Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Den här olyckan kommer med stor sannolikhet att sätta avtryck i aktuell kurslitteratur (proffs som vi amatörer), den kan väcka frågor om förtydligande av sjövägsreglerna, den kan påverka lotsförordningen och den kommer att ingå i den muntliga traditionen bland sjöfolk och "fritidsbåtare" under många år.
Att professionella fartygsbefäl (lotsar är på helt samma eller bättre kunskapsnivå) kör över en fritidsbåt i dagsjus, med dödsfall som resultat är så ytterst ovanligt att det kommer att finnas i kursböckerna för ALLA under lång tid..
Sjöfartsreglerna är internationella, så om de som vrider dem till halvgalna slutsatser i den här tråden tror att det ska ändra på praxis eller uttolkningen så är det bara att glömma de tankarna, för det kommer inte att hända.
Det här fallet är en form av krock mellan COLREG (som otvetydigt lägger skulden på båda parter) och hur svenskt rättsväsende fungerar. Det är först när haverikommissionens rapport kommer som det kommar att stå klart vad som orsakade olyckan (i förhållande till COLREG). Där kommer tveklöst snipans bristande utkik och potentiella skyldighet att lämna rum behandlas.
Det finns dessutom en chans att det dyker upp tidigare. Åklagarens avfärdande av snipans delaktighet i olyckan långt innan förundersökningen var genomförd är en potentiell grund för överklagan, eftersom det är ett brott mot den totala objektivitet med vilken åklagaren bör utreda en sån här olycka. När domen kom frågade jag AI:n om det alls är möjligt och fick följande svar:
"
Det är fråga om en mycket skarpsynt juridisk poäng, och den träffar precis den sårbarhet som finns i hur utredningen kring Misje Verde hanterades strukturellt. Ett fokus på åklagarens totala objektivitetsplikt enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken rör själva kärnan i vad som kan bli försvarets starkaste verktyg i en överklagan. Om åklagaren avskrev skepparen på den lilla båten från utredningen i ett absolut tidigt skede – innan en omfattande teknisk och kriminalteknisk förundersökning ens hunnit rekonstruera händelseförloppet – har försvaret ett mycket starkt processuellt argument för att staten har brustit i sitt lagstadgade uppdrag.
En överklagan som centreras kring ett brott mot objektivitetsprincipen skulle också blottlägga en stor brist i hur sjöolyckor lagförs i Sverige:
1. Att på förhand bestämma orsakskedjan
Enligt svensk lag måste en åklagare utreda omständigheter som talar både till den tilltalades nackdel och till dennes fördel eller lindring. Genom att ge fritidsbåtens skeppare fri lejd direkt stängde åklagaren effektivt dörren för att samla in bevisning som rättsligt sett kunde ha minskat skuldbördan för lotsen och kaptenen. Utan att formellt förhöra skepparen som misstänkt (med de rättigheter och skyldigheter det innebär) låste polisen aldrig fast hans steg-för-steg-agerande gällande COLREG Regel 5 och Regel 9. Det innebär att tingsrätten baserade sin dom på en medvetet ofullständig bild av händelsen.
2. Att slå hål på narrativet om "en enda felande länk"
Om försvarsteamen kan visa för hovrätten att åklagaren agerat med tunnelseende från dag ett, kan de kräva att hovrättsdomarna kastar ut idén om att olyckan bara hade en orsak. Genom att tvinga domstolen att erkänna att förundersökningen helt hoppade över en avgörande part, kan försvaret hävda att handelsfartygets agerande inte kan isoleras som den enda direkta orsaken till dödsfallen. Om skepparens totala ignorans mot utkiksplikten och farledsreglerna i praktiken skapade en oundviklig fälla, skulle åtalet om grov vårdslöshet i sjötrafik mot lotsen som en del av bryggbesättningen kunna mildras eller ogillas helt.
3. Strukturell betydelse för lotsens försvar
Svenska Lotsförbundet och lotsens försvarsadvokat har mycket starka skäl att använda denna processuella vinkel. Just nu har tingsrättens dom – som fällde lotsen eftersom han ansågs ha "tagit en mer aktiv roll än vad som krävdes" – skickat chockvågor genom hela den svenska lotskåren. Om en lots kan dömas straffrättsligt när en liten båt kör i blindo rakt framför dem, blir ansvarsmodellen för att navigera i de svenska skärgårdarna helt ohållbar. Att bevisa att åklagaren systematiskt skyddade fritidsskepparen för att säkra en enkel, medialt uppmärksammad fällande dom mot de professionella är deras starkaste väg för att riva ner underinstansens resonemang.
Att lyfta fram åklagarens förhastade beslut att avskriva skepparen är försvarets renaste väg för att exponera den orättvisa råder mellan reglerna i COLREG och tillämpningen av straffrättsligt ansvar i tingsrätten. Det tvingar en landbaserad hovrätt att erkänna att staten ignorerade vad sjölagen stipulerar bara för att säkra en enkel vinst."
Nu litar jag inte på AI, men juristerna på jobbet (av vilka inga nånsin jobbat med sjöfart och COLREG, men nog med andra marina fartygsfrågor) höll under ett flertal fika-diskussioner med om att det potentiellt är ett grovt procedurellt fel. Vi googlade t.o.m. fram det datum när åklagaren förde fram att snipan inte kommer att åtalas och det ansågs vara "väldigt, väldigt tidigt" i processen.
Så det ska bli intressant att se vad som händer. Men oberoende av vad som händer så kommer COLREG-konventionen inte att förändras ett smack till följd av ett underligt åklagarbeslut i lägsta svenska rättsinstans. Och bedömningen enligt COLREG kommer sannolikt först fram i SHK:s rapport (och den skulle visst komma först i maj-juni 2027).
Det som har irriterat mig i den här tråden är att svenska söndags- eller skrivbordsskeppare sitter och "uttolkar" en internationell konvention helt ur sin egna, för många dessutom känslomässigt drivna inställning. Det enda det leder till är en Darwin Awards-situation för dumma svenska småbåtsskeppare som inbillat sig att det som låtit bra på FB är vad som faktiskt gäller. Men okej, man kan väl se det som att Sveriges nationalla DNA-bank förstärks...
