Är det rimligt att man kan jobba halvtid och klara heltidsstudier?

Jag jobbade mycket vid sidan av studierna när jag pluggade, och jag bommade inte ens ett enda prov. Det intrycket som man har fått av många skolor är att de medvetet lägger ribban mycket lågt för att de vill ha så hög genomströmning som möjligt. De får betalt per elev som tar examen så deras starkaste drivkraft är att trycka ut så många som möjligt och därmed vill de göra det så lätt som möjligt att klara alla proven.

För stunden kan det kännas skönt att klara alla proven, men om det är lätt bara för att det är slappskolor så skapar det problem sen. Den som går i en slappskola lär sig väldigt lite och kan väldigt lite. Detta tror jag är en av förklaringarna till varför arbetsgivare kräver flera års erfarenhet. Kvaliteten på skolorna är för låg, och det i sin tur beror på att det inte finns några drivkrafter att höja kunskapsinnehållet. SKolorna får ju betalt ändå, så varför skulle de bry sig om i fall deras elever har kunskapsluckor efter examen? Skolan har redan tjänat sina pengar så de kan skratta hela vägen till banken. Kvar står den halvt okunnige eleven med noll arbetslivserfarenhet och ett möter ett arbetsliv som anser att hen inte kan tillräckligt mycket för en junior tjänst.

Borde heltidsstudier vara heltidsstudier på riktigt? Är det rimligt att man kan läsa en heltidsutbildning även om man jobbar väldigt mycket som student? Hur påverkas elevernas kunskaper av detta?

Alla ska med, heter det. Så man sätter ribban efter de som presterar sämst. Är det bra? Nja. Det ger hög produktion av nyutexaminerade men långt ifrån alla av dem klarar yrkeslivet inom sitt utbildningsområde. En del gör så dåligt ifrån sig att de inte ens får chansen. Verkligheten kommer i kapp.
Å andra sidan är det inte fel att locka till högre studier, den kan ge ett samhälle positiva effekter över tid. Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge, heter det också. De vidgade vyerna kanske gör att man hittar något annat som man inte annars hade sökt sig till.
Fast detta system utmanas av AI. Dåliga studenter (antingen lata eller dumma) kan fuska sig till examen. Självbedrägeri, förstås, inkompetensen syns förr eller senare.
Själv har jag alltid tyckt att attraktiva utbildningar mer ska styras av antagningsprov än betyg.

Nej det är inte bra, om heltidsstudier inte kräver ett heltidsengagemang för att klara examen.

Sverige är fullt av utexaminerade som inte hittar ett jobb, del av förklaringen till det är rimligtvis en brist på kunskaper för att snabbt bli fungerande i det yrke man utbildat sig till.
Många är inte ens intresserade av utbildningen i sig, utan söker något med låga krav bara för att få möjlighet att plocka ut studielån och bidrag, utan alltför stor uppoffring.

Bortkastade skattepengar till stor del med andra ord.

Det beror nog på lärosäte… men är det inom något seriös akademiskt område är det i princip omöjligt att arbeta halvtid och/eller ha småbarn/barn.

Ja men då måste du sluta tänka som en lat svensk och mer anamma ett sydkoreanskt sätt.

Svenskar är notoriskt lata.

Beror helt på hur mycket man vill anstränga sig. Men generellt är svaret ja på din fråga.

Kanske inte notoriskt lata, men svenska skolan är inte byggd för att ge elever kunskap om hur man studerar. Därför blir allt jobbigt.
Det ska göras lättare, det ska förändras i materiel etc så alla kan, men följden blir att elever inte lär sig jobba för resultaten. Då kan man heller inte det på högskolan.

Det är skrämmande hur dåliga studenter är på att tillgodogöra sig information och även ta ansvar för att göra det.

Det beror väl väldigt mycket på vilka arbetstider man har?
Och hur mycket närvaro på kursen man har?
Om man jobbar tex på restaurang och klämmer in två tiotimmarspass per vecka på helgen krockar det inte med kursen.
Jobbar man förmiddagar och halvdag kan man säkert vinka adjö till större delen av sina seminarier och föreläsningar.

Det där har jag också hört, en vän till mig berättade att han ville gå en utbildning för att kunna få CSN-pengar. Bidragsdelen kan jag väl förstå att vissa vill plocka ut, den behöver man inte återbetala. Men lånedelen är pengar som man ska betala, det känns kortsiktigt.

Svenskar växer ju tyvärr upp i ett system som tolererar lättja. Det gäller samhället i stort, men specifikt för skolor så är det också på det viset. Eleverna vet nog hur man studerar, men de lär sig att de inte behöver så mycket mer än att plugga lite ytligt inför proven. De märker att det är lätt att klara proven. Det bygger sen upp förväntningar på att det ska bli lika lätt när de kommer ut i arbetslivet (vilket det förstås inte blir bortsett från kommunala låtsasjobb).

Nej det brukar inte vara ett problem. Många skolor har lektion max ett par gånger i veckan, så närvarokraven är jättelåga även om man går på heltid. Lärarledda lektioner kostar pengar så skolorna maxar sin ekonomi genom att ha en massa självstudier. Detta i sin tur leder till att eleverna i varierande grad fixar att ta in kunskapen själva. För att få hög genomströmning så anpassas nivån till de eleverna som har sämst förmåga att lära sig, för det tjänar skolan pengar på. Man kan ju också fråga sig varför eleverna ens ska gå i en skola när det är tänkt att de till kanske 70% av tiden ändå ska läsa själva hemma. Till slut hamnar man i att de lika gärna kan skaffa sig kunskapen genom att låna böcker och titta på Youtube. Lärarna tjänar ofta bra pengar, frågan är om de förtjänar det med tanke på deras låga närvaro och ringa engagemang?

Det finns seriösa skolor som kör väldigt mycket laborationer, t.ex. vissa naturvetenskapliga utbildningar kör det. Många utbildningar som ekonomi plus det mesta inom humaniora kräver en väldigt liten arbetsinsats av eleverna och fungerar i praktiken som vuxendagis för att dölja arbetslösheten.

Problemet är att ingen "vill" väl egentligen anstränga sig, och varför skulle de? Eleverna märker att de ändå klarar proven så de känner ingen stark signal om att de måste anstränga sig mer.

Det är när de kommer ut från skolan som baksmällan kommer, men då är det för sent. De elever som ansträngar sig hårdare tror jag är de som har föräldrar som säger åt dem att de måste göra det för att få jobb. Tyvärr är det många som tror att "om man går ut en utbildning från ett buskuniversitet så får man jobb för det säger alla".

Dessa slappskolor förstör ju för de eleverna som inte själva förstår hur stenhård arbetsmarknaden är efteråt. Är man en 19-åring med lågutbildade föräldrar så är det förstås lättare att vara naiv, för ingen i ens egen familj har gått en högre utbildning. Mor och far tänker att deras ungar ska få ett bättre liv än dem själva genom utbildning, tyvärr blir utfallet något annat.

Elever kan ta eget ansvar och läsa en massa extra och försöka satsa stenhårt på att öva, öva och repetera. Problemet är att många uppfattar studierna som att de inte behöver kämpa hårt "för det är ju så lätt att klara proven ändå".

Det går ju inte att svara på generellt. På socialhögskolan jobbar många parallellt sista året. Det fungerar bevisligen utmärkt.

Gissar att det är svårare när man läser till civilingenjör.