Citat:
Ursprungligen postat av
Luthera
Hej,
Min Diabetes och Neoropati äter upp mig inifrån. Viktminskningen är väldigt tydlig nu. Ingen i familjen vill prata om det. Det är jobbigt för alla. Men jag är rädd. Insulin hjälper inte längre. Får smärtstillande.
Jag bor inte I Sverige och min död är planerad utomlands. Det görs saker bakom min rygg. Det är helt ok. Men jag är rädd.
Jag är kristen (Baptist) och vuxendöpt. Min tro ligger nära där men även Buddhism.
Jag kommer att kremeras. Min aska ska spridas under ett Mangoträd, där finns även mina hundar.
Allt är i princip klart med det praktiska, arv, Fullmakter, värdesaker osv. Men jag är rädd. Många är beroende av mig. Familjen, vänner, anställda.
Mitt BMI 15.06 165cm 41kg (pendlar).
Datum är planerade så långt till Februari nästa år. Mer realistisk, fram till Jul. Mest troligt..mycket nära.
Jag får äta vad jag vill, ha det så bekvämt som möjligt. Shopping och restaurants kräver lite förberedelser men det fungerar.
Jag är inte ensam. Jag är bara 25 år och rädd. Men vi har alla vetat att detta skulle hända. Men jag har fått uppleva mycket, Jag är nöjd.
Har eget hus med trädgård. Mangoträd, kokosnötter och annat, gillar att plantera. Har tillgång till gym och pool när jag vill.
Bra grannar som hjälper till vid behov.
Det kommer upp nya saker hela tiden som jag vill göra. Jag tror nästan att jag börjar bli lite självisk. Sa jag att jag är rädd.
Tack
/Lu
Man är kristen men saknade förmåga att tro på saker...funderingar håller fortsättningsvis längre än tro...man erkänner politiska sekten.
Att leva med dagens sjukdomar är inte rättvist. Och sedan, som det nu råkar vara, alla kommer förr eller senare att dö det är inte heller rättvist.