Citat:
Ursprungligen postat av
Monerokungen
I Sverige är det en lag som kallas för skollagen! Väldigt bra enligt vissa! Helt sinnessjuk enligt mig!
Man kan se det på 2 sätt. Det är självklart bra att den finns med tanke på att vissa barn inte får mat hemma, Inte har det tryggt hemma osv!
Förjävligt ur min syn.
Jag bodde tidigare utomlands och min dotter som då var 7-10 hade hemundervisning med riktig lärare hemma. Detta var något som funkade väldigt bra.
Men pga omständigheter fick vi komma tillbaka till Sverige. ( Ja vi är båda helsvenskar)
Direkt fick jag brev hem från Socialen att det är LAG att hon ska gå i skolan. Något jag sa att jag skiter fullständigt i. Då jag anser att skolan är Helt jävla meningslös. LÄS!!! Utbildning är Viktigt. INTE skolan
Jag fick ett helvete iallafall, Och jag vet av tidigare erfarenheter att man inte kan vinna mot myndigheter. Hur som helst jag satte henne i skolan, Eftersom hemundervisning inte är lagligt.
Jag har lärt min dotter redan sen hon var liten att vara väluppfostrad på rätt sätt. Ett nej är ett nej! Hon har fått väldigt mycket kärlek, trygghet. Vi har aldrig haft några bråk eller tjafs osv. Hon respekterat allt och alla. Och varit väldigt omtyckt!
Sen hon började i skolan för 1 år sen, har hon backat EXTREMT mycket i sin utveckling. Från att ha legat på samma nivå som andra i hennes ålder till att ligga långt efter.
Skolan är viktig för deras sociala utveckling. Ja okej! Det jag har vunnit på skolan är!
1. Backat extremt i ALLA ämnen.
2. Börjat med " Handen på koranen" Handen på Biblen"
3. Börjat lyssna på Ghetto rapp där man Ska Skjuta, Våldta, Mörda osv!
4. Umgås med klasskompisar som snattar ( Ja vi har alla varit barn jag vet"
5. Barnen skriker rakt ut i klassrummet håll käften till lärarna, H*ra osv. Ja Svenskar också.
Jag är fullt medveten att barn har olika perioder i livet. Att hon börjar bli tonåringar osv. Inga konstigheter där. Men jag har hämtat henne på skolan flera gånger. Och WOW, det är ett helvete.
Dom har en egen dator i skolan. Jag har sagt till både lärarna och rektorn att hemma så säger jag åt henne att inte lyssna på sånt! Men i skolan tillåter dom henne att lyssna på vad hon vill.
Det jag vill komma fram till. Ska man inte som förälder känna sig trygg att lämna sina barn på skolan? Man lämnar väl sina barn på skolan för dom ska utvecklas till det bättre? Inte SÄMRE?
Så det jag har att välja mellan, Lämna dotter på en skola som är SKIT, Eller få problem med socialen?
" Byt skola" Funkar inte, Dom flesta skolor är mer eller mindre Skit.
Det jag tycker barn ska lära sig sen dom är små är, Självrespekt, Självkänsla, Respektera andra, Istället för vad Karl gustav XV 3 storebröder hette och vad dom gillade att äta till frukost? Vad fan?
Hej TS!
Jag kommer att vara ärlig, skarp och sjysst i mitt svar till dig.
Men håll i dig lite, för jag kommer inte bara stryka medhårs.
Jag tycker att du lyfter flera legitima problem med skolmiljön, inte minst bristen på studiero, ordningsproblemen och frågan om hur skolan faktiskt påverkar barnens kunskapsutveckling. Det är fullt rimligt att som förälder reagera på sådant!
Men jag tycker också att du blandar ihop några saker.
För det första är skolans kvalitet och skolpliktens berättigande två olika frågor. Att en skola fungerar dåligt innebär inte automatiskt att skolgång som sådan är meningslös eller att skolplikten är felaktig.
För det andra blir jag nyfiken på vad du egentligen menar med att din dotter har gått tillbaka så extremt i sin utveckling. Du skriver att hon numera ligger långt efter i samtliga ämnen. Vad grundar du det på - har hennes kunskaper faktiskt försämrats, eller har det visat sig att hon inte ligger på samma nivå som jämnåriga?
Sedan finns det en annan aspekt som jag tycker är särskilt intressant.
Du beskriver hur din dotter tidigare var väluppfostrad, respekterade allt och alla och hur ni aldrig hade några bråk eller konflikter. Nu möter hon andra barn, andra normer, andra uttryckssätt och värderingar som du inte uppskattar. Det förstår jag kan vara frustrerande.
Men, att ett barn börjar ta in andra perspektiv, pröva gränser och utveckla en identitet som inte helt sammanfaller med förälderns, är inte nödvändigtvis ett tecken på
försämrad utveckling. Tvärtom är förmågan att förhålla sig till människor med andra värderingar, hantera konflikter och så småningom bilda egna uppfattningar, en viktig del av den sociala mognaden.
En
konfliktfri uppväxt är inte heller automatiskt liktydig med en
god social utveckling. Det avgörande är bland annat hur barnet lär sig att hantera situationer där andra människor inte tycker, vill eller beter sig som barnet är vant vid. Är din dotter bra på att hantera sådana situationer?
Detta får mig att undra om du verkligen håller isär
din dotters faktiska utveckling från din egen upplevelse av att ha förlorat inflytande över hennes sociala miljö.
För det är två ganska olika saker.
Det är självklart ditt ansvar som förälder att vägleda henne och reagera när hon möter destruktiva beteenden. Men det är också en del av föräldraskapet att hjälpa barnet att utveckla ett eget omdöme i en värld som man inte kan kontrollera.
Och just därför tycker jag att din slutsats blir märklig. Du framhåller självrespekt, självkänsla och respekt för andra som det viktigaste ett barn kan lära sig. Men hur tänker du att dessa egenskaper ska utvecklas och prövas om barnet i huvudsak vistas i en miljö där du själv bestämmer vilka normer och influenser hon ska möta?
OBS, jag är inte ute efter att trigga dig eller vara tyken, jag vill bara lyfta saker som jag faktiskt undrar över utifrån hur du formulerat dig.