Att skapa ett fritt internet nerifrån och upp

1. Kortvågsradio (HF) – världens äldsta globala nätverk

Kortvåg omfattar frekvenser mellan 3 och 30 MHz (våglängder på 10 till 100 meter). Till skillnad från långvåg kräver kortvåg bara en enkel trådantenn på några meter för att nå globalt.
• Studsar mot atmosfären: Kortvågor studsar fram och tillbaka mellan jordytan och jonosfären (ett elektriskt laddat skikt högt upp i atmosfären). Genom flera sådana studsar kan en signal ta sig runt hela jorden.
• Låg effekt räcker: Med en bärbar sändare på 5 till 100 watt kan en radioamatör i Norden prata direkt med någon i Australien, Japan eller Sydamerika.
• Beroende av rymdväder: Räckvidden styrs av solens aktivitet och tid på dygnet. Vissa frekvenser fungerar bäst på dagen medan andra öppnar upp först efter mörkrets inbrott.

2. Digitala svagsignalslägen (FT8 och WSPR)

Genom att koppla en vanlig kortvågsradio till en dator eller surfplatta används idag avancerade ljudkoder som överträffar den mänskliga hörseln.
• FT8 (för globala kontakter): Ett extremt populärt digitalt läge där radion skickar korta, strukturerade datapaket var 15:e sekund. Mjukvaran kan avkoda signaler som ligger långt under det brus som det mänskliga örat kan uppfatta, vilket gör globala kontakter möjliga även med dåliga antenner och minimal sändareffekt.
• WSPR (för att testa räckvidd): Uttalas "whisper" och fungerar som en global radiofyr. Användare sänder ut sin position och effekt (ofta under 1 watt, lika mycket som en liten LED-lampa), och mottagarstationer världen över laddar upp resultaten till en gemensam karta i realtid.
• JS8Call (för fri chatt): Bygger på samma teknik som FT8, men låter användare skicka fria textmeddelanden, e-postliknande meddelanden och till och med vidarebefordra text via andra radioamatörers stationer när det inte finns direktkontakt.

Vad som krävs för att komma igång

• Lyssna (gratis och fritt): Vem som helst får lyssna på kortvåg. Du kan prova direkt i webbläsaren via gratis nätbaserade radiomottagare som WebSDR eller KiwiSDR, där du styr riktiga radiomottagare runt om i världen.
• Sända (kräver certifikat): För att få sända på amatörradiobanden krävs ett amatörradiocertifikat (i Sverige via SSA). Certifikatet ger dig en personlig anropssignal och rätt att kommunicera globalt.
Vill du att jag visar:
• Hur du testar att lyssna på globala kortvågssändningar direkt via datorn idag?
• Vad som krävs för att ta amatörradiocertifikat och vad en enkel nybörjarutrustning kostar?
AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

Kan denna teknik användas för ett decentraliserat internet

Ja, tekniken används redan idag för att skapa decentraliserade kommunikationsnätverk utanför det vanliga internet, men på grund av den låga datahastigheten fungerar det inte för att surfa på vanliga webbsidor eller strömma video. Istället handlar det om att skicka textmeddelanden, e-post, väderdata och nödinformation helt oberoende av kommersiella internetleverantörer och mobilmaster.

