Regeringsbildningen och talmansrundorna efter valet 2026

Ygeman försökte sig på att insinuerar att det pågår mycket förhandlingar i det dolda, att det hela går framåt och att tystnaden snarare kunde var ett positivt tecken. Det behövs bara mer tid.

Problemet med den beskrivningen är att kritiken över Sossarnas totala passivitet kommer från högsta ledningen i både C och V. De om några måste ju veta. Med andra ord, en komplett lögn från Ygeman.

Att det kommer dra ut ordentligt på tiden mellan en eventuell tredje och fjärde omröstning är jag också övertygad om.

I annat fall kommer talmannen att anklagas för att vara partisk och att regeringsbildningen gick i stöpet eftersom de inte fick tillräckligt med tid, förutsatt ett eventuellt misslyckade.

Känns uppenbart att Uffe kommer få tredje förfrågan. Och kommer få gå med på att det också kommer gå till omröstning. Där alla fyra rödgröna kommer rösta nej.

Men därefter så kan ju talmannen dra undan mattan på Sosseriet och ge fjärde förfrågan till Jimpan istället, med argumentet att Maggan redan misslyckats med sin chans.

Rödgröna har redan fått TVÅ försök på sig att få till något. Med noll resultat.

Det blir automatiskt Extraval.

Nu är det bara en C-pedofils åsikter, men Ola Spännar som har öppnat upp för V säger att de som nu rösta C gör det för klimatet, värderingar och anti-Sd varvid vänster-höger frågor i ekonomi inte längre spelar någon roll för C:s väljare.

Även den förre turkiske partiledaren för C, demidäkk, sade också att C bör inta mer vänsterlutning i ekonomin, så nu börjar man diktera en annan politik, sedan om alla deras väljare och medlemmar går med på det….

Det har ju ingen betydelse. Du kan ju diskutera optimala förhållanden som du tror inte andra förstår hur mkt du vill. Det där läget kommer inte att inträffa och V kommer inte att sitta i regering. Det enda taktiskt riktiga här är att V spelar högt för att uppnå mer vid förhandlingsbordet. Men det är ett högt spel där de kan förlora allt.

Japp. Skattehöjarmagda, och V också för den delen, går dåligt ihop med C i skattefrågan.

Du begriper NADA. Om V viker sig nu efter kongressbeslut och ha upprepat ministerkravet 3 ggr dagligen efter valet, hur ska man då någonsin kunna göra trovärdigt att deras mandat blir lika mycket värda i ett val. Delvis en bortkastad röst. Då är dörrmattepositionen i politiken cementerad för evigt!

Det kommer att dra ut ordentligt på tiden mellan den andra och tredje omröstningen, eftersom C och Tidöpartierna måste komma överens.

Vänsterpartiet skulle förlora mycket mer om S och C körde över dem, precis som 2021 när de försökte införa marknadshyror. Därför måste V vara med i regeringen, så att en sådan händelse inte inträffar igen. Det måste du förstå.

Tidöpolitiken bygger på en simpel illusion: Ge arbetaren några hundralappar i handen via skattesänkningar, och ta samtidigt ifrån dem tusentals kronor i form av nedskuren välfärd, urholkad a-kassa och försämrad skola.

Regeringen har förstärkt jobbskatteavdraget och slopat avtrappningen för höginkomsttagare. En vanlig arbetare har fått runt 300–400 kr mer i plånboken per månad.
Samtidigt har regeringen vägrat att räkna upp de generella statsbidragen till kommuner och regioner i takt med den höga inflationen. När kommuner tvingats spara miljarder täcks inte hålen av 300 kr. Det urholkar förskolan (större barngrupper), skolan (uppsagda elevassistenter) och äldreomsorgen. Arbetaren får betala privat med försämrad livskvalitet för sina barn och gamla föräldrar.

Regeringen avskaffade avtrappningen i jobbskatteavdraget för de som tjänar över ca 65 000 kr i månaden. De rika fick flera tusenlappar extra i skattesänkning varje månad.
De mångmiljardbelopp som skänktes till samhällets toppskikt hade räckt till att anställa tusentals undersköterskor, lärare och tågvärdar. Arbetarnas välfärd offrades för att sänka skatten för vd:ar och direktörer.

