Hur blir man en vanlig människa

10 år. Inte ”just nu”

Nej menade inte meditation. Det har jag försökt och mår bara dåligt av det. Jag hatar lugnet. Hur blir man normal.

Normal? Vad som nu menas med det...

Själv är jag fett onormal. För mig har det handlat om att acceptera mig själv samt omge mig med människor som gör detsamma.

Man fikar och pratar om sånt som intresserar en. Tittar på sport och dricker öl. Typ.
Tror dejtingappar för icke-neurotypa kan passa dig

Jag älskar mig själv. Men har inga personer att umgås med pga mig själv.

Jag dricker inte alkohol. Jag hatar att sitta ner och käka, för mig är mat som att tanka bilen. Jag har inget som intresserar mig så mycket att jag skulle kunna prata om det i timmar.

Men då har du ju två val:

- Göra ingenting
- Göra något åt det

Väljer du att göra något åt det så kan det underlätta att ha ett mål.
Sedan för att nå målet delar du upp det i småbitar.
Sedan tar du små små steg mot målet tills du antingen failar eller når målet.
Failar du så är det bara att prova på nytt.
Når du målet, ja då har du lyckats med det målet.

Men vad ska jag göra? Hur ”gör jag något” åt det?

För att du ska veta vad du ska göra så behöver du ju först veta vart du ska.
Vad är ditt mål?

Acceptera ditt öde som alla andra i din situation. Och sluta lyssna på psykfallen härinne.

Enklast är det under sommartid. Då kan du bjuda med någon till stranden och chilla. Lyssna på lite musik. Behöver inte prata så mycket då. Med tiden flyter det på.
Under vintertid kan film och dricka te vara alldeles tillräckligt som start ifall du vill lära känna folk.
Träffas kortare stunder till en början om det tar mycket energi från dig att lära känna nytt folk.
Annars gör något ”radikalt” och åk på weekend ihop med nya människor. Hyr stuga och chilla som när man bor på internat eller i korridor.

Jag är inte den typen av människa, därav titeln är ”hur man blir normal”