Citat:
Ursprungligen postat av
UyCVswHfsnM2z3nH
Han har ansvar för att ha kört på dig och du har ansvar för att ha blivit påkörd.
Jag tycker inte det borde vara så komplicerat att förstå mig, även om du inte håller med.
Ett exempel: Du jobbar som säljare och knackar dörr. Du väljer att göra detta i Rosengård sent på lördagskvällen iklädd bikini. Är det någon skillnad mot om du valde att knacka dörr fullt påklädd kl fem på eftermiddagen i Djursholm? Eller tänker du att det är samma sak för ingen har rätt att förgripa sig på dig och om någon ändå gör det så är det gärningsmannens ansvar?
Gärningspersonen bär ansvaret för det utförda brottet enligt mig. Men det innebär inte att exempelvis kvinnor inte bär något ansvar för de situationer de försätter sig i.
Det senare är viktigt.
Ett extremt exempel:
Ifall man som vit kvinna, springer runt naken i Kongo Kinshasa och tjoar och ropar mitt på natten i farliga trakter så har man givetvis tagit en extrem risk. Ifall hon blir våldtagen, så är det gärningspersonen som ska lastas för utförandet av våldtäkten. Men det går inte att komma ifrån att detta förmodligen hade kunnat förebyggas, ifall hon hade fattat ett annat beslut. Detta är ett utmärkt scenario på när man kan rikta kritik mot kvinnans beteende och beskriva hennes val som klandervärt.
Så fort det förebyggande perspektivet lyfts fram så brukar ett par ogenomtänkta invändningar dyka upp:
1) Vissa vill att allt fokus riktas mot gärningspersonen. Jag anser att detta är ett snävt perspektiv för vi lever inte i en oändligt god värld och då måste vi anpassa oss till den verklighet som vi lever i. Det finns absolut situationer som man kan peka på där kvinnor har betett sig ansvarslöst.
Givetvis är det önskvärt att diskutera hur vi ska minska risken för att kvinnor utsätts för våldtäkt och ifall en våldtäkt begås, så är det gärningspersonen som ska lastas och få skit. Men är man resultatinriktad och har ett pragmatiskt perspektiv på denna fråga (vilket är rimligt), så innebär det att man givetvis inte kan bortse ifrån det egna ansvaret för de situationer man försätter sig i. Detta måste man kunna diskutera.
2) Vissa menar på att kvinnor tar redan tillräckligt med ansvar för de situationer som de försätter sig i. Detta är högst osannolikt för kvinnor är inte felfria robotar och det räcker med att titta på hur stora risker unga personer tar idag exempelvis, så inser man rätt snabbt att det aldrig skadar att även fokusera och lyfta det förebyggande perspektivet. Människor är inga felfria robotar.
3) Vissa tar upp extrema exempel såsom 9/11. Men 9/11 är ett exempel på en extrem tragedi som var svår att undvika eftersom vissa exempel jobbade uppe i byggnaden. Det är ett exempel på när personer lever sina liv och gör vettiga val, men ändå uppstår det tragedi.
Samma sak som en kvinna mitt på dagen tar tunnelbanan in till jobbet. Kan hon bli våldtagen? Ja, och i det scenariot så är det något svårare att motivera kritiken att inte ta tunnelbanan in till jobbet mitt på dagen för sannolikheten att bli våldtagen på tunnelbanan mitt på dagen i Sverige är nog så låg som den kan bli och jobba är ju en ren nödvändighet.
Så det finns omständigheter där kvinnor rimligen gör vettiga val och ändå råkar ut för elände.
Men detta går inte att jämföra med att ta en taxi hem mitt på natten helt själv som kvinna, att följa någon hem samtidigt som man är rejält berusad, gå på toa samtidigt som man lämnar sin drink helt obevakad, åka hem själv mitt på natten där man också behöver gå en lång promenad hem på egen hand mitt ute i mörkret etc.
Så det handlar om att undvika de där onödiga och dumdristiga riskerna. Det handlar om rationell, väl avvägd riskminimering, inte riskeliminering, för det kan vi inte uppnå under några rimliga omständigheter.
Sedan så är det ju ändå trots allt i slutändan man själv som bedömer risk/reward och vad som är värt och inte värt att göra.
4) Vissa tror att det handlar om att begränsa kvinnors frihet. Det gör det inte alls, det går att hitta alternativa vägar framåt men man måste förhålla sig till verkligheten och det är upp till en själv hur begränsat man vill leva. Man får själv staka ut vägen framåt.
Men om man har en dotter och man är en kompetent pappa som vet hur världen fungerar, låter man bli att prata rejält med sina döttrar och lär dem maximal riskhantering? Nej, det gör man inte om man har något som helst omdöme.
Ifall vi inte kan utkräva något som helst ansvar ifrån kvinnor, inte ens beträffande de situationer som de försätter sig i någonsin under några omständigheter, ja då är det svårt att kalla dem för mäns jämlikar.
Små barn behöver vi se efter väldigt noggrant just för att de kan inte förväntas fatta rationella beslut.
Den dagen man inte anser att kvinnor ska ta ansvar för de situationer som de försätter sig i överhuvudtaget, ja då har man närmast degraderat kvinnor till barnstatus kan jag tycka.
Men att vissa har en barnalik syn på kvinnor utan att inse det själva, har framkommit med önskvärd tydlighet genom åren här på forumet.