Citat:
Ursprungligen postat av
Mr.Wolf
Det var en klocka du skulle skicka va? Sådana här ärende har jag hanterat ett hundratal av, dock inte i Postmords regi.
För det första, det är din skyldighet som avsändare att ta reda på villkoren, du kan aldrig överföra det ansvaret på någon annan.
För det andra, ombuden ska ta emot och lämna ut paket, inget annat.
Det var intressant input! I egenskap av vad har du hanterat dessa hundratals ärenden?
För att klargöra: har ärendena handlat om
fysiska besök hos ombud där kunden visat upp föremålet, uppgett dess värde och uttryckligen begärt en försäkring som täcker hela värdet vid förlust?
I ditt fall klockor, men gäller erfarenheten även ädelmetaller, ädelstenar, pärlor och smycken? Har du verkligen hanterat ett hundratal försvunna klockförsändelser åt ett annat bolag, utan att man uppmärksammat att något inte fungerar och vidtagit förebyggande åtgärder? Det låter märkligt. Vilket förbättringsarbete har i så fall bedrivits? Ett hundratal sådana ärenden borde väl tyda på att något brister någonstans?
Eller har det snarare handlat om kunder som själva bokat frakt och försäkring på nätet?
För att bemöta det du skrev i slutet verkar det stämma att ombudens ansvar är begränsat och att mycket ansvar ligger hos kunden.
Jag förstår också, som någon redan skrivit, att personen i kassan kan vara en oengagerad extraknäckande tonåring eller en äldre person utan någon större arbetsmoral, och att man kanske inte kan förvänta sig särskilt mycket hjälp där.
Men om vi lämnar känslor och anekdoter åt sidan och i stället tittar på
1 kap. 7 § punkterna 2 och 3 i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, där det bland annat anges att kundens krav och behov ska beaktas och att ett produktfaktablad ska lämnas innan försäkringsavtalet ingås:
Vem bär det juridiska ansvaret för att dessa skyldigheter uppfylls när försäkringen säljs genom ett ombud, dvs. IRL?