av utrustning osv osv osv

Är det så illa att ingen lägre använder facebook så de behöver använda linkedin för sina personliga arbetsirrelevanta åsikter?
Ja, det är faktiskt helt sjukt.

Människor verkar bli sämre och sämre på att läsa in vad som är passande och socialt accepterat.
Citera
Idag, 21:54
  #65
Medlem
folkgemenskaps avatar
Under tre decennier har gemensamma, avgiftsfria och icke-kommersiella rum systematiskt monterats ner till förmån för marknadslösningar. Folkets hus har sålts av, studieförbunden skurits ner, idrottsrörelsen professionaliserats och stadsrummet omvandlats till rena konsumtionsytor där varje kvadratmeter kräver köpkraft. Kvar återstår digitala plattformar ägda av riskkapitalbolag vars affärsmodell vilar på en enkel paradox: om användarna hittar en livspartner och lämnar appen tappar bolaget sin kundbas. Algoritmerna optimeras därför för mikrotransaktioner, intermittent belöning och en artificiellt skapad knapphet där den stora majoriteten män hålls kvar i ett tillstånd av kronisk otillräcklighet. PUA-industrin och romansbedragarna är sekundära marknader som exploaterar exakt samma strukturella ensamhet.

Ur ett evolutionspsykologiskt och socialpsykologiskt perspektiv strider den digitala dejtingmarknaden mot hur mänsklig attraktion och tillit faktiskt uppstår. Forskning om den så kallade exponeringseffekten (mere-exposure effect) visar att sympati och romantiskt intresse växer fram genom upprepad, lågtrösklig och kravlös närvaro i samma fysiska miljö över tid. När människor samarbetar kring en gemensam uppgift frigörs oxytocin och sociala spärrar sänks, samtidigt som hjärnan kan avläsa tusentals mikrobeteenden, röstläge, kroppsspråk, konflikthantering och humor, som aldrig ryms i en statisk profilbild. Dejtingappar reducerar i stället partnervalet till en kognitivt utmattande katalogbläddring (choice overload) som utlöser försvarsmekanismer hos kvinnor och statusstress hos män. Att flytta detta mönster till Linkedin löser ingenting, eftersom yrkesnätverket saknar den sociala trygghet som ett delat vardagssammanhang ger; där blir en kall kontaktförsök via bildsökning ett gränsöverskridande intrång i den professionella sfären, vilket direkt aktiverar vaksamhet och avståndstagande.

I ett välfärdssamhälle byggt på folkhemmets principer fungerar relationsbildning genom strukturell inbäddning snarare än individuell marknadsföring. Historiska och sociologiska data över hur par bildades i Norden under efterkrigstiden visar att föreningslivet, folkbildningen, arbetsplatserna och lokala bostadsområden fungerade som naturliga äktenskapsmarknader utan prislapp. Skillnaden i mekanik är avgörande: i en studiecirkel, en idrottsförening eller ett fackligt uppdrag möts individer primärt som jämlika medborgare och kollegor med en gemensam yttre fokusfråga. Romantiskt intresse uppstår som en biprodukt av ömsesidig igenkänning och dokumenterad pålitlighet i vardagen, vilket eliminerar behovet av kalla närmanden på gatan eller via sökmotorer.

För att vända utvecklingen och återskapa förutsättningar för seriös familjebildning krävs materiella reformer som återtar tid och rum från marknaden. Trygga tillsvidareanställningar, reglerad arbetstid och reallöner som bär ett hushåll utgör den ekonomiska grunden; sociologisk forskning visar tydligt att otrygga visstidsanställningar och oregelbundna scheman inom arbetar- och tjänstemannayrken slår hårt mot både föreningsdeltagande och benägenheten att bilda familj. Samtidigt krävs en massiv offentlig återinvestering i civilsamhällets infrastruktur, avgiftsfria kvarterslokaler, subventionerade studieförbund och levande föreningsliv i varje kommun, kombinerat med en bostadspolitik som ger unga vuxna råd att flytta hemifrån och bjuda hem vänner. Slutligen behöver techjättarnas plattformar underkastas skarp konsument- och dataskyddslagstiftning som förbjuder manipulativa betalväggar och sätter tydliga gränser för hur personuppgifter får spåras mellan digitala sfärer. Mänsklig närhet kräver gemensamma livsvillkor och fysiska rum, aldrig ännu en marknadsplats.
Citera
Idag, 22:56
  #66
Medlem
SanfordClarks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av folkgemenskap
Under tre decennier har gemensamma, avgiftsfria och icke-kommersiella rum systematiskt monterats ner till förmån för marknadslösningar. Folkets hus har sålts av, studieförbunden skurits ner, idrottsrörelsen professionaliserats och stadsrummet omvandlats till rena konsumtionsytor där varje kvadratmeter kräver köpkraft. Kvar återstår digitala plattformar ägda av riskkapitalbolag vars affärsmodell vilar på en enkel paradox: om användarna hittar en livspartner och lämnar appen tappar bolaget sin kundbas. Algoritmerna optimeras därför för mikrotransaktioner, intermittent belöning och en artificiellt skapad knapphet där den stora majoriteten män hålls kvar i ett tillstånd av kronisk otillräcklighet. PUA-industrin och romansbedragarna är sekundära marknader som exploaterar exakt samma strukturella ensamhet.