Hur ett decentraliserat radionätverk fungerar i praktiken

För att bygga ett nätverk som fungerar som internet utan centrala servrar kombineras radio med olika typer av digitala protokoll:
• Packet Radio (AX.25) och BBS: Ett klassiskt system där datorer kopplas till radioapparater (oftast på kortvåg eller VHF/UHF) för att skicka datapaket. Användare kopplar upp sig mot digitala anslagstavlor (Bulletin Board Systems) som automatiskt vidarebefordrar e-post och foruminlägg mellan varandra över hela världen.
• Winlink (globalt e-postnätverk): Ett mycket aktivt decentraliserat nätverk som främst används av radioamatörer, långfärdsseglare och räddningstjänster. Om internet slås ut i ett område kan en användare skicka vanlig e-post via kortvåg till en mottagarstation i en annan världsdel, som i sin tur slussar ut brevet på det vanliga internet.
• JS8Call och "Store-and-Forward": Eftersom kortvågsförbindelser varierar med väder och tid på dygnet kan stationer lagra meddelanden i en inkorg och skicka dem vidare automatiskt så fort en annan station hörs – ungefär som ett decentraliserat kedjebrev via radio.
• Meshtastic och LoRa (lokala meshnätverk): För kortare avstånd (några kilometer till några mil) använder många idag små, billiga radioenheter baserade på LoRa-teknik. Varje enhet fungerar som en nod som skickar krypterade textmeddelanden och GPS-positioner vidare till nästa nod i ett helt decentraliserat meshnätverk utan central styrning.

Viktiga begränsningar att känna till

• Extremt låg bandbredd: Över kortvåg ligger hastigheten ofta på 50 bitar/s till några få kbit/s. Det räcker gott för text, komprimerad e-post och små filer, men det går inte att ladda tunga webbsidor, bilder eller video.
• Regelverk och kryptering: På de internationella amatörradiobanden är det enligt lag förbjudet att kryptera trafiken (all kommunikation ska vara öppen för att förhindra missbruk). För krypterad decentraliserad radiokommunikation krävs licensfria frekvensband (som ISM-banden för LoRa), men där är sändareffekten begränsad så att räckvidden blir mer lokal eller regional.
Är du mest intresserad av:
• Global räckvidd via kortvåg (som Winlink för nöd-e-post över hela världen)?
• Krypterade lokala meshnätverk (som Meshtastic/LoRa) som vem som helst får bygga utan certifikat?
AI-svar kan innehålla fel. Läs mer

JS8Call Kortvåg (HF) 0,02–0,05 kbit/s (20–50 bit/s) Globalt Korta textmeddelanden och chatt under extrema förhållanden.

Packet Radio (HF) Kortvåg (HF) 0,3 kbit/s (300 bit/s) Globalt E-post och textbaserade anslagstavlor (BBS).

Winlink (VARA HF) Kortvåg (HF) 0,1–5,6 kbit/s Globalt Vanlig e-post med mindre bilagor och komprimerade väderkartor.
LoRa / Meshtastic UHF (868 MHz i Europa) 0,3–27 kbit/s Lokalt / Regionalt (mil) Krypterad textchatt, GPS-positioner och sensordata i meshnät.

Packet Radio (VHF/UHF) VHF / UHF 1,2–9,6 kbit/s Lokalt / Regionalt Snabbare lokala BBS-nätverk och automatisk datatrafik.

VARA FM VHF / UHF upp till 25–50 kbit/s Lokalt / Regionalt Snabb e-post och mindre bildfiler lokalt.


Vad hastigheterna innebär i praktiken

• Globalt via kortvåg (0,02–5,6 kbit/s): På kortvåg är kanalerna smala (ofta 500 Hz till 2,4 kHz) för att inte störa andra användare. Ett vanligt textbaserat e-postmeddelande på några kilobyte tar oftast 10 till 60 sekunder att skicka över hela jordklotet med moderna protokoll som VARA HF.

• Lokalt via LoRa/Meshtastic (0,3–27 kbit/s): I dessa licensfria nätverk sänker man ofta hastigheten med flit (ner till omkring 0,3–1 kbit/s) för att få så lång räckvidd som möjligt. Då tar ett kort textmeddelande 1 till 3 sekunder att hoppa genom nätverket.

• Snabbare lokala nätverk (AREDN / Hamnet): Om man går upp mycket högre i frekvens (mikrovågor på 2,4 GHz eller 5 GHz, likt vanligt Wi-Fi) kan radioamatörer bygga riktade decentraliserade meshnätverk med hastigheter på 10 000–100 000 kbit/s (10–100 Mbit/s), men då krävs fri sikt mellan antennerna på höga master eller bergstoppar.