Att våga stå för det man tror på som kristen

Jag har anammat kristendomen pga islamiseringen i Sverige. Idag bär jag ett korshalsband och är totalt anti-islam. Om någon har ett problem med det är dom min fiende.

GT, i synnerhet, tenderar att inte vara någon lek för många vaniljkristna att försvara eftersom en hel del bortom lökigt innehåll återfinns där.

Samtidigt kan man väl inte avfärda GT som en parantes som kristen eftersom man rimligtvis inte då bekänner sig till tron?

Hånen mot dig kanske bottnar i lite sånt, folk omkring dig vet att du vanligtvis är en rationell filur men som krampaktigt håller fast vid en del BS för att _du vill tro_, inte för att du _faktiskt tror_. Lite så.

Är du psykiskt sjuk betyder självklart inte dina åsikter någonting för andra människor. Skulle folk ta råd och lystna på sinnessjuka människor skulle samhället kolappsa. Det är bättre att du läser och försöker tyda det som sägs än att öppna din käft och snacka cp

Det är en funktionsvariation inte psykisk sjukdom. Men vad insinuerar du? Att jag är inte värdig andras respekt eller åhöra? Min kommunikativa förmåga råder ingen brist på så det är en orättvis fördom du har mot mig isf. Vad exakt är att snacka cp i din mening? Jag skulle kunna tillskriva dig en massa epitet om jag ville men jag föredrar att ha min värdighet i behåll.

För- och nackdelar till att främja frälsningen av sin själ?

Seriöst?

Enligt Matteus 5:11-12 har de som hånas en stor belöning i himlen så de ska vara glada och jubla.

Du bör söka Guds godkännande framför allt.

Du kan be för deras omvändelse.

Enligt Matteus 10:37 ska Gud gå före allt annat.

De flesta ateister är mer kristna än vad kristna är. Kristna bryr sig inte om andra, de hittar massor av fel och brister på sin omgivning och döper om detta till synd, medan de inte granskar sig själva.

Att dra upp det där om synd i första inlägget, röd flagg direkt. Då är du en sådan där jobbig "kristen" som talar om hur andra ska leva sina liv.

Istället för att förbättra dig själv och älska din nästa i all enkelhet.

Enligt min erfarenhet är det inte ovanligt att autister både är socialister och (bokstavs)troende. Politiska biten jag nämnde är OT, men kan det senare spela in i att du tror?

Att inte ges tydliga regler och/eller kunna förutse stuff - begripa (existensen ingår här) - är jobbigt. Förvisso delvis sant för alla men kan vara överväldigande för autister.

Vad vet du om hur jag tänker eller kommit fram till min tro eller till vilken nivå jag är en tänkande rationell varelse? Du diskvalificerar mig också så du är inte till särskilt stor hjälp. Jag skulle kunna dö för min tro men vad jag än säger kan ju såklart förklaras av att jag är autist.

Här visar du hur rasistiskt och dumt ditt tänkande är (vilket enligt min mening är typiskt svenskt tänkande). Sanning är sanning oavsett var den kommer ifrån. En lögn blir inte sanning för att den kommer från eller härstammar från ett visst folk eller region.

Skitsnackade skitsnack. Inbilla dig du det.

Jag kan inte lägga mig platt när ämnet kommer upp. Det är inte jag som initierar diskussionen för att tala om för andra hur de ska leva, utan jag försöker i första hand förklara min tro och varför jag ser på världen som jag gör. Förhoppningsvis kan det så småningom leda till att andra förstår mitt perspektiv och kanske själva kommer till samma insikt.

Jag känner för övrigt mycket väl till Jesu ord:

”Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? [...] Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.”

— Matteusevangeliet 7:3–5

Jag tolkar inte det som att man aldrig får diskutera synd eller moral, utan som en uppmaning att först rannsaka sig själv och inte döma andra. Att tala om synd är inte automatiskt detsamma som att fördöma människor.

Du generaliserar dessutom om kristna som grupp och ställer dem mot ateister, som om de senare automatiskt skulle leva mer i enlighet med kristna ideal. Vilken moralisk ordning gör du egentligen anspråk på när du hävdar att ateister är mer kristna än kristna? Menar du att kristen moral är giltig även när den skiljs från kristen tro, eller använder du bara ”kristen” som synonym för att vara en god människa? Det är två helt olika påståenden.

Att det finns hycklande kristna förnekar jag inte. Men att vissa kristna brister i att leva efter sin tro motbevisar inte tron i sig, lika lite som ateisters eventuella moraliska förtjänster automatiskt gör dem kristna.