Ursprungligen postat av
plastdunkk
här är listan med frågor/synvinklar som jag och min vän chatgpt.com tittat på för att få fram detta.
"Siffran 1:1,3 är inte hämtad från någon enskild källa, utan är ett arbetsscenario efter att ha jämfört flera olika metoder för att uppskatta förlusterna.
Vi har tittat på dödsregister, identifierade stupade, saknade soldater, kroppsåterlämningar, rekrytering, mobilisering, sjukvård, amputationer, materielförluster, stridsintensitet samt skillnader mellan anfall och försvar.
Vi har också försökt identifiera systematiska fel, dubbelräkning, underrapportering, politiska incitament och källor som egentligen bygger på samma ursprungsuppgifter.
Problemet är att nästan alla tillgängliga metoder har betydande osäkerheter, och att båda parter har skäl att begränsa insynen i sina faktiska förluster.
Därför betraktar jag inte 1:1,3 som en fastställd siffra, utan som ett möjligt förlustförhållande inom ett mycket osäkert underlag. Det är inte heller självklart att förlustförhållandet är konstant över tid eller likadant för dödade som för samtliga personella förluster."
Här är en sammanställning av de frågor och metoder vi har tittat på i våra diskussioner om Rysslands och Ukrainas militära förluster, inklusive Willys senaste resonemang. Inga resultat eller slutsatser.
1. Personella förluster
- Definitioner: Skilja på dödade, sårade, saknade, tillfångatagna och permanent stridsodugliga.
- Förlustkvot: Jämföra parternas förluster med samma definitioner och tidsperioder.
- Absoluta kontra relativa förluster: Jämföra antal förlorade soldater med respektive lands militära och demografiska resurser.
2. Statistik och registrering
- Dödsregister: Jämföra officiella register, läckta databaser och dokumenterade dödsfall.
- Överdödlighet: Undersöka avvikelser från förväntad dödlighet.
- Saknade soldater: Analysera när och hur saknade omklassificeras till döda.
- Ekonomiska incitament: Undersöka om ersättningssystem påverkar registrering och dödförklaring.
- Kroppsåterlämningar: Studera utväxling av stupade, eftersläpningar och möjlig snedfördelning.
3. Indirekta indikatorer
- Amputationer: Undersöka samband mellan amputationer, svårt skadade och dödade.
- Historiska jämförelser: Testa förlustförhållanden från tidigare konflikter mot dagens förhållanden.
- Officersförluster: Undersöka om andelen identifierade stupade officerare kan användas som indikator.
- Rekrytering och mobilisering: Jämföra inflödet av soldater med förluster, avgångar och förändringar i styrkornas storlek.
4. Stridernas förutsättningar
- Anfall kontra försvar: Studera hur stridsställning och operationstyp påverkar förluster.
- Eldkraft: Jämföra artilleri, flygbomber, drönare och andra vapensystems påverkan.
- Sjukvård och evakuering: Bedöma hur överlevnad påverkas av vårdkapacitet och evakueringstider.
- Enskilda slag: Använda Bachmut, Avdijivka och Pokrovsk/Myrnohrad som fallstudier.
- Territoriella förändringar: Jämföra framryckning, tillbakadragande och stridsintensitet över tid.
5. Materiella förluster
- Visuellt verifierade förluster: Jämföra exempelvis Oryx med andra dokumentationsprojekt.
- Artilleri och pansar: Separera vapenkategorier och undersöka förlustutvecklingen.
- Produktionskapacitet: Jämföra förluster med nytillverkning, reparationer och leveranser.
- Operativ effekt: Bedöma skillnaden mellan att förlora ett vapensystem och att förlora motsvarande stridsförmåga.
6. Källkritik och statistisk metod
- Källornas oberoende: Kontrollera om flera uppskattningar bygger på samma ursprungsdata.
- Urvalsbias: Undersöka vilka dödsfall, fordon och strider som dokumenteras respektive saknas.
- Dubbelräkning: Identifiera överlappande registreringar och upprepade rapporteringar.
- Tidsförskjutningar: Hantera eftersläpning i rapportering och registrering.
- Känslighetsanalys: Pröva hur olika antaganden förändrar beräkningarna.
- Osäkerhetsbedömning: Skilja verifierade uppgifter, uppskattningar, antaganden och rena hypoteser.
7. Militär uthållighet
- Personalersättning: Jämföra rekrytering, utbildning och förluster.
- Materielersättning: Jämföra tillverkning, lager, reparationer och förbrukning.
- Ekonomisk uthållighet: Undersöka finansiering, industriell kapacitet och utländskt stöd.
- Förändrad stridsförmåga: Studera hur förbandens kvalitet, erfarenhet och numerär utvecklas över tid.
Gemensam metodisk princip: Vi försöker använda oberoende källor, jämförbara definitioner och tidsperioder, identifiera möjliga systematiska fel och pröva alternativa förklaringar innan vi drar slutsatser.