Ensamstående mammor som kidnappar Farsdag

Skrattretande. Inget att bry sig om.

Ja, om föräldrarna är hyffsat normala är det självklart bättre med 2 förälder än en. Det säger sig självt. 2 personer gör i regel bättre jobb än en.

Två mammor gör inte ett likabra jobb som en mamma och en pappa.

För att de är sura. Sluta följ sånt. Finns folk som hatar allt, vi behöver inte uppmärksamma dem, kan hjälpa dem om så behövs.

Du kan bara inte i verkligheten tro att någon skall tro på dessa påhittade historier som är så tillrättalagda för att passa TS, med en liten twist. Men, okey. Vi lallar med... Vad med kvinnornas skuld - du kan inte på allvar tro att de inte har något ansvar, både före, under och efter barnets födelse? It takes to, to tango... Du har för fasiken bara hört deras mantran upprepas för dig, för det är väl inte så att du är en stalker och följer med dem varje dag, i alla skeenden och samtal?

Nej, dessa anekdoter blir bara för löjliga...

Precis, den andra hälften har ju inget med saken att göra förutom att möjligen pynta kalaset.

Vad gäller den första kvinnan, så är det inte ens hon som har berättat något för mig. Hon är väninna till en äldre släkting till mig. Och det är min äldre släkting som har berättat hela storyn för mig, när jag blev vuxen. Ja, jag visste ju om hennes sons psykiska ohälsa (kände honom själv när vi var barn och tonåring) och jag vet ju om att hennes son alltid blev tystlåten och såg ledsen ut när tex. jag berättade om något kul jag skulle göra med min far. Och att han någon gång faktiskt sa "min pappa hälsar inte ens på mig om vi ses på stan", sedan var det locket på. Bilden klarnade ännu mer när min äldre släkting berättade hur det hela hade varit.

Vad gäller den andra kvinnan, så kände jag ju även hennes son. Jag var rentav där vid några av de tillfällena då pappan i sista stund ställde in umgängen och jag såg sonens besvikelse. Själv var jag besviken (då) över att den där bion/pub-besöket whatever inte blev av som jag och mamman hade tänkt att gå på, när pojken skulle till sin pappa. Men det var en övergående besvikelse hos mig, när jag insåg att pojkens besvikelse givetvis var ännu värre... Och jag såg hur hans mamma lappade och lagade ihop sin son. Varje gång. Och hon gjorde detta utan att säga ett ont ord om pojkens pappa. Fick pojken glad igen. Och de gånger vi sågs på tu man hand, utan att pojken var närvarande, så hade hon behov av att ventilera hur tufft det var för henne att försöka få till ett fungerande umgänge. Som ju faktiskt hennes son hade all rätt till!

Så. Nej, jag tycker inte att dessa två pappor är värda att firas idag, på fars dag. De har inte varit några pappor för sina barn. Den ena sonen kan som sagt var inte fira sin pappa, eftersom denna son är död.
Dessa mammor har dock aldrig skrivit något negativt om det hela i sociala medier. Skulle inte falla dessa två kvinnor in. De är av en äldre generation också. Den ena är över 70 och den andra är kring 50. Få i den åldern som använder sociala medier att klaga i. Hur som helst: på fars dag, vet jag att de firade sina egna (bra) pappor, som älskade sina döttrar. Och alltid har ställt upp för sina döttrar och verkligen tagit sitt föräldraansvar. Sådana pappor som är värda att firas, inte bara på fars dag utan på alla dagar!

Mytomani har fått ett "ansikte" med dig, Tomatkungen... Det blir bara värre och värre och du gör dig löjlig med dessa fantasier.

Jaja, kör på - jag har inget mer att tillägga - du får slutordet som du alltid ändå tar...

Suck. Detta är sanna människoöden. Det är väldigt märkligt att du inte tror på att det finns män som inte vill vara pappor. Och som helt enkelt flyr undan ansvar för sina barn. Och märkligt att du inte tror på att jag råkar känna till två av dessa fall.

Jag menar: du tror ju säkert på att cirka 30 000 kvinnor (och deras partners) i Sverige, varje år "flyr" undan ansvaret att bli mammor och pappor (av olika orsaker). Men att jag skulle kunna råka känna till två fall där pappor har flytt undan sitt föräldraansvar och sviker sina levande födda barn. Nej, det kan du inte tro på.

Du tänker att samtliga män som blir pappor tar fullt föräldraansvar och älskar att vara pappor och brinner engagerat för detta?

Du ter dig väldigt verklighetsfrånvänd. Har man levt i nästan 50 år, så kommer man faktiskt känna mycket folk/ha känt mycket folk. Har man bra minne dessutom, så kommer man minnas deras livshistorier och därmed även lätt kunna minnas något som kopplar an till det som diskuteras/debatteras.

