Citat:
Nej, den faller inte. För det du säger är inget bevis för att vården inte visste att droppet var 40%. Ett friserat intyg och ett beklagligt dokumentationsfel (evt TPN istället för PN) bekräftar inte detta.
Jag vet inte hur fasen du resonerar Kurre. Om vården tror att droppet är 100% finns ingen diskrepans. Då stämmer allt från deras synvinkel.
Det är just det faktum att de vet att droppet enbart täcker 40% som gör att de ifrågasätter VH utifrån att matintaget är sparsamt rapporterat.
Hade det varit 100% så hade de inte reagerat.
Du visar gång på gång att du inte fattar.
Hade hon svultit så hade det stämt med den kliniska bilden. Hon äter extremt lite och droppet är feldoserat. Hon svälter.
Hade detta varit fallet så hade jag varit starkt kritisk till vården.
HUR kan du fortsatt inte förstå??
Jag vet inte hur fasen du resonerar Kurre. Om vården tror att droppet är 100% finns ingen diskrepans. Då stämmer allt från deras synvinkel.
Det är just det faktum att de vet att droppet enbart täcker 40% som gör att de ifrågasätter VH utifrån att matintaget är sparsamt rapporterat.
Hade det varit 100% så hade de inte reagerat.
Du visar gång på gång att du inte fattar.
Hade hon svultit så hade det stämt med den kliniska bilden. Hon äter extremt lite och droppet är feldoserat. Hon svälter.
Hade detta varit fallet så hade jag varit starkt kritisk till vården.
HUR kan du fortsatt inte förstå??
Din teori kräver att vården visste, redan före omhändertagandet, att droppet bara täckte 40 procent. Låt oss pröva den.
1. Vad stod i vårdens egna handlingar? Enligt Elsas behandlande läkare, i förhör i förvaltningsrätten, stod det felaktigt i både journalanteckningar och orosanmälan att droppet täckte i princip hela näringsintaget (JO-anmälan, p. 2.6.2). Om vården visste att det var 40 procent, varför skrev vården 100 procent i den orosanmälan som hela LVU:t byggde på? Då fick socialtjänsten och domstolen en felaktig bild av det mest grundläggande i hela fallet: hur Elsa fick sin näring. Det är inte “ett beklagligt dokumentationsfel”. Det är en felaktig uppgift i beslutsunderlaget.
2. När kom 40 procent fram? Enligt JO-anmälan uppmärksammade en specialistläkare möjligheten först under processen i kammarrätten, och först därefter “kunde” Elsas läkare “bekräfta” siffran, i september 2025 (p. 2.5.1–2.5.2). Om vården hade vetat det sedan länge, varför sa den det inte till förvaltningsrätten i juli? Och varför behandlade förvaltningsrätten inte uppgiften alls?
3. Matdagboken. Wilma försökte lämna över en matdagbok till vården, och fick svaret att droppet täckte allt. Det är inte ett svar från en vård som vet att droppet täcker 40 procent.
Visa mig var vården, före den 10 juni 2025, dokumenterade att droppet bara täckte 40 procent. Då ändrar jag mig.
Och även om du har rätt, så att vården visste och därför misstänkte att föräldrarna underrapporterade maten, vad är då risken? Elsa åt, hon växte normalt, och hon svalt inte, som du själv skriver. Det som brast var rapporteringen. Det löser man med en matdagbok, och den fanns. Det motiverar inte ett omedelbart omhändertagande med polis och ett år borta från familjen.