Citat:
Ursprungligen postat av
kalvslaepp
Såg ett inslag i nyheterna om detta för några dagar sen och det fick mig att gå in och läsa lagtexterna själv (FB. kap.6). Om föräldrarna är ogifta tillfaller vårdnaden om barnet automatiskt morsan, om det ska ändras behöver båda föräldrarna skriva in till skatteverket. Vill inte mamman att pappan ska ha vårdnaden behöver han strida i rätten för det. Detta är det sjukaste jag läst. Inte bara det att papporna kan "komma undan" så lätt, men också att de förlorar sitt faderskap så lätt. Min fråga är varför inte man hör feminister rasa om detta? Det är ju i allra högsta grad en fråga om jämställdhet? Patriarkatet har ju förstört för båda könen i detta fallet?
Jag är feminist men jag håller inte med feminismen om att allt ska delas lika. Min skeptism mot män som omedelbara vårdnadshavare har med att göra att de kan sabotera genom att vägra skriva umder viktigare papper på jäkelskap samt att många män inte vill ha halva ansvaret för barn.
Min absoluta ståndpunkt emot det är baserat på hur extremt många sjuka män det finns. Jag var alltid positivt inställd till att homosexuella män skulle få adoptera barn osv. Så sitter man som medelålders och läser Dumpenchattar eller läser om fall där män våldtagit barn och djur till döds. Fall där män också adopterat barn och börjat våldta dem redan som spädbarn. Saker jag själv aldrig kunnat ana förekom när jag var så positivt inställd till mäns rättigheter att få adoptera och ta hand om små barn.
Mina moderskänslor är medfödda. De är baserat på mitt eget kön, inte huruvida jag själv har barn eller inte. Menar inte att det inte finns djupt olämpliga kvinnor bara att detfinns många fler män av biologiska orsaker. För jo, en feminist kan vara särartsfeminist och ha en massa andra tankar som andra kvinnor inte delar (ni klumpar ihop alla oss kvinnor som "feministerna" som om det är en ideologi är övertygade om).
Om ni män vore bättre på att arbeta för barns rättigheter hade mitt förtroende för er ökat. Istället hörs ni först när ni själva vill utmåla er som offer. Börja göra lite för andra så ska vi nog se lite förändringar.