8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Precis. Och LVU blev det perfekta sättet för vården att få sina egna grova misstag att försvinna, och låta Victoria ta skulden. Det höll nästan på att lyckas. Men till slut tröttnade även socialtjänsten på skitsnacket och började, helt korrekt, ställa frågor om vårdens uppgifter.

För bilden höll inte. Vården fick själv korrigera sina uppgifter om näringsdroppet. Elsa blev bättre när behandlingen ändrades, inte när någon förändring skedde hos föräldrarna. Umgängena visade inget anmärkningsvärt. Och till sist gjorde fyra av socialtjänstens egna handläggare en Lex Sarah-rapport om hur utredningen hade byggts: på vårdens bild, som aldrig prövades.

Det är det som är så talande. Det var inte föräldrarna, inte media och inte vi i den här tråden som till slut ifrågasatte vårdens uppgifter. Det var socialtjänstens egna handläggare, de som hade närmast insyn i ärendet.

Elsas familj borde vara tacksamma över att vården lyckats sätta ut droppet helt. Tur att inte Sahlgrenska hade plats för Elsa i september 2024.

Vi andra diskuterar det fortsatta omhändertagandet i juli 2025.

Det här är inte svar på något lol.

Det här är vad man menar när de säger att domsluten inte är motiverade. Hallå!?

Fast det är bara du som säger att domskälen inte är motiverade. Kurre säger åtminstone att de är ”cirkelresonemang”, vilket implicerar resonemang. Vad Hasse säger vet jag inte för denne är bara arg och skäller. Inte ens CFR säger något som ens avlägset liknar dina stolligheter.

Lol vad är ens det här!?

Inte heller i fallet Elsa gjorde förvaltningsdomstolarna någon självständig bedömning av om ett tvångsomhändertagande enligt LVU var ”nödvändigt” eller om det fanns ”mindre ingripande alternativ”.

I stället beslutade både förvaltningsrätten och kammarrätten om fortsatt tvångsvård för Elsa utan närmare behovsmotivering. Detta trots att anklagelserna om barnmisshandel, som legat till grund för beslutet, hade avfärdats som grundlösa.

https://centrumforrattvisa.se/domstolar-jo-anmals-i-fallet-elsa/

Få in det i den tjocka tröga skalle nu. Domsluten är inte motiverade.

Om du bemödar dig med att läsa JO-anmälan så ser du att CFR skriver att ”[f]örvaltningsrättens bedömning av omsorgsbristerna motiverades i hög grad med att Elsas fysiska mående hade blivit bättre sedan hon placerats på jourhemmet”. Alltså precis vad vi andra säger.

Suck...

