Citat:
Ursprungligen postat av
ShariaInstructor
Jag röstar alltid SD men på något sätt sympatiserar jag ändå med V. Jag tycker Ida gör ett ganska bra jobb, säger de rätta sakerna.
Sedan kompletterar Nooshi bra, men man lyssnar kanske inte på henne direkt utan man glor på pattarna.
Vadå rätt saker? Allt de säger är mer eller mindre "vi ska sitta i regering" samt "SD är det värsta som kan hända och ett hot mot demokratin trots att 20% röstat på partiet".
Genrellt sätt så är både V och C helt vilsna. C som i fredags mer eller mindre gick ut och sa "vi tänker inte bidra till att välja sida här utan varje sida får hitta på en lösning och så får vi väl se om vi tycker någon är ok". Snacka om att "ta ansvar" genom att bara ge någon helt annan en arbetsuppgift. Skönt det vore om man kunde göra så på jobbet. Jag skulle behöva göra något, men jag skickar uppgiften på två kollegor så kan de återkomma till mig sen medan jag dricker bärs på kontoret.
V vägrar ge sig om regeringen, men vägrar också inse att det blir väldigt svårt med en majoritet om den linjen står sig. Varken C eller S vill ha med V i en regering men V verkar ändå leva kvar i den fantasin. C är ett förvirrat högerparti som funderar på att samarbeta ändå ut till V eftersom att SD "är så himla farliga".
SD är gilla det eller inte, anledningen till att det börjat bli lite mer ordning och reda de senaste fyra åren och att övriga högerpartier förstått att hela riket inte rasar samman bara för man samarbetar i frågor där man tycker liknande. C väljer istället att gå på någon som SD gjorde på 80-talet vilket så här 45 år senare känns rätt jävla fjantigt.
V fortsätter tjata om att Sverige behöver en stabil regering men tycker att S + MP + V + C är en sådan. De tycker dessutom att de partierna "har vunnit valet". Märkligt kan tyckas eftersom de uppenbarligen inte lyckas få ihop en majoritet i någonting.