Ur ett evolutionspsykologiskt och socialpsykologiskt perspektiv strider den digitala dejtingmarknaden mot hur mänsklig attraktion och tillit faktiskt uppstår. Forskning om den så kallade exponeringseffekten (mere-exposure effect) visar att sympati och romantiskt intresse växer fram genom upprepad, lågtrösklig och kravlös närvaro i samma fysiska miljö över tid. När människor samarbetar kring en gemensam uppgift frigörs oxytocin och sociala spärrar sänks, samtidigt som hjärnan kan avläsa tusentals mikrobeteenden, röstläge, kroppsspråk, konflikthantering och humor, som aldrig ryms i en statisk profilbild. Dejtingappar reducerar i stället partnervalet till en kognitivt utmattande katalogbläddring (choice overload) som utlöser försvarsmekanismer hos kvinnor och statusstress hos män. Att flytta detta mönster till Linkedin löser ingenting, eftersom yrkesnätverket saknar den sociala trygghet som ett delat vardagssammanhang ger; där blir en kall kontaktförsök via bildsökning ett gränsöverskridande intrång i den professionella sfären, vilket direkt aktiverar vaksamhet och avståndstagande.

I ett välfärdssamhälle byggt på folkhemmets principer fungerar relationsbildning genom strukturell inbäddning snarare än individuell marknadsföring. Historiska och sociologiska data över hur par bildades i Norden under efterkrigstiden visar att föreningslivet, folkbildningen, arbetsplatserna och lokala bostadsområden fungerade som naturliga äktenskapsmarknader utan prislapp. Skillnaden i mekanik är avgörande: i en studiecirkel, en idrottsförening eller ett fackligt uppdrag möts individer primärt som jämlika medborgare och kollegor med en gemensam yttre fokusfråga. Romantiskt intresse uppstår som en biprodukt av ömsesidig igenkänning och dokumenterad pålitlighet i vardagen, vilket eliminerar behovet av kalla närmanden på gatan eller via sökmotorer.

För att vända utvecklingen och återskapa förutsättningar för seriös familjebildning krävs materiella reformer som återtar tid och rum från marknaden. Trygga tillsvidareanställningar, reglerad arbetstid och reallöner som bär ett hushåll utgör den ekonomiska grunden; sociologisk forskning visar tydligt att otrygga visstidsanställningar och oregelbundna scheman inom arbetar- och tjänstemannayrken slår hårt mot både föreningsdeltagande och benägenheten att bilda familj. Samtidigt krävs en massiv offentlig återinvestering i civilsamhällets infrastruktur, avgiftsfria kvarterslokaler, subventionerade studieförbund och levande föreningsliv i varje kommun, kombinerat med en bostadspolitik som ger unga vuxna råd att flytta hemifrån och bjuda hem vänner. Slutligen behöver techjättarnas plattformar underkastas skarp konsument- och dataskyddslagstiftning som förbjuder manipulativa betalväggar och sätter tydliga gränser för hur personuppgifter får spåras mellan digitala sfärer. Mänsklig närhet kräver gemensamma livsvillkor och fysiska rum, aldrig ännu en marknadsplats.

Bra inlägg och du har rätt i allt, men som du vet så krävs det inget mindre än revolution och ett totalt omkullkastande av den världsordning som har dominerat oss sedan 1945. Om detta någonsin ens sker så kommer det ta tid och under tiden så måste de som vill föra sina gener vidare med och inom den egna folkstammen, eller som bara inte vill vara ensamma resten av livet, anpassa sig till rådande omständigheter.
Citera
Idag, 23:16
  #67
Medlem
feemaxxxs avatar
LinkedIn har blivit en lekstuga för HR-Business-coaching influencers/

Rapar ut KI generades rappakalja där vederbörande har gjort något fantastiskt modigt och vågat gå mot normerna. Ofta med ett duckface och lite utmanande klädsel.

De sitter fullkomligen och väntar på att ngn stolle ska skriva och uppvakta dem, för att sedan ha chansen att skriva om hur hemska männen är.

