Vad har feminism gjort för dig i ditt liv?

Det verkar ju inte heller som att varken du eller ts ser det som något bra?

Jag skiter väl i uppfinningar, jag är själv mycket glad över att ha samma rättigheter som män. Att ”rulla tillbaka” känns inte särskilt aktuellt. Det är väl jättebra att både mammor och pappor kan vara mer närvarande med sina barn!

Jo, men det är inte "feminismen" som gav dig rättigheterna, det är socialdemokraterna som hade makten 1935-1973, och arbetslivet som plötsligt behövde massor av kvinnor att anställa. Därefter har alla partier slutit upp kring att både män och kvinnor jobbar utanför hemmet.

"jättebra" är tyvärr inte en mätbar kvalitetsaspekt och du är helt klart en flummare som gått på propaganda. Inget fel med det, utom att du möjligen lyssnar på fel partier. Men när det gäller pappor och mammor hemma så ska familjen själva få bestämma och det är överlägset bäst för alla parter. Valfrihet ger lyckliga människor, tvång gör det inte. Det finns ingenting i Sverige som visar att kvinnor mår bättre nu än 1970, när nästan alla kvinnor var hemma med sina barn och männen jobbade mycket mer och dagis inte fanns.

Jo men visst, det är ju gulligt att tro att det skulle bli verklighet. I praktiken har du ingen makt att förändra utfallet. Men visst, att gnälla på Flashback och önska sig vissa utfall har väl ett, ja, terapeutiskt värde.

Kalla dig religiös.
Här får du förklara dig själv. Vad har jag skrivit, och vad är det som fått dig att dra det antagandet?

Man måste vara förmögen att se helheten.

En ideologi som uttalat bygger på att mannen är roten till allt ont (eller åtminstone kollektivt förväntas axla vad andra mindre sympatiska män ägnar sig åt) och att vi lever i ett patriarkat där mannen är förövare och kvinnan offer (både sett till biologiska förutsättningar, normer och sociala förväntningar) kan aldrig resultera i nåt gott.

Det skapar motsättningar mellan könen i både språkbruk, avståndstagande och en strävan efter oberoende bara för att. Då syftar jag alltså inte på våldsbenägna män där kvinnan inte har råd att lämna relationen, utan på majoriteten av sunda vanliga hederliga relationer där män och kvinnor har ett ömsesidigt behov av varandras livslånga sällskap, kompletterar varandra och erkänner varandras naturliga olikheter. I det finns inte utrymme för att bränna ut sig eller ägna sig åt dubbelarbete för rollerna är redan tydligt uppdelade.

Attityder som anspelar på att män och kvinnor lika gärna kan leva åtskilda, att betrakta barnafödande och föräldraskap som belastningar och stora påfrestningar på kvinnokroppen, att tvåsamhetsnormen är ett otukt, att avvikande sexualiteten till varje pris ska premieras, att bägge två måste förvärvsarbeta 40 timmar i veckan för att få ekonomin att gå ihop..... Nej, jag ser bara förlorare i en sådan tillvaro.

Själv finns det inga moderskapsbidrag, sambeskattningsformer eller liknande åtgärder som uppmuntrar mig till att vara hemma med mina barn och/eller helt avsäga mig arbete (åtminstone en period av livet). Detta i förmån för att ta hand om hus och hem (det som jag och andra i min position fullkomligen stortrivs med). Hade det inte varit för att min man valde en lukrativ utbildning en gång i tiden, och att vi är helt i avsaknad av bolån (ärvd bostad på en bra adress), skulle vi aldrig ha haft råd att leva så här.

Förr om åren kunde äkta makar ofta leva gott på endast en lön.
Sedan krävdes det att båda förvärvsarbetade för att uppnå skälig standard.
För att idag ha övergått till att många behöver vara skuldsatta till tänderna för att få tillvaron att gå ihop. Hon tar ut dubbelt så många sjukdagar än män trots att Sverige rankas till topp-5 av världens mest jämställda länder.

Feminismen intalar mig att mitt val (frånsägande av karriär) är fel och fult, att jag gör mig ekonomiskt beroende av en man (oavsett pensionssparande i mitt namn). Den bagatelliserar föräldraskapet och underskattar mina intressen som bland annat består av att pyssla i hemmets trygga vrå, ägna mig åt handarbete, matlagning och annat som historiskt sett har betraktats som kvinnogöra.

Nej inget av det jag skriver om är ett skit hatiskt kontra män.

Feminism fanns 1946.
Och Orwell punkterar inte feminism, vad du än försöker inbilla dig.

Orwell punkterade vänster-propaganda på 1930-talet, när man ljuger att det krig man utför egentligen är fred, och det punkterar naturligtvis även Vänsterfeminism som också ljuger med ord. För det är socialism men man tittar på om man har snopp eller inte.

Orwell punkterade Stalins variant av socialism och dess propaganda. Själv förblev han socialist livet igenom.
Han hade äcklats av din dumhet och att du försöker använda honom för dina syften.
Och den typen av propaganda har för övrigt även flödat från högern, du ser det just nu i strömmen av lögner från vita huset ex.

Du är uppenbart en rejält okunnig och korkad individ. Ta reda lite om Orwell istället för att tugga samma gamla högerextremistika vantolkningar.

Det heter Högerextrema, det ord du inte kan stava till men försöker klistra på mig när jag påpekar din propaganda.

Liksom Orwell är jag är för jämlikhet mellan människor och könen. Liksom Orwell punkterar jag människor som du som pratar propaganda istället för sanningar.

Du förstör för feminismen genom att vara hatisk. Det finns ingen på FB som förstört mer för feminismen än du.

Och högerextremism.
Ingenstans har jag använt nån propaganda.
Fattar du ens vad propaganda är för något?
Det är liksom inget som en ensam individ på ett forum kan syssla med. Jag debatterar inget annat.

Och du förstör via ständiga argumentationsfel.
- personangrepp
- inte hålla den röda tråden
- halmbyggen.
etc etc

Ändå rätt kul att läsa dina (falska) frågor och påståenden ovan. När du 10 minuter innan själv skrev texten:

Men din idiot. Vita huset är en ”institution” och går överhuvudtaget inte att jämföras med enskilda individer som skriver på sociala medier.

Propaganda kräver nån form av större plattform som ja Trump besitter men alltså inte jag.