Allt skvaller om Måns Zelmerlöw!

Ja det har jag. Du är väl en dramaqueen. I ett annat inlägg påstod du att hunden höll på att omkomma!
När det handlade om att hunden inte kunde komma upp ur vattnet för egen maskin.
Men husse var ju där och drog upp honom i nackskinnet. Och hunden ville att A skulle kasta i bollen meddetsamma en gång till, så han fick hoppa i o simma o hämta bollen igen. Så hunden hade inte tagit någon skada alls. Du verkar inte ha varken erfarenhet av barn eller bolltokiga hundar.
A var väl 6 år då eller skulle fylla. Och alla barn har sina trotsperioder. Barn är inte vuxna med mogna hjärnor. Idag vet man att hjärnan mognar först vid ca 25 års ålder. För att inte tala om hundars brist på kosekvenstänk när en boll kastas.

Det handlar om MZs tillvaro på gården med barnen bara. Från början hans dagboksanteckningar som sedan blev till en biografi. När jag läste det första gången reagerade jag inte ens. För det kunde varit min 6-åring o min bolltokiga hund.

Jag har inte tolkat det han skrivit alls, inte ens beskrivit händelsen. Jag har frågat varför man ens tar med en sån händelse i sina memoarer. På vilket sätt ingår det i ”en större berättelse” om MånsPetter? Vad tillför det till boken som rättfärdigar uthängningen av sonen?

Hunden hade drunknat utan hjälp, det kallas att omkomma. Vad vet du om min erfarenhet av barn och bolltokiga hundar? Min fråga var vad det tillför till boken? Jag beskrev inte ens vad som hände, jag ifrågasätter dock syftet med att ta med händelsen i boken? Det är hans son som blir uthängd. Vad har MånsPetter för behov av att kasta alla under bussen.

Ingen av mina barn skulle som 6-åring någonsin ha riskerat livet på familjens hund. Men om det hade hänt så skulle jag aldrig hängt ut dem offentlig inför hela världen. Aldrig.

Men att kalla det en uthängning av sonen är väl ändå att tolka hur MZ väljer att berätta om händelsen.

Jag tycker att episoden tillför en bild av relationen mellan far och son. Det handlar om en situation där hunden kunde ha skadats allvarligt, hur MZ agerade för att rädda den och hur han efteråt försökte få Albert att förstå allvaret och ta ansvar.

Jag ser inte riktigt varför det skulle vara så anmärkningsvärt att en förälder berättar om en sådan händelse i sina memoarer. Albert framställs inte som elak eller illvillig. Han framstår som ett barn som gjorde något dumdristigt, vilket faktiskt inte är särskilt ovanligt.

Du får tolka det hur du vill. Min tolkning blir att alla i MånsPetters omgivning är statister som ska uppfylla hans behov. De har bara ett egenvärde i relation till honom, precis som du beskriver det. Sonen gör något galet och pappa får kliva in som en superhjälte och ställa allt tillrätta. Han använder sonen som en stege att klättra på.

Det är inte ok i min bok att använda sina egna barn som medel för att framställa sig själv som en bättre person. Det är också den uppenbara anledningen till att boken skrivs, han har anklagats för många olika saker. Men han måste skriva en hel bok för att försvara sig mot en av alla dessa anklagelser som han upplever är orättvis. På det sättet flyttar han fokuset från alla anklagelser som bevisligen är sanna.

Det blir en berättelse om hustrumisshandlaren som i alla fall alltid har varit snäll mot barnen. Men är det så snällt att hänga ut barnens brister i en bok för att rättfärdiga sig själv?

Nej för fan, så gör man inte!

Jag har inte missat någonting! Vad ditt dravel har med mitt inlägg att göra begriper jag inte alls.

Redig dissning av dvärgen från Schulman i fördomspodden, tydligen hade han hoppats att Alex skulle läsa upp eländet.

Det låter osannolikt att små barn skulle ha fullständigt konsekvenstänk vid 5-6 årsålder.
Sådana barn har jag aldrig träffat på tidigare. Det låter inte ens som barn.

Och just därför var barnen ej lämnade utan tillsyn på promenad med hunden.
Barn är nyfikna, trotsiga, ibland dumdristiga. Men oftast hör de bara inte på vad vuxna säger.
Det går in genom ena örat o ut genom det andra. Det är fullständigt normalt.

Eller inbillar du dig att A 5-6 år med vett och vilja ville riskera hundens liv? Att A är en liten hundmördare? Som såg för sitt mörka inre hur hunden skulle få simma runt i cirklar under timmar tills den slutligen skulle sjunka helt utmattad och drunkna? Hur skulle ett litet barn utan livserfarenhet kunna veta det?
Det enda MZ till sa sonen var -att inte kasta bollen i vattnet för att hunden inte kunde ta sig upp själv.

Vilket han sa eftersom att han visste att det var han själv som skulle få besvär med att dra upp hunden sedan. Hundar är goda simmare. Så nån fara för hundens liv var det verkligen inte. Hunden tyckte det var roligt och ville göra om det bums.

Du fattar verkligen inte. Jag har inte ens beskrivit vad som hände, det är du som gör det nu.

Det jag ifrågasätter är uthängningen i MånsPetters memoarer. Det är han som framställer sin egen son som en hundmördare utan konsekvenstänk som du beskriver det.

Vad är syftet med att göra det i boken?

Du har för övrigt fel, den stora majoriteten av barn i den åldern hade absolut kunnat motstå impulsen att kasta bollen. Det krävs inget under av konsekvenstänk, bara en gnutta empati för hunden och respekt för sin pappa. Jag vet inte var det brast mest i det här fallet. Det är något MånsPetter borde ha skänkt en tanke privat i stället för att offentliggöra det.

Fetade 1/ Nej MZ hänger inte ut sin son som en hundmördare alls.
Och han har inte kastat sin egen son under bussen som du skrev i ett inlägg.
Tydligen är du så okunnig om barn att DU dömer en liten unge som en förbrytare.
Tycker du verkligen att det är så hemskt att MZ inte borde berätta det?

Fetade 2/ En gnutta empati för hunden? Att hans pappa bara säger att Raffa kan inte komma upp själv på egen hand. I As värld betyder det bara att Raffa inte kan komma upp själv.
Tror du att ett litet barn utan livserfarenhet förstår automatiskt att det kan betyda ett stort lidande för hunden om den överges i vattnet och drunknar. Tror du ens att ett litet barn vet att drunkna betyder att man dör? Och är du säker på att de ens vet vad död innebär?

I ett annat fall vad det en 7-åring som sa att hennes föräldrar slagit ihjäl henne flera gånger.
Så bara för att barn kan uttrycka olika begrepp så är det inte säkert att de förstår det alls.
(Hen menade att föräldrarna misshandlat hen flera ggr.)

Vadå uthängning? Det bygger på Måns dagbok. Tyvärr kunde han inte hänge sig till att hänga ut personer i biografin. Men det står nog om det i hans dagbok kan jag tänka mig.
Men att skriva om sitt liv med barnen, det är väl inget konstigt med det.

Ingen utom du har reagerat på det här. Du fantiserar, dramatiserar och överdriver något otroligt.
Tur du lämnat tillbaka boken så du inte kan överdramatisera något mer. Pust! Suck! Stön!

Den som dramatiserar är du. Man kritiserar inte sina barn offentligt, man gör det bara inte. Att nedvärdera sina barn är att visa att man inte älskar dem.

Var någon stans kritiserar MZ sitt barn? Var någonstans nedvärderar han sitt barn?
Har vi läst samma bok?