8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Smidigt sätt att döda debatten. Andra har läst primärkällor. Riktigt fult Kurre.

Hur tänkte du att någon i tråden skulle kunna svara på det, när du själv hela tiden säger "vi kan inte veta" och "vi har inte journalerna"?

Du ställer frågor som bara går att besvara med tillgång till journalerna. När jag då hänvisar till dem som faktiskt har läst journalerna, Ekot, Kaliber, socialtjänstens egna socialsekreterare och domstolarna som hörde Elsas läkare, avfärdar du dem. Och när jag svarar utifrån det som står i handlingarna, säger du att vi inte kan veta.

Det går inte att vinna en diskussion där varje svar som inte bekräftar det du redan bestämt dig för automatiskt blir ogiltigt. Du accepterar bara svar som bekräftar din egen slutsats. Där fungerar du precis som Totius.

Det är inte jag som dödar debatten. Det är du som har gjort den omöjlig att föra.

Du har sagt att vi inte kan veta något, eftersom vi inte har journalerna. När jag då hänvisar till dem som har läst journalerna, kallar du det fult. Då återstår inget att diskutera utifrån, utom dina egna antaganden. Det är inte en debatt. Det är en återvändsgränd.

Att hänvisa till primärkällor är inte ett fult knep. Det är grunden för all saklig diskussion. Om du har något att invända mot det de har skrivit, bemöt det. Jag lyssnar.

Att andra har läst primärkällorna är skälet till att Elsa är hemma i dag. Hade föräldrarna inte försvarat sig och läst det som socialtjänsten inte ville ha på bordet, hade Elsa mycket väl kunnat vara placerad än i dag. Det är den tragiska verklighet som ni systemriddare konsekvent bortser från.

Det var inte systemet som rättade sig självt. Det var en mamma som hann ladda ner journalerna innan de spärrades. Det var en barnkirurg som gick igenom dem. Det var föräldrar som överklagade varje beslut, handläggare som till slut gjorde Lex Sarah-anmälningar och journalister som läste handlingarna från pärm till pärm. Varje steg mot att få hem Elsa kom utifrån, eller från de få inne i systemet som vågade säga emot.

Hade det varit en annan familj, utan en "kompisdoktor", en jurist i släkten och en mamma och styvpappa som själva är socionomer, hade Elsa kunnat vara borta tills hon blev vuxen. Och ingen hade någonsin fått veta något.

Det är det som borde skrämma er. Inte att någon läser handlingarna, utan vad som händer med alla de barn vars föräldrar inte kan det.

"Vilma får veta att Elsa ska få äta så mycket eller lite hon vill på dagarna, det viktigaste är att hon inte får i sig för mycket, då riskerar hon att få ont.

– Fem teskedar yoghurt, åtta flingor, två stjärnchips. Det är typ en dag, det hon får i sig i skolan. Hon har ju fullt näringsdropp, så hon behöver ju inte äta, säger Vilma till Kaliber"
Är det svar på din fråga??

Precis. PIPO är en kronisk sjukdom som behöver behandlas rätt, och den är inget föräldrarna ska få skulden för.

Det är en ovanlig sjukdom där tarmen inte förmår föra maten framåt, trots att det inte finns något mekaniskt hinder. Förloppet varierar mycket mellan olika barn, och även för samma barn över tid. En del barn behöver näringsdropp under långa perioder, medan andra kan få det bättre med åren. Enligt barnkirurgen Arne Stenberg, som vittnade i förvaltningsrätten, ingår både avlastande stomi och näring via infart i behandlingen enligt nationella och internationella riktlinjer, och sjukdomen är så allvarlig att dödligheten kan uppgå till 20 procent.

Det är vården som ställer diagnosen och bestämmer behandlingen. I Elsas fall ställdes diagnosen utifrån objektiva fynd och bekräftades av en second opinion från London. Förvaltningsrätten kom fram till att vårdåtgärderna var i linje med hur sjukdomen ska behandlas, och att besvären kan variera över tid.

