Riksbanken måste höja räntan för att hålla inflationen i schack

Det blotta faktumet att SEK:en står så lågt i förhållande till EUR (och de allra flesta valutor) är inflatoriskt i sig, då allt vi köper från utlandet blir dyrare.

Detta skäl i sig gör att RB måste höja