Och hur som helst: dessa två pappor jag har nämnt förtjänar inget firande idag. Det anser jag.

Sedan finns det ju jädrigt många pappor som verkligen förtjänar att firas idag! Och alla andra dagar om året! Dagen är bra pappors dag. Låt den få vara det, är väl vad jag anser.
Dagen ska inte vara dåliga pappors dag eller mammor till svikna barns dag.
Utan dagen är bra pappors dag!

Ok så mycket kvinnohat i denna tråden!
En hel del förutfattade meningar dessutom och som vanligt kan man inte se männens fel i det hela!
Det är lättare att förvränga saker och ting så att allt blir kvinnans fel.

Som ensamstående kan jag berätta att jaaaa det finns massor av bra pappor och extra pappor, jag känner flera stycken men bara för det så förminskar jag inte mina egna upplevelser med pappan till mitt barn.

Ni män som vägrar inse att saker och ting faktiskt kan vara mäns fel också bör ta sig en rejäl funderare.
Om man nu har stoppat kuken i någon och det har blivit barn så har man ett ansvar över detta/dessa barn hela livet sen.
Pappan till mitt barn förstod inte hur han skulle vara pappa och trodde han kunde vara det när det passade honom.
När man skaffar barn så får man ofta anpassa sig till deras väl och ve men vissa förstår inte detta och vägra ändra på sig och då fungerar det helt enkelt inte.
Ja, det finns de kvinnor som inte är några bra mammor och ja, det finns kvinnor som inte släpper papporna nära sina barn fast de inte har gjort några fel.
Det går inte att dra alla över en kam förstår ni!
Bara för att jag har dåliga erfarenheter så vet jag att det finns bra pappor, jag känner flera stycken och det gör mig glad och ledsen på samma gång. För de som blir sårade i slutändan är barnen!
För mig har det alltid varit viktigt att min son ska ha en bra relation till sin pappa, bara för att pappan och jag inte fungerade så ska inte mitt barn blir drabbat.

Men hör och häpna! Vad faen gjorde pappan då när det inte fungerade med mig? Jo, han drog iväg och satte på en ung tjej, gjorde henne på smällen. Då hon var katolik vägrade hon abort. Han "gav" senare bort sitt barn till tjejen och hennes nya...
Gulligt värre!

Sonen han har med mig då? Han hade fri tillgång till vårat gemensamma barn men vägrade att förstå när man har semester så tar man hand om sitt barn när den andra arbetar. Men icke! Han kunde inte ta hand om barnet över natten ens för det blev för jobbigt när han skrek och ville hem till mig. Konstigt nog kunde andra ta hand om barnet över natten, lite jobbigt absolut men man får ju arbeta lite.
Sen packade han sina grejer och flyttade till ett annat land. Nu gift och har ett barn till.
Kräver att vi ska hälsa på och när vi faktiskt var och hälsade på förra sommaren så skulle han och sonen spendera såååå mycket tid!!
😂😂😂😂 Visst!!
Hans fru vägrade träffa vår son så min son fick aldrig träffa sin lillebror. Pappan som skulle spendera i alla fall 7 dagar med vår son ändrade det till 4 för han var ju tvungen att åka till sin fru och sitt andra barn.
När vår son ville gå hem när vi var på en liten tillställning med musik osv.. Gissa VEM som fick gå hem med sonen då!!??
När jag påpekade att din son är här för att träffa dig, du tycker inte att du borde följa honom hem då och ta lite ansvar nu när vi är här? Han förstod inte vad jag pratade om!!??

Ja, det finns mängder av såna här historier om både män och kvinnor men så många av er anser att det är kvinnornas fel för vi har inte varit glada nog eller något annat.
Ibland fungerar inte ett förhållande helt enkelt men har barn så tar man fan ansvar för det!!
Jag har fått grattis på fars dag och jag har tacksamt tagit emot det då det är tufft att vara ensamstående! Min son har adhd dessutom så det har varit en kamp och ekonomin ska vi inte ens tala om... Ett rent helvete och nu när jag dessutom är sjuk och utförsäkrad så är det ännu värre!

Så jag, det finns alla konstellationer!
Grattis om du har varit tillräckligt intresserad av att vilja förstå och läst ända hit!
😊

Tycker borde fars dag och mors dag är larvigt. Men finns det mors dag får det väl finnas fars dag. Samkönade kvinnliga par med barn och ensamstående mammor får väl fira dubbelt upp på mors dag då om de vill? Låt de som gillar fars dag ha fars dag kan jag ändå tycka.

Feministiska vänsterkvinnor har okuperat den svenska kvinnan!