Så när systemriddarna fortsätter att leta efter föräldrarnas skuld i hur sjukdomen har betett sig, letar de på fel ställe. En förälder kan inte ordinera ett dropp, ställa en diagnos eller bestämma en operation. Hon kan bara följa vården, berätta hur hennes barn mår och kämpa för att barnet ska få den bästa behandlingen. Det är precis vad Victoria gjorde.

Och Elsa är hemma. Ändå fortsätter de. Det är helt vansinnigt.

Det jag invänder mig emot är återigen att du kör med magic bullet taktiken.

Förklara gärna för mig vilken detalj som kommit fram i den dokumentation du hänvisar till som motsäger det som står i domar och intervjun med LE.

Och då menar jag inte att man undvikit att ts med någon källa som har talat positivt om familjen. Den motsäger inget.

Absolut inte!

Vem fick hon veta detta av? Vården eller VH/assistenterna?

Varför åt hon inte i skolan men hemma?

Hade hon fullt näringsdropp så SKA hon inte äta signifikant mängd hemma. Vilket hon har gjort.

"Även vid fullt dropp uppmuntras ofta ett litet oralt intag om det är möjligt. Detta kallas ibland för "nöjesätande" eller "smakportioner".
• Syftet: Att behålla sväljreflexen, stimulera tarmrörelserna och framför allt för att ge livskvalitet och låta personen vara en del av den sociala samvaron kring måltider.
• Mängden: Det handlar oftast om mycket små mängder, till exempel att suga på en isbit, smaka på en favoritsås eller äta enstaka tuggor av något lättsmält."
Du är uppenbarligen inte överens med den övriga vården om hur pipo ska hanteras...

Okej, konkret. Fyra punkter.

1. Orosanmälan och Lars Ekstav säger emot varandra. Utredningen och domarna utgick från orosanmälningarna. Men i förvaltningsrätten i oktober 2025 sa Ekstav själv att uppgiften i orosanmälan om att Elsas näringsförsörjning sköttes via dropp var felaktig. Enligt Kaliber medgav han i ett vittnesförhör att det står fel i orosanmälningarna. Grunden för hela ärendet innehöll alltså fel, enligt Elsas egen läkare.

2. Ekstavs uppgift om att mamman aldrig rapporterade förbättringar. Förvaltningsrätten byggde på hans uppgift om att nedtrappning inte varit aktuell eftersom Victoria aldrig rapporterat förbättringar, varken sommar eller vinter. Men i samma dom noterar domstolen journalanteckningar där Victoria uppgett att Elsa mådde bättre i perioder, bland annat på sommaren. Och styvpappan vittnade om att droppet sänktes till 600 ml sommaren innan, i dialog med Ekstav.

3. Den som ledde anmälan såg inte det domstolen bedömde. Enligt Lex Sarah-rapporten bedömde den överläkare som ledde anmälan att det inte rörde sig om medveten vanvård, utan om en nära relation där symtom övertolkades. Det är en betydligt mildare bild än den akuta fara som barnskyddsteamets anmälan beskrev.

4. Pappans omsorgsbrist byggde på en utredning som aldrig gjordes. Kammarrätten fann att pappan brustit i omsorgen och att hans föräldraförmåga inte behövde utredas vidare. Ensolutiongranskningen säger att han inte utreddes alls, och att han bedömdes utifrån att han inte höll med om socialtjänstens slutsatser. Domstolens bedömning av honom vilade alltså inte på någon utredning av honom.

Det är inte en "magic bullet". Det är fyra konkreta ställen där underlaget inte höll.

Det du sitter och påstår som sakkunnig läkare är att Wilma har utsatt Elsa för barnmisshandel för det är exakt dit du vill komma... Och det är isf din skyldighet att anmäla detta till polisen så det får utredas...

Felet är att Doktorn helt bortser från att Elsa har PIPO. Han resonerar som om Elsa vore ett friskt barn, och som om föräldrar själva ska hålla koll på doseringen av näringsdropp, när det i själva verket är en avancerad behandling som ordineras och följs upp av läkare.

Enligt Doktorns helt makalösa logik är det lika lätt som att läsa på ett paket knäckebröd, och föräldrarna "borde ha vetat" att droppet inte täckte hela näringsbehovet.

Låter inte som en doktor. Snarare en häxdoktor.