För min del kan förstå hur man som man med anständighet orkar skriva till människor på social medier och hoppas på ett napp.
Citera
Idag, 23:27
  #68
Medlem
GusFrings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DrDoak
Jag har sett fenomenet förut, men blev påmind om det igen i morse när jag slötittade på Linkedin. En kvinna som heter Anneli beklagar sig över att någon man från Tinder har gjort en bildsökning på henne och hittat hennes linkedinprofil (Linkedin). Med andra ord: män har så lite lycka på dessa "vanliga" appar att de börjar använda Linkedin och bildsökning för att försöka få någon form av försprång på marknaden.

Till att börja med så anser jag att den typen av intresse via Linkedin är helt olämpligt, då Linkedin är ett professionellt forum som handlar om jobb och karriär, inte romantik. Jag kan alltså förstå den ilska som den här kvinnan känner. Samtidigt är jag inte direkt jätteförvånad över att män beter sig så här. För sakens skull vill jag dock understryka att jag själv inte skulle använda Linkedin på detta sätt, men att jag kan ha en viss empati med de män som gör det. Empati är som bekant inte samma sak som sympati.

Om kvinnors problem på dejtingmarknaden är oönskat intresse så är mäns problem snarare oönskat ointresse. Den genomsnittlige mannens erfarenhet av nätdejting är denna:
  • antalsmässigt få matchningar per månad,
  • de som matchar ghostar efter några meddelanden,
  • de som matchar blockar (ofta utan att mannen ens varit otrevlig),
  • matchningen är en bot eller någon annan form av romansbedrägeri.
Eftersom det finns en stor demografi av män som har obefintlig framgång på marknaden så växer det fram olika PUA-guruer som säljer kurser. Dessa kurser består av att en PUA uppmanar dessa män att tänka utanför boxen och göra precis det som den här kvinnan inte vill, kontakta kvinnor utanför Tinder, Hinge, Bumble etc. PUA säger åt män att de ska gå fram till kvinnnor i butiker och köpcentrum eller rent generellt i verkligheten, och börja ta kontakt med kvinnor där i stället. Dvs, männen uppmanas visa just det intresse som den här kvinnan (och troligen andra kvinnor också) uppfattar som ett oönskat intresse.

Att då vissa män (som inte heller får någon framgång genom att gå fram till kvinnor i köpcentrum) går ett ytterligare steg utanför boxen och kontaktar kvinnor på Linkedin är då kanske logiskt enligt någon slags tankebana.
  1. Män söker kontakt via en plattform,
  2. ingen framgång,
  3. män uppmanas av PUA att söka sig till andra arenor
  4. ingen framgång
  5. män drar slutsatsen att söka sig till ytterligare andra arenor (Linkedin)
  6. ingen framgång...
Sen kanske de blir radikaliserade incels eller något... men det är en annan historia. Jag menar att det som allt detta fångar är ett mer generellt problem - män har ett mycket större intresse för kvinnor än vad kvinnor har för män. Män vill ha relationer med kvinnor medan kvinnor helst vill att män ska lämna dem i fred. Från denna dynamik växer sedan både dejtingappar som finansieras av ensamma män, PUA-kurser som köps av ensamma män, romansbedrägerier som riktas mot ensamma män o.s.v.

Jag ser i kristallkulan hur Linkedin kommer att bygga upp någon slags funktion för att kvinnor kan rapportera män som visar olämpligt intresse för dem (om det nu inte redan finns). Jag vet att när jag som man hängde på dejtingsidor så fanns det en rapportera-knapp, och när man tryckte på den så stod texten ungefär så här: "på vilket sätt har han gjort dig obekväm?". Dvs. appen utgick från att det var en man som hade gjort en kvinna obekväm (det var det inte, jag skulle rapportera en kvinna som bröt mot reglerna på appen men det är en annan historia).

Fenomenet med män som blir permaratade av kvinnor är ett mycket bredare ämne, men det jag vill lyfta här är att män börjar söka kontakt med kvinnor på mer och mer okonventionella sätt i hopp om att det ska göra någon skillnad. Einstein lär ju ha sagt att höjden av dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett bättre resultat.

Kort om dejtingsidor på Facebook så består de av
  • män som lägger upp inlägg som knappt får reaktioner alls
  • kvinnor som lägger upp inlägg och får en störtflod av reaktioner och kommentarer.
Dynamiken är densamma: männen är intresserade, kvinnorna är oinitresserade.

Hur kommer sociala medier att hantera detta?
Finns det andra digitala arenor som används av män på okonventionella sätt för romantisk intresse?

Jag har dålig koll men tror PUA dog när nätdejting slog igenom runt 2012-2015? Är det något du menar fortfarande säljer?
Citera
  • 5
  • 6

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in