Regeringsbildningen och talmansrundorna efter valet 2026

Om V hade släppt sitt krav på att sitta i regeringen för att förhandla om sakpolitik skulle det läckt. Det är alltför många personer med insyn i dessa fyra partier för att hålla det hemligt. Det är mycket mer sannolikt att inget av större vikt händer eftersom S bara väntar på den fjärde omröstningen.

Det säger sig självt att det sakpolitiska innehållet i en sådan överenskommelse skulle vara katastrofalt dåligt för antingen C eller V, så vi får se vilket parti som skulle vika sig för att undvika extraval.

S vill inte dela makten, de har redan gjort misstaget att släppa in MP. Att de nu skulle släppa in V innebär att de även framöver i alla framtid kommer behöva dela makten med V, precis som MP nu är en alldeles självklar del av regeringen (trots att de är extremister, islamister och allmänt samhällsfarliga).

S röstar inte på någon regering som de inte själva leder och har en majoritet inom. De kommer helt kallt räkna med att C eller V viker ned sig i sista kvarten och om de inte gör det har de säkert en hel del fulspel på gång inför ett extra val.

Fast krävs det överenskommelse innan statsministeromröstning.

JÖK presenterades den 11 januari 2019, vilket var en vecka innan riksdagen röstade fram Stefan Löfven som statsminister (18 Januari 2019).

Samma med Tidö år 2022.

Säg inte det.
Både Ebba och Åkesson kan vara flexibla inom vissa gränser om det skulle behövas.
De kanske får ett samtal från V efter Thandens fiasko sondering.

Marmorstein uppfattar jag som mer objektiv och med en bredare kompetens.

Knutsson har rätt ofta fel och säger bara självklarheter och är huvudsakligen vänsterlutande i sina analyser

Det är bra att de är flexibla när de ska träs in i vagnshjulet.

Regeringsfrågan är dock bara halva frågan. Även om V viker sig och går med på att vara stödparti åt en S-ledd regering ännu en gång så ska V, som är ett socialistisk parti, förhandla om sakpolitik med C, som är det mest marknadsliberala partiet i riksdagen.

Hela den här ekvationen är dömd att misslyckas från början, för den går inte ihop. Det enda dessa partier har gemensamt är att dom är emot Tidö - dom är inte eniga i några andra frågor.

Det kan C förstås kräva om de vill men de kommer inte att få något svar. Och hur mycket det än gnälls utåt om talmannens meningslösa Thandomröstning så inser S nog att deras bästa chans ligger i just den fjärde omröstningens skarpa läge. Fram till dess kan C och V fylla i sina röda linjer med blod och omge dem med taggtråd men det är bara skuggboxning som inte räknas och det vet de.

När processen är framme vid den fjärde omröstningen blir det allvar. Då tvingas C och V att vika sig eller riskera ett extraval. Och just nu ser det ut som om Tidö skulle vinna ett sånt och inte behöva C. C och V skulle alltså ha förlorat allt; sakpolitik, regeringsmakt och SD i regeringen. Kanske skulle de som enskilda partier klara ett extraval hyftsat men det skulle fortfarande vara ett rejält nederlag.

Mycket bra sammanfattning. Det är precis vad det kokar ner till.
V kommer inte få igenom ett skvatt med C.

Men om alla andra partier redan har flyttat över till höger sidan är det bara att ha omröstning. Då kan Ulf bli statsminister i morgon. C kan inte ensamma kämpa emot det.

Men krävs det inte en överenskommelse innan en statsministeromröstning, precis som 2018 och 2022? Först presenterar underlaget en överenskommelse, och sedan släpper de fram regeringen. Varför skulle det bli annorlunda nu?

Och naturligtvis inte S heller. 176 mandat är 176 mandat. De vill man inte riskera i ett nytt val.

Nu gjorde S ett dåligt val, men just det faktum att Magdalena Andersson kan bli statsminister är orsak för dem att inte vilja ställa till med problem.