örvaltningsrätten i Karlstad avfärdar påståendet om fysisk
misshandel men beslutar ändå om tvångsvård för
2.4.1 Den 8 juli 2025 lämnade Socialnämnden in en ansökan till
Förvaltningsrätten i Karlstad om att skulle beredas vård
enligt 2 § LVU. I processen företräddes socialnämnden i Örebro
av ett kommersiellt ombud. Underlaget för ansökan var den
utredning som socialtjänsten tagit fram och som grund för
ansökan angavs att ”[D]en unge behöver beredas vård då det
finns en påtaglig risk för att den unges hälsa och utveckling
skadas genom att denne utsätts för fysisk misshandel”. (Se bilaga
8, Socialnämndens ansökan om LVU-vård och sammanträdesprotokoll, s. 4.)
2.4.2 Efter socialnämndens ansökan följde en period av skriftväxling,
varefter förvaltningsrätten kallade parterna till muntlig
förhandling den 17 juli 2025 (se bilaga 9, Dagboksblad från
förvaltningsrätten i LVU-målet).
2.4.3 Dagen innan den muntliga förhandlingen inkom dock
socialnämndens ombud med ett nytt yttrande i målet, där det
framgick att nämnden ville ändra sin talan.
2.4.4 I yttrandet skrev ombudet att nämnden nu – vid sidan om
påståendet om ”fysisk misshandel” som hade legat till grund för
nämndens ansökan – även åberopade rekvisitet ”brister i
omsorgen” enligt 2 § LVU (se bilaga 10, Socialnämndens
yttrande till förvaltningsrätten den 16 juli 2025).
Elsa
Elsa
12
2.4.5 Förhandlingen hölls ändå som planerat dagen därpå. Nämnden
förelades inte att inkomma med någon kompletterande utredning
med anledning av taleändringen. (Se bilaga 9, Dagboksblad från
förvaltningsrätten i LVU-målet.)
2.4.6 Den 28 juli 2025 meddelade Förvaltningsrätten i Karlstad dom
och beslutade att skulle beredas vård enligt 2 § LVU.
2.4.7 I sin dom avfärdade förvaltningsrätten påståendet om att Victoria
Thorstensson utsatt för fysisk misshandel som grundlöst.
Enligt förvaltningsrätten hade annat inte framkommit än att
Victoria Thorstensson ”agerat och agerar med s bästa i
åtanke”. Förvaltningsrätten ansåg dock att Victoria Thorstensson,
genom sina kontakter med läkarna, försvårade för sjukvården att
bedöma s vårdbehov. Enligt förvaltningsrätten förelåg
därmed ”brister i omsorgen” om , som även ansågs omfatta
Joacim Wiking eftersom han ”står bakom Victoria Thorstensson”.
Förvaltningsrättens bedömning av omsorgsbristerna motiverades i
hög grad med att s fysiska mående hade blivit bättre sedan
hon placerats på jourhemmet. Efter placeringen hade
nämligen börjat äta vanlig mat och hennes näringsdropp hade
successivt kunnat trappas ned. Läkarna såg en tydlig förbättring i
s fysiska mående och förvaltningsrätten tog detta till intäkt
för att den beslutade tvångsvården varit befogad. (Se bilaga 11,
Förvaltningsrättens dom i LVU-målet.)
2.4.8 Vad gäller nödvändigheten av tvångsomhändertagandet
konstaterade förvaltningsrätten kort följande under rubriken
”Samtycke till vård” (se bilaga 11, Förvaltningsrättens dom i
LVU-målet, s. 22):
13
”Nämnden har anfört att behövlig vård för är en placering
utanför hemmet. Förvaltningsrätten gör inte någon annan
bedömning än nämnden avseende vad som utgör behövlig vård.
Föräldrarna samtycker inte till sådan vård. Vården kan därmed
inte ges på frivillig väg.”
2.4.9 Förvaltningsrätten anslöt sig alltså till nämndens bedömning av
om tvångsåtgärden var nödvändig, trots att denna bedömning
gjorts med utgångspunkt i att det förekom barnmisshandel, vilket
hade avfärdats av domstolen. I avgörandet berörs inte
omständigheten att socialnämnden sent under målets
handläggning hade utvidgat sin talan utan att komplettera sin
utredning eller att det i målet därmed saknades överväganden
kring om föräldrarnas omsorgsbrister kunde åtgärdas genom
mindre ingripande insatser.
2.4.10 I början av augusti överklagade Victoria Thorstensson och
Joacim Wiking förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i
Göteborg (se bilaga 12, Dagboksblad från kammarrätten i LVUmålet).

Och innan det skriver de:
1.3.4 Domstolarna har i sina avgöranden inte fäst någon vikt vid att
socialnämnden inte gav in någon utredning om huruvida de
mycket långtgående tvångsåtgärderna verkligen kunde motiveras
utifrån de nya grunder som nämnden åberopade. Varken
förvaltningsrätten eller kammarrätten tycks heller ha gjort någon
självständig bedömning av om tvångsåtgärderna var nödvändiga,
om det fanns mindre ingripande alternativ eller om åtgärderna var
förenliga med s bästa. I vart fall redovisas inga sådana
bedömningar i domskälen. Detta är särskilt anmärkningsvärt
eftersom domstolarna hade en skyldighet att göra en sådan

5
prövning. Föräldrarna hade dessutom under hela processen
förklarat sig öppna för frivilliga vård- eller stödinsatser, i den
mån sådana insatser kunde anses relevanta utifrån
socialnämndens nya grunder.

Sluta nu copy-pasta enstaka meningar och ge en missvisande bild av vad folk faktiskt skriver och säger.

Du som tycker det är så himmla viktigt att man ska hålla sig till reglerna fulciterar för att 'vinna'.

Riktigt uselt av dig.

https://centrumforrattvisa.se/wp-content/uploads/2026/06/JO-anmalan-26-06-30.pdf

Suck...

