Citat:
Ursprungligen postat av
Estermont14
För att göra en lång historia kort. Sen jag och barnens mamma gick isär för över tio år sedan har hon försökt att förstöra mitt liv på alla möjliga sätt. Bla genom att förstöra mellan mig och mina barn genom att svartmåla mig, hitta på saker om mig, idiotförklarat mig, förbjudit barnen att träffa mig emellanåt osv. Listan av exempel kan bli lång och jag vill inte gå in på detaljer. Hon uppfyller i princip alla kriterier för en diagnos av narcisism.
Så till huvudfrågan: Hur gör jag för att förstöra hennes liv utan att behöva hamna i fängelset? Hur kan jag få barnen att se vilken vidrig människa som gömmer sig bakom fasaden av en omsorgsfull och snäll mamma?
Tyvärr känns det som om väldigt många i den här tråden inte har en aning om hur det är att vara i din sits. Det är såklart väldigt enkelt att, som t ex en s.k. f.d parterapeut i tråden sa tidigare: är du säker på att du själv har rent mjöl i påsen? Denne användare (och tydligen f.d parterapeut) misstänkliggör alltså dig istället för att ge praktiska råd.
Denne har med andra ord aldrig tänkt tanken att det faktiskt finns helt sjuka individer ute i samhället som försöker beröva barnen sin ena förälder. Enbart jag har sett detta hända tre gånger för personer i nära och semi-nära vänkretsar. Tänk då hur många gånger det skett i hela samhället. Papporna har idag ingen som helst kontakt med barnen, och barnen är vuxna. Det är omöjligt för pappan att ändra på något eftersom mamman helt hjärntvättat barnen till att hata pappan.
Om jag skulle ge dig ett råd så skulle jag alltid ha en inspelningsmekanism med mig, om du skulle möta mamman på stan, eller om hon skulle ringa dig eller om du på något annat sätt kunde spela in hur illa hon behandlar dig. Det skulle sätta dig i en bättre sits, och framför allt sätta mamman i en sämre sits gällande eventuell vårdnad om barnen i framtiden. Dessutom är det bra för barnen att se hur mamman pratar i verkligheten. För hemma hos henne är nog allt rosenrött skimrande och du utmålas i mörka färger.
Detta förutsatt att du inte förgripit dig på barnen eller på annat sätt förbrukat din rätt att ha kontakt med barnen. Om inte, så måste du vara smartare än mamman. Dessutom, skall du, som de andra skriver, inte prata illa om mamman inför barnen. Det gagnar dig aldrig.
Lycka till!