Allt skvaller om Måns Zelmerlöw!

Du verkar helt oförmögen att se något negativt drag hos honom. Det gör att du har svårt att ta till dig boken och inse att den visar mindre smickrande sidor hos författaren.

Om det var Ciara som skrivit om samma händelse, hur hade du låtit då?
Du hade höjt henne till skyarna. Som guds heliga moder, jungfru Maria. Som rådigt och modigt fått upp hunden och som fostrat sin son att ta ansvar för en handling och be om förlåt. Och lära dem att lyssna på föräldern som faktiskt vet bäst ibland. Med Ciara är det ordning och reda minsann!

Du tänker så svart och vitt. På Måns letar du bara fel. Och finner du inget fel vrider du till någon bagatell och förstorar upp det något ENORMT. Det gör du jämt och ständigt. För enligt dig är han djäfulen själv.

När det i själva verket bara är två människor som träter i en skilsmässa.
Båda har förtjänster men båda har brister och problem också.
Men när det gäller Ciara har du skygglappar på. För hon är ofelbar. Så därför kommenterade du inte min tidslinje.
För den är ju inte till Ciaras fördel.
Så då blundar du. Men de är båda goda och ansvarstagande föräldrar som älskar sina barn ändå.

Nu får du väl ta och lugna ner dig och andas lite. Hon har inte skrivit någon bok och därmed är den frågan hypotetisk. Trådens Huvudperson har däremot skrivit en bok - frivilligt, får man anta - och därmed utsätter han sig för risken att bli kritiserad. Jag tycker han förtjänar kritik för att han skriver om sina barn på ett sätt som kränker deras integritet. Det har inte med de beskrivna handlingarna eller händelserna att göra, utan just det faktum att han ger offentlighet åt dem. Det är vi nu flera som har försökt förklara för dig utan framgång, så jag börjar tro att du medvetet missuppfattar.


Det här är ett diskussionsforum. Om du vill diskutera privat med en användare rekommenderar jag meddelandefunktionen.

Det var ett personligt svar till *Armstark som du nog förstod. Eftersom jag var inbegripen i ett samtal med hen. Men det var mitt eget misstag. Ska vara mer uppmärksam hädanefter.

En recent tyckte boken var en kärleksförklaring till hans barn. Han skriver fint och ömsint om sina barn hela tiden tycker jag också. Även om deras små egenheter. Och hur det kränker deras integritet kan jag inte alls förstå. Såvida ni inte tolkar bibeln som fan själv.
Isåfall kränker alla föräldrar sina barn när de berättar om dem. Vilket stolta föräldrar gör dagligdags.
Vi kommer nog inte längre i den här diskussionen. Fortsätt leta fel på trådens huvudperson ni.

Stolta föräldrar berömmer sina barn, de berättar inte att det tar flera timmar för dem att lära sig låsa en cykel eller att de nästan dödat familjens hund. Om någon recensent ser det som kärleksfullt så tyder det på att recensenten behöver kalibrera sin inre kompass, för den pekar helt fel.

Som du överdriver. Hundens liv var inte i fara. Barnen var inte på promenad med hundarna själv, utan i målsmans sällskap självklart. Hade MZ inte fått upp jycken hade de fått ringa brandkåren som då fått rädda den upp på land.

Pojken förstod inte att det fanns en risk med hans handlande. Hade MZ förklarat vad som hade kunnat hända om de inte fick upp Raffa på land och pojken förstått vad drunkna och död betydde så hade han aldrig kastat i bollen. Men nu förstod han inte vad konsekvenserna kunde bli. Vilket är fullständigt normalt för en 5-6 åring. Men han var olydig eller så lyssnade han bara inte.

Jo föräldrar berättar allt möjligt om sina barn. Deras hyss och deras kommentarer osv. och hur jobbiga de kan vara ibland.
Det är BARA DU som bedömer fullt normala barn som "utvecklingstörda". Att jag inte tror du haft egna barn beror på dina otroliga krav på barn.
Det är inga realistiska krav som du har på små barn. Inte alls.

Nej, man kränker inte sina barn bara för att man nämner dem. Men om man berättar om deras blöjvanor i skrift gör man faktiskt det.


Nej, det är inte bara den du riktar dig till ovan som bedömer fullt normala barn som utvecklingsstörda. Det har vederbörande nämligen inte gjort i det inlägg du svarar på. Varför ljuger du hela tiden?

Du verkar ha fastnat väldigt mycket vid de händelser där något gått snett, men glömmer allt det andra MZ faktiskt skriver om sina barn.

Han berättar ju också med värme och stolthet om sådant barnen själva är stolta över. Som när sonen klättrar upp i ett högt träd, cyklar utan att hålla i styret och hoppar med cykeln från en höjd, om än en liten sådan. Han beskriver också sonens målmedvetenhet och fokus när han bestämmer sig för något, som att springa ett lopp. Och hur han är en tänkare som funderar mycket.

Det är också en del av bilden av barnen. Att det dessutom förekommer mer dramatiska händelser i en memoar är knappast märkligt. De kan tillföra något till berättelsen om både barnen och relationen mellan far och son.

Jag håller faktiskt med föregående skribent. Det är framför allt du jag har sett återkomma till just dessa händelser och beskriva dem som kränkande uthängningar. Du verkar ganska ensam om den tolkningen här.

Det är en lång diskussion. Och *Armstark har gett uttryck för vid mer än ett tillfälle att MZ framställer dem som utvecklingstörda (för helt normala saker).

Länka gärna till dessa inlägg.

Är det lämpligt att låta barn cykla utan att hålla i styret? Det förvånar ju inte att barnens mor anser att det är en farlig miljö de vistas i hos Trådens Huvudperson. Hur omdömeslöst det är att skriva om det ska vi bara inte tala om. Orosanmälningarna ramlar väl in hos kommunen.

Men har du verkligen läst vad MZ skriver, eller har du bara fastnat vid vissa formuleringar?

Han berättar att han köpt en potträningsbok för att inspirera O att sluta med blöja. O tycker att boken är jätterolig, skrattar åt den och har börjat läsa den för sin docka. De läser den tillsammans varje kväll.

MZ berättar också hur han uppmuntrar sonen och berömmer honom när han använder pottan.

Det här är en helt vanlig vardagssituation mellan en förälder och ett barn, berättad med humor och värme. Att få det till en smutsig uthängning säger betydligt mer om din tolkning än om vad som faktiskt står i boken.