Kunskap är den nya valutan – varför tillåts fortfarande utländska studenter?

Varför ska man hjälpa och utbilda till exempel kinesiska studenter som sedan tar med sig all denna kunskap tillbaka till Kina? Det är en av de främsta anledningarna till att icke-västerländska länder har gjort så stora framsteg. Den västerländska världen arbetar hårt och lägger pengar på att skaffa ny kunskap, bara för att utländska studenter enkelt ska kunna få tillgång till den online eller genom att resa till väst för att studera. Jag förstår att den kunskap som de får lära sig är begränsad, men jag tror ändå att de så småningom lär sig något nytt. Små bitar av kunskap ackumuleras och kan sedan användas för att besvara komplexa frågor. Västvärlden befinner sig i en konkurrenssituation och bör börja se det som just det. Detta omfattar även träning av utländska idrottare, eftersom vissa föredrar att träna i västvärlden men sedan tävlar för sitt eget land. Tror du att det medför fler fördelar eller nackdelar?

Det som man förut kunde läsa in på Harvard, kan man nu läsa in via AI som håller föreläsningar för sig, så jag tror snarare att Kineserna börjar flytta ut i världen för att få ett bättre liv, iallafall de som bor utanför storstäderna.

Kineser tar inte med sig "kunskap", den har de redan. De tar med sig examensbevis och diplom.

Kineserna betalar ju åtminstone för det till skillnad från blattarna här.

Då får man väl även acceptera att svenska studenter inte är välkomna på universitet utomlands.

Fördelar.

Grejen med Sveriges GAMLA metod var att vi hade vi tillfället ett enormt brett kontaktnät världen över. Vi idkade mjuk diplomati genom att ha nära kontakter med olika universitet världen över, studenter som pluggat här och vart del av oss.
Det har vi inte längre och förutom att vi får enormt många Foodorabud som också pluggar saker som Biokemi så har vi skurit bort den delen av vår diplomati.

Sen är vetenskap en samarbetsfråga. Forskning är inte statiskt, det finns grundkrav och det finns behov men det finns också ett krav på att ha så många som möjligt aktivt delaktiga. För att förenkla det, säg att om du slår en sexa med en tärning så betyder det att en forskare har kommit på en sak, för att öka chanserna till att slå en sexa måste antingen en tärning slå väldigt många gånger eller så slår man flera tärningar på en gång.

Öppenhet är en grundförutsättning för vetenskapliga framsteg. Att dela grundkunskap med förhoppningen att andra delar sin vidare forskning.

Eller dela på gemensamma resurser litet som på CERN. En enormt dyr samling utrustning som många ges tillgång till.

Fantasin om att "isolera kunskap" är vansinnig. Den gör att framsteg tar längre tid för det första, eller aldrig händer för det andra - eller ännu värre gör vetenskapliga upptäckter till ett lågmält diplomatiskt krig.

Ta nåt så enkelt som att din telefon kan se vad som står på den här sidan finns enbart för att enormt många sa "här kolla den här skiten! Testa att göra nåt med den!" och bit för bit byggdes nåt så komplext och enkelt upp som cURL som också delas ut gratis så att alla kan förbättra eller bygga vidare på det
https://en.wikipedia.org/wiki/CURL

Det är nog av den enkla anledningen att lärosätena tjänar pengar på det. Hundratusentals kronor för varje student utanför EU.

Poängen är ju att kunskapsflödet är ensidigt.

Studenter från mindre utvecklade länder som ligger efter tekniskt ( kanske inte just Kina då), att de söker sig till väst för studier.

De vill ta del av vår forskning och kompetens, inte tvärtom.

Ingen svensk åker till ett tekniskt mindre utvecklat land för att skaffa sig en högre utbildning, typ ingenjör forskare.

Samtidigt är det välkänt att säkerhetstjänster från västländer, ja även svenska Säpo och Must håller med och varnat om just detta fenomen som TS resonerar om.