Citat:
Eftersom det finns valfrihet inom hemtjänsten är privata aktörer mer måna om att behålla sina brukare. Den kommunala hemtjänsten får sina brukare ändå. De kan i princip leverera en påse skit till dig som kund, och du förväntas bara buga och tacka.
Har du katt? Nej, då byter vi inte kattlådan åt dig! Detta trots att katten kan bidra till ökad livskvalitet och vara ett viktigt sällskap för en äldre människa.
Men har du privat hemtjänst kan du byta utförare om du inte är nöjd. På så sätt kan du hitta en utförare som passar just dina behov.
Det är just här skillnaden mellan valfrihet och monopol blir tydlig. När det finns konkurrens måste utförarna anstränga sig för att behålla sina kunder. Men när en verksamhet har monopol behöver den inte bry sig på samma sätt om vad kunderna tycker. De har ju ändå ingen annanstans att vända sig.
Det här är knappast något nytt fenomen. Vi har sett samma princip tidigare i Sverige. Ta Televerket, som jag nämnde i trådstarten (TS), som exempel. På den tiden fick du nöja dig med en sossegrå telefon med sladd. Någon möjlighet att välja bland mängder av olika modeller och funktioner, som vi kan i dag, fanns inte. Du fick helt enkelt acceptera vad det socialistiska samhället orkade leverera.
Eller så kan vi ta den östtyska bilen Trabant som exempel. En av världens sämsta bilar, med upp till 15 års leveranstid. Men det var vad det socialistiska samhället klarade av att leverera.
Den gemensamma nämnaren är bristen på konkurrens och valfrihet. När människor inte kan välja bort en dålig leverantör försvinner också ett av de starkaste incitamenten att förbättra kvaliteten. Det gäller oavsett om vi talar om telefoner, bilar eller hemtjänst.