Citat:
Nej det är nog som du skriver, M är rädda för en återgång till sjuttiotalets resonemang att M inte ska få ha stats-, utrikes- och justitieministerposter. M vill med kraft hävda att det största partiet i en konstellation ska inneha statsministerposten. En ordning jag instämmer i. Men detta läge är mycket speciellt, det hänger på att få över C till Tidö. Och då måste ett fett lockbete lämnas.
Om Thand-Rindqvist skulle erbjudas statsministerposten i en regering med C, L, M och KD blir det nog turbulent i Centern. Många skulle se det stora i att C för första gången på 44 år innehar statsministerposten och får igenom mycken centerpolitik. Men många inom centern (de hårdaste SD-hatarna) skulle förorda att nobba budet, med hänvisning till att denna tänkta C-ledda regering ändå skulle kunna anses vara beroende av SD. Fast sanningen är att endast om SD går ihop med V, MP och S skulle denna regering vara hotad. Och ingen inbillar sig väl att Åkesson skulle få till skärpt invandringspolitik ihop med MP och V…
Jag tycker att Tidö måste inse att C kommer inte att gå över till en Tidöregering och få några statsrådsposter. Det blir revolt i Centern. Ett bättre bud måste lämnas. Det blir nog högljudd diskussion inom C även om de får statsministerposten, men övergången till Tidö blir lättare.
Själv vill jag ha Kristersson kvar som statsminister, men hellre Thand-Rindqvist än Magda.