Tidöpartierna pratar om "höjt tak" i a-kassan under de första 100 dagarna.
Regeringen reformerade a-kassan med en extremt brant nedtrappning. Efter dag 100 och 200 rasar ersättningen brutalt. För en industri- eller byggarbetare som drabbas av långtidsarbetslöshet i en lågkonjunktur innebär detta en förlust på flera tusen kronor i månaden. Tryggheten vid omställning har sänkts, vilket sätter press på arbetare att ta jobb till sämre villkor och lägre lön.

Regeringen har lanserat riktat stöd till äldre ("Tiotandvården") för vissa behandlingar.
Samtidigt sänkte man åldersgränsen för avgiftsfri tandvård från 23 år ner till 19 år.
Unga arbetare och lärlingar som precis tagit steget ut i arbetslivet tvingas nu betala tusentals kronor ur egen ficka när de går till tandläkaren. Den ekonomiska bördan flyttades rakt över på unga löntagare. (vilket leder till lägre barnafödande och således ökar invandringen)

Regeringen har dragit in och dragit ner på platser och statliga anslag till Komvux och arbetsmarknadsutbildningar.
Om en arbetare blir av med jobbet eller vill vidareutbilda sig till ett bristyrke har stegen uppåt skurits av. Att montera ner vuxenutbildningen samtidigt som a-kassan försämras låser fast arbetare i låglöneyrken eller arbetslöshet.

Tillfälliga utbetalningar av "elstöd" eller akuta högkostnadsskydd när elpriserna spårar ur under vintern. Regeringen rör inte EU:s nyliberala elmarknadsmodell (marginalprissättningen). Svenska hushåll tvingas betala kontinentala fossilpriser för sin egen skattefinansierade vatten- och kärnkraft. Elbolagen och staten drar in tiotals miljarder i övervinster och skatteintäkter, för att sedan kasta tillbaka några hundralappar till hushållen i akutstöd och kalla det för en "hjälpinsats".

Det blev några kronor billigare att köpa en plastpåse i matbutiken och billigare att flyga utomlands.
Det är miljardbelopp i förlorade skatteintäkter för statskassan, pengar som direkt hade kunnat gå till att räkna upp statsbidragen till sjukvården eller förhindra nedskärningar i kollektivtrafiken.
Man prioriterade att sänka skatten på lyxkonsumtion och charterresor framför att säkra att det finns personal på äldreboendet där arbetarens föräldrar bor.


Det är en fantastisk ironi att Tidöpartiernas egen politik är det största hotet mot det svenska barnafödandet.

Genom att nedmontera trygghetssystemen, försämra a-kassan, lita till marknaden på bostadsmarknaden och skära ner på förskolan och skolan har man skapat ett samhälle där unga svenskar helt enkelt inte vågar skaffa barn. Vi har idag historiskt låga födelsetal.

Och vad händer när födelsetalen kraschar och befolkningen åldras? Jo, välfärden och näringslivet får en akutsituation där det saknas arbetare i äldreomsorgen, i skolan och i servicenäringen. Eftersom högern dessutom vägrar höja lönerna och förbättra villkoren för vårdpersonalen, tvingas man i slutändan ändå importera arbetskraft från utlandet för att systemet inte ska kollapsa.

Om man på allvar bryr sig om nationens framtid och vill ha ett balanserat samhälle måste man först bygga upp den ekonomiska tryggheten så att unga familjer vågar skaffa barn. Att skära ner på välfärden och sedan låtsas vara förvånad över att samhället kräver invandring är ren politisk bluff.

Ygeman asså….

Vilken ryggradslös fegis.

Jag håller med om allt ovan.

50 dagar av sökande efter Den Enda och Bästa Regeringen f ö.
Enligt färsk förtroendeundersökning verkar joggar-Uffe och de andra "återvunna" ministrarna sköta sig någorlunda.