Citat:
Ursprungligen postat av
rigel124
Hela bråket mellan C och V känns lite regisserat. Det känns ju egentligen helt omöjligt att Anderssons regeringsunderlag, som det presenterades i söndags, skulle tilltala C eller V. Båda förlorar ju på det, då politiken skulle bygga på C:s och V:s ömsesidiga sakpolitiska eftergifter. S skulle förstås bli helnöjda med en sådan politik, då den på sätt och vis skulle te sig som något "mittemellan/socialdemokratiskt" snarare än något där C:s eller V:s inflytande blir särskilt märkbart. Utan ministerposter har V dessutom agerat dörrmatta igen, svikit sina väljare och handikappat sin förhandlingsposition under överskådlig framtid. C går också miste om det mycket större sakpolitiska genomslag man kunnat få i en borgerlig regering.
Det känns som om båda partierna istället tänker långsiktigt och försöker fiska väljare som är missnöjda med S som slarvat bort “valvinsten”.
Jag har i många år haft en känsla som jag inte riktigt kan få bort, att det på något sätt är styrt ovanifrån. Inte bara det här mellan C och V utan politiken i stort.
Man funderar på hur många som i så fall är medvetna om det där i toppen och hur många som själva är omedvetna om att de bara är brickor i något större. Och vilka är i så fall medvetna och vilka är det inte?
Sen är frågan vad som egentligen är styrt och hur det fungerar. Är det genom partipiskan som man kontrollerar politikerna eller finns det andra sätt? Och hur långt upp går det i så fall?
Jag vet inte, men det är tankar jag har haft under många år och som jag inte riktigt kan släppa.