Rasmus Wallbridge har uttryckt att han tagit mycket illa vid sig av situationen, och han har skarpt bett TV2 att aldrig göra något liknande igen.
Även om han först gav sitt godkännande till att programmet fick sändas och i seriens sista avsnitt sågs skratta när sanningen uppdagadesm har det efteråt framkommit uppgifter som kastar ett helt annat ljus över hans mående:
TV2 har efteråt bekräftat att det skratt som hörs från Wallbridge i slutet av serien när bluffen avslöjades var inklippt från ett helt annat avsnitt för att det skulle verka som att han tog det som ett skämt.
Efter den massiva kritikstormen bröt Wallbridge sin tystnad på Instagram den 31 oktober. Han förklarade att han medvetet valt att hålla sig utanför debatten och skrev: ”Jag befinner mig dock inte i ett läge just nu där jag kan vara en aktiv deltagare i den diskussionen.” Han lade även till en skarp uppmaning till kanalen att aldrig mer utsätta någon för ett sådant experiment.
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/b8EaLe/tv2-om-ursakt-dansk-komiker-utsattes-for-experiment-i-serie
Det här är ett extremt tydligt exempel på senkapitalismens kulturella nollsummespel där mänskliga relationer reduceras till råvara. Mediebolagen säljer ut människors tillit och psykiska trygghet för att maximera engagemang och annonsintäkter.
När en hel produktionsapparat och 149 personer i offrets närhet, vänner, kollegor och bekanta under fyra månader medverkar i en systematisk bluff (en form av institutionell gaslighting) för att producera "underhållning", ser vi hur marknadskrafterna tränger undan grundläggande social solidaritet. Vänskap och lojalitet köps och säljs som insatser i ett hänsynslöst prestige- och vinstmaskineri.
För den arbetande kulturarbetaren eller den frilansande komikern är detta klassförtryck i praktisk form. Det kapitalstarka mediemonopolet sitter på makten, kapitalet och produktionsmedlen, och använder dem till att exploatera en enskild individs utsatthet och drömmar. Att det sedan krävs en "tittarstorm" och politisk press för att bolaget ska backa visar att det inte handlar om moral, utan om skadekontroll för att skydda varumärket. Det är rent kommersiellt våld.