örvaltningsrätten i Karlstad avfärdar påståendet om fysisk
misshandel men beslutar ändå om tvångsvård för
2.4.1 Den 8 juli 2025 lämnade Socialnämnden in en ansökan till
Förvaltningsrätten i Karlstad om att skulle beredas vård
enligt 2 § LVU. I processen företräddes socialnämnden i Örebro
av ett kommersiellt ombud. Underlaget för ansökan var den
utredning som socialtjänsten tagit fram och som grund för
ansökan angavs att ”[D]en unge behöver beredas vård då det
finns en påtaglig risk för att den unges hälsa och utveckling
skadas genom att denne utsätts för fysisk misshandel”. (Se bilaga
8, Socialnämndens ansökan om LVU-vård och sammanträdesprotokoll, s. 4.)
2.4.2 Efter socialnämndens ansökan följde en period av skriftväxling,
varefter förvaltningsrätten kallade parterna till muntlig
förhandling den 17 juli 2025 (se bilaga 9, Dagboksblad från
förvaltningsrätten i LVU-målet).
2.4.3 Dagen innan den muntliga förhandlingen inkom dock
socialnämndens ombud med ett nytt yttrande i målet, där det
framgick att nämnden ville ändra sin talan.
2.4.4 I yttrandet skrev ombudet att nämnden nu – vid sidan om
påståendet om ”fysisk misshandel” som hade legat till grund för
nämndens ansökan – även åberopade rekvisitet ”brister i
omsorgen” enligt 2 § LVU (se bilaga 10, Socialnämndens
yttrande till förvaltningsrätten den 16 juli 2025).
Elsa
Elsa
12
2.4.5 Förhandlingen hölls ändå som planerat dagen därpå. Nämnden
förelades inte att inkomma med någon kompletterande utredning
med anledning av taleändringen. (Se bilaga 9, Dagboksblad från
förvaltningsrätten i LVU-målet.)
2.4.6 Den 28 juli 2025 meddelade Förvaltningsrätten i Karlstad dom
och beslutade att skulle beredas vård enligt 2 § LVU.
2.4.7 I sin dom avfärdade förvaltningsrätten påståendet om att Victoria
Thorstensson utsatt för fysisk misshandel som grundlöst.
Enligt förvaltningsrätten hade annat inte framkommit än att
Victoria Thorstensson ”agerat och agerar med s bästa i
åtanke”. Förvaltningsrätten ansåg dock att Victoria Thorstensson,
genom sina kontakter med läkarna, försvårade för sjukvården att
bedöma s vårdbehov. Enligt förvaltningsrätten förelåg
därmed ”brister i omsorgen” om , som även ansågs omfatta
Joacim Wiking eftersom han ”står bakom Victoria Thorstensson”.
Förvaltningsrättens bedömning av omsorgsbristerna motiverades i
hög grad med att s fysiska mående hade blivit bättre sedan
hon placerats på jourhemmet. Efter placeringen hade
nämligen börjat äta vanlig mat och hennes näringsdropp hade
successivt kunnat trappas ned. Läkarna såg en tydlig förbättring i
s fysiska mående och förvaltningsrätten tog detta till intäkt
för att den beslutade tvångsvården varit befogad. (Se bilaga 11,
Förvaltningsrättens dom i LVU-målet.)
2.4.8 Vad gäller nödvändigheten av tvångsomhändertagandet
konstaterade förvaltningsrätten kort följande under rubriken
”Samtycke till vård” (se bilaga 11, Förvaltningsrättens dom i
LVU-målet, s. 22):
13
”Nämnden har anfört att behövlig vård för är en placering
utanför hemmet. Förvaltningsrätten gör inte någon annan
bedömning än nämnden avseende vad som utgör behövlig vård.
Föräldrarna samtycker inte till sådan vård. Vården kan därmed
inte ges på frivillig väg.”
2.4.9 Förvaltningsrätten anslöt sig alltså till nämndens bedömning av
om tvångsåtgärden var nödvändig, trots att denna bedömning
gjorts med utgångspunkt i att det förekom barnmisshandel, vilket
hade avfärdats av domstolen. I avgörandet berörs inte
omständigheten att socialnämnden sent under målets
handläggning hade utvidgat sin talan utan att komplettera sin
utredning eller att det i målet därmed saknades överväganden
kring om föräldrarnas omsorgsbrister kunde åtgärdas genom
mindre ingripande insatser.
2.4.10 I början av augusti överklagade Victoria Thorstensson och
Joacim Wiking förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i
Göteborg (se bilaga 12, Dagboksblad från kammarrätten i LVUmålet).

Och innan det skriver de:
1.3.4 Domstolarna har i sina avgöranden inte fäst någon vikt vid att
socialnämnden inte gav in någon utredning om huruvida de
mycket långtgående tvångsåtgärderna verkligen kunde motiveras
utifrån de nya grunder som nämnden åberopade. Varken
förvaltningsrätten eller kammarrätten tycks heller ha gjort någon
självständig bedömning av om tvångsåtgärderna var nödvändiga,
om det fanns mindre ingripande alternativ eller om åtgärderna var
förenliga med s bästa. I vart fall redovisas inga sådana
bedömningar i domskälen. Detta är särskilt anmärkningsvärt
eftersom domstolarna hade en skyldighet att göra en sådan

5
prövning. Föräldrarna hade dessutom under hela processen
förklarat sig öppna för frivilliga vård- eller stödinsatser, i den
mån sådana insatser kunde anses relevanta utifrån
socialnämndens nya grunder.

Sluta nu copy-pasta enstaka meningar och ge en missvisande bild av vad folk faktiskt skriver och säger.

Du som tycker det är så himmla viktigt att man ska hålla sig till reglerna fulciterar för att 'vinna'.

Riktigt uselt av dig.

https://centrumforrattvisa.se/wp-content/uploads/2026/06/JO-anmalan-26-06-30.pdf

Du förstår inte hur man citerar heller. Man citerar för att lyfta fram det som är aktuellt i ett speciellt sammanhang. Sedan ger man en hänvisning till den kompletta texten för den som vill fördjupa sig. Ingen som förstår hur man beter sig klipper in en hel text som du. Du kan verkligen ingenting om det du håller på med i tråden.

Som sagt, CFR anger att motiveringen i hög grad handlar om att Elsa blev bättre i jourhemmet, vilket är precis vad vi andra säger. Kan du sluta tjafsa om ”motivering” nu?

Vad är det med texten

1.3.4 Domstolarna har i sina avgöranden inte fäst någon vikt vid att
socialnämnden inte gav in någon utredning om huruvida de
mycket långtgående tvångsåtgärderna verkligen kunde motiveras
utifrån de nya grunder som nämnden åberopade. Varken
förvaltningsrätten eller kammarrätten tycks heller ha gjort någon
självständig bedömning av om tvångsåtgärderna var nödvändiga,
om det fanns mindre ingripande alternativ eller om åtgärderna var
förenliga med s bästa. I vart fall redovisas inga sådana
bedömningar i domskälen. Detta är särskilt anmärkningsvärt
eftersom domstolarna hade en skyldighet att göra en sådan

5
prövning. Föräldrarna hade dessutom under hela processen
förklarat sig öppna för frivilliga vård- eller stödinsatser, i den
mån sådana insatser kunde anses relevanta utifrån
socialnämndens nya grunder.

Som är svårbegriplig för dig?

Den är inte ”svårbegriplig” på något sätt. Vad får dig att fråga det? Det är ju bara en liten del av det jag tar upp här långt före CFR:
(FB) 8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Jag tycker att CFR har missat mycket i JO-anmälan. De borde kunna bättre, kan man tycka.

“En otroligt farlig debattör.” Doktorn, du ställer medicinska diagnoser på Flashback, om ett barn du aldrig har träffat, utan journaler. Tidigare i tråden kallade du själv delar av ditt resonemang för spekulation och skrev att vi aldrig kommer att få bevis. Om något är farligt, så är det en "läkare" som framför sina gissningar som medicinska fakta.

Om malabsorptionen ska du få rätt på en punkt. Om hon tog upp näring sämre och ändå höll vikten, måste hon ha fått i sig mer, inte mindre. Det argumentet släpper jag. Men din slutsats följer inte av det. Om hon fick i sig mer än vad som rapporterades, då fick hon det hemma. Hon blev alltså matad hemma. Att intaget rapporterades fel är en dokumentationsfråga, inte en påtaglig risk för barnet. Det motiverar en kostdagbok, inte ett års isolering.

“Enbart fördela maten jämnt över dagen.” Nej. Det är du själv som har räknat upp förändringarna: droppet trappades ner, de symtomlindrande läkemedlen minskades, och tidigare skrev du att melatoninet togs bort. Den externa granskningen säger dessutom att sjukvården fick korrigera sina uppgifter om näringsdroppet och om diagnosfrågor. Lex Sarah-rapporten skriver att den medicinska behandlingen förändrades under samma period. Det är inte “enbart” något.

Och tänk igenom ditt eget argument. Om det inte är förenligt med allvarlig PIPO att bli bättre på sju månader, då finns två möjligheter. Antingen var det förändringarna i behandlingen som gjorde skillnaden, och då var det vårdens behandling som var problemet. Eller så var Elsa inte så svårt sjuk som vården trodde, och då var det vårdens diagnos som var fel, i flera år. I inget av fallen visar det att Elsa behövde skiljas från sina föräldrar.

“Smakportioner, vilket förefaller vara det som rapporterats.” Förefaller. Du vet alltså inte vad som rapporterades. Ändå drar du slutsatsen att föräldrarna brustit i omsorgen.

Jag har aldrig påstått att jag har medicinsk kunskap. Jag har påstått att ingen prövade vårdens uppgifter innan Elsa togs. Det står i Lex Sarah-rapporten, och det har du fortfarande inte bemött.