Regeringsbildningen och talmansrundorna efter valet 2026

de kan inte bestämma sig. undrar vad som beslutas när trycket höjs.

C har tre val:

1. Släppa fram en M-, KD- och L-regering med stöd av SD.
2. Släppa fram en S-regering där V ingår.
3. Trycka rött till (1), (2) och utlysa extra val.

Hittils har en S regering och en C regering röstats ner. C hade definitivt röstat nej på att ha SD i regeringen, men det är otydligt om de tycker att det är bättre med att ha V i en regering, eller att samarbeta med SD.

Om det går till extra val lär C tappa röster och Tidö lär få tillräckligt för att inte behöva dom, så de har allt att tjäna på att lösa det innan dess. Om de inte gör bedömningen att det är bättre att sitta i opposition och således skrämma bort V och vänstern från att någonsin försöka pressa dom igen.

Man kan inte tacka nej till att bli prövad i kammaren men... ska vi vara riktigt nogräknade så vet vi inte. Det är en tolkning av lagen (Regeringsformen) men den har aldrig testats. Det som står i 6 Kap 4 § är att talmannen ska lämna förslag till riksdagen. Det står inget om den som föreslås måste acceptera eller inte.

"4 § När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.
Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408)."
https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?fritext=regeringsform&post_id=1&upph=false

Detta är inget vi behövt diskutera förut men 2018 sa Norlén följande:
"Det finns alltså inga formella hinder mot att lägga fram en kandidat som inte vill bli prövad.".
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/kan-tvingas-lagga-fram-omojliga-kandidater-att-fa-till-extra-val-har-ar-grundlagens-villkor/

"Det finns inga formella hinder för talmannen att tvinga någon att ställa upp till omröstning, men det får nog anses som politiskt mycket svårt. Varken grundlagen eller dess förarbeten förutsåg en sådan situation.
- Det blir litet udda om talmannen föreslår en kandidat som inte vill bli vald. Däremot är min grundläggande uppfattning att alla partiledare är potentiella statsministerkandidater och att det rimligen bör ingå i deras arbetsbeskrivning att därmed stå till förfogande, säger Andreas Norlén till TT.".
https://www.gp.se/lofven-inte-beredd-att-chansa-i-riksdagen.60ab18cc-9eac-46d9-9fc8-379484e46128

Jag skulle säga att det finns starkt stöd för att Norlén kan föra fram en kandidat mot dennes vilja både i grundlagen och i Norléns egna uttalanden 2018. Eller, rättare sagt. Det finns inget i grundlagen som uttryckligen förhindrar talmannen att föra fram en kandidat mot dennes vilja. Den vanliga tolkningen blir då att man inte kan säga nej. Närmare än så här kommer inte jag.

Nu glömmer du alla dumskallar som kommer rösta på afs och öp även i ett omval så tyvärr kommer inte tidö få majoritet.

dom flesta undersökningar visar på att tidö leder just nu, och om det kom till extra val hade det varit en ny skandal för C och S och de rödgröna.

Tror att ÖP hade tappat rejält i ett extra val så tidö hade tjänat på det också

Vad händer om SD släpper på kravet att få ministerposter och inflytande på en högerregering där C ingår. Ulf blir statsminister då förstår jag men kan SD tex efter en månad sätta käppar i hjulet och ställa misstroendevotum alternativt rösta ned kommande budget och på så sätt framkalla extraval? Är det talmannen då som har bollen eller är det statsminister Ulf?

Man kan inte tacka nej till att bli prövad i kammaren men... ska vi vara riktigt nogräknade så vet vi inte. Det är en tolkning av lagen (Regeringsformen) men den har aldrig testats. Det som står i 6 Kap 4 § är att talmannen ska lämna förslag till riksdagen. Det står inget om den som föreslås måste acceptera eller inte.

"4 § När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.
Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408)."
https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?fritext=regeringsform&post_id=1&upph=false

Detta är inget vi behövt diskutera förut men 2018 sa Norlén följande:
"Det finns alltså inga formella hinder mot att lägga fram en kandidat som inte vill bli prövad.".
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/kan-tvingas-lagga-fram-omojliga-kandidater-att-fa-till-extra-val-har-ar-grundlagens-villkor/

"Det finns inga formella hinder för talmannen att tvinga någon att ställa upp till omröstning, men det får nog anses som politiskt mycket svårt. Varken grundlagen eller dess förarbeten förutsåg en sådan situation.
- Det blir litet udda om talmannen föreslår en kandidat som inte vill bli vald. Däremot är min grundläggande uppfattning att alla partiledare är potentiella statsministerkandidater och att det rimligen bör ingå i deras arbetsbeskrivning att därmed stå till förfogande, säger Andreas Norlén till TT.".
https://www.gp.se/lofven-inte-beredd-att-chansa-i-riksdagen.60ab18cc-9eac-46d9-9fc8-379484e46128

Jag skulle säga att det finns starkt stöd för att Norlén kan föra fram en kandidat mot dennes vilja både i grundlagen och i Norléns egna uttalanden 2018. Eller, rättare sagt. Det finns inget i grundlagen som uttryckligen förhindrar talmannen att föra fram en kandidat mot dennes vilja. Den vanliga tolkningen blir då att man inte kan säga nej. Närmare än så här kommer inte jag.

Vad händer om SD släpper på kravet att få ministerposter och inflytande på en högerregering där C ingår. Ulf blir statsminister då förstår jag men kan SD tex efter en månad sätta käppar i hjulet och ställa misstroendevotum alternativt rösta ned kommande budget och på så sätt framkalla extraval? Är det talmannen då som har bollen eller är det statsminister Ulf?

de kan inte bestämma sig. undrar vad som beslutas när trycket höjs.

C har tre val:

1. Släppa fram en M-, KD- och L-regering med stöd av SD.
2. Släppa fram en S-regering där V ingår.
3. Trycka rött till (1), (2) och utlysa extra val.

Hittils har en S regering och en C regering röstats ner. C hade definitivt röstat nej på att ha SD i regeringen, men det är otydligt om de tycker att det är bättre med att ha V i en regering, eller att samarbeta med SD. Det är även otydligt om SD ens går med på att fortsätta ett tidö likt avtal

Om det går till extra val lär C tappa röster och Tidö lär få tillräckligt för att inte behöva dom, så de har allt att tjäna på att lösa det innan dess. Om de inte gör bedömningen att det är bättre att sitta i opposition och således skrämma bort V och vänstern från att någonsin försöka pressa dom igen.

För att alternativ 1. skall vara realistiskt kommer naturligtvis C att ställa krav på ministerposter plus rena krav på viss C-politik. Med stor sannolikhet kommer det att bli resultatet redan nästa tisdag.