Jag sionist. Pojkvän förintelseförnekare

Det finns en gemensam grund av sanning att stå på.
Jag är både sionist och tvivlar på att så många som 6 miljoner mördades.

Ja men jag kan tyvärr inte hebreiska och jag vill inte bo i ett land där jag inte förstår språket. Hade jag talat hebreiska hade jag absolut flyttat dit.

Så jag väntar fortfarande på de goda råden..

Har du gjort ett iq test någon gång? Jag menar så du får ett diplom på din utvecklingsstörning

Man förstår engelska i Israel med som du kan använda tills du lärt dig språket ditt troll

Jag hade lika gärna kunnat flytta till Ryssland eller Kina. Trivs inte alls i ett land där folk är på det här sättet. Alla runtomkring är antisemiter och jag är ett ensamt ljus i mörket. Så känns det, var är alla andra sionister? Jag behöver er nu 🙏 dessa blodtörstande sjuka odjur , för barbarer är de allihop , terrorister och smygterrorister , de vill göra oss illa. De är överallt, vi är omringade!!

Nä men ta och ge er nu och berätta istället hur jag bankar vett i karln? Hur får jag över min kille på den goda, rätta sidan igen? Den som har fader Gud på sin sida

Jag är en övertygad zionist som står med Israel och judarna och är glad för att jag lever i en tid då judarna tagit tillbaka sitt heliga land. Jag ser dom som Guds utvalda folk och sympatiserar starkt med länder som USA, UK osv. EU mm. imponerar inte på mig och jag ser ner på människor och stater som gör sig ovän med Israel.

Min pojkvän däremot, ja han är en förintelseförnekare som menar på att allmänt vedertagna historiska händelser, som förintelsen, är starkt överdrivna och att vinnarsidan är de dåliga och att nazisterna i princip var oskyldiga. Detta gör det svårt att känna någon samhörighet när man tänker så olika och jag undrar hur andra har hanterat liknande olikheter i värderingar och hur man ser på världen. Det gör mig faktiskt lite olycklig och jag hoppas han en dag inser hur det faktiskt ligger till.. kan kärlek övervinna allt? Klart jag förbiser hans tillkortakommanden men vad är det ens som håller oss ihop när vi tänker så olika?

Hur illa är den här kombinationen egentligen? Än så länge har jag bara accepterat det, ska vi aldrig kunna prata om något som jag bryr mig så starkt om? Klart relationer till nära är viktigare än en politisk agenda som man inte själv har någon del i mer än som sympatisör, vi är ju alla människor liksom… men nu känns det som jag måste lägga mina Zionist-sympatier åt sidan och att en del av mig själv går förlorad.

Känns inte som att han lyssnar på mig heller och jag vill absolut inte lyssna på honom. Det blir skrik och äh jag klarar helt enkelt inte av det så vi går inte in på sånt mer nu. Ni som stannat kvar i en relation med någon som tänker helt motsatt till er, hur gick det för er?

Har du gjort ett iq test någon gång? Jag menar så du får ett diplom på din utvecklingsstörning

Jag är en övertygad zionist som står med Israel och judarna och är glad för att jag lever i en tid då judarna tagit tillbaka sitt heliga land. Jag ser dom som Guds utvalda folk och sympatiserar starkt med länder som USA, UK osv. EU mm. imponerar inte på mig och jag ser ner på människor och stater som gör sig ovän med Israel.

Min pojkvän däremot, ja han är en förintelseförnekare som menar på att allmänt vedertagna historiska händelser, som förintelsen, är starkt överdrivna och att vinnarsidan är de dåliga och att nazisterna i princip var oskyldiga. Detta gör det svårt att känna någon samhörighet när man tänker så olika och jag undrar hur andra har hanterat liknande olikheter i värderingar och hur man ser på världen. Det gör mig faktiskt lite olycklig och jag hoppas han en dag inser hur det faktiskt ligger till.. kan kärlek övervinna allt? Klart jag förbiser hans tillkortakommanden men vad är det ens som håller oss ihop när vi tänker så olika?

Hur illa är den här kombinationen egentligen? Än så länge har jag bara accepterat det, ska vi aldrig kunna prata om något som jag bryr mig så starkt om? Klart relationer till nära är viktigare än en politisk agenda som man inte själv har någon del i mer än som sympatisör, vi är ju alla människor liksom… men nu känns det som jag måste lägga mina Zionist-sympatier åt sidan och att en del av mig själv går förlorad.

Känns inte som att han lyssnar på mig heller och jag vill absolut inte lyssna på honom. Det blir skrik och äh jag klarar helt enkelt inte av det så vi går inte in på sånt mer nu. Ni som stannat kvar i en relation med någon som tänker helt motsatt till er, hur gick det för er?

Hoppas verkligen din pojkvän avslutar er relation.
Att vara Zionist är det enda som är värre än att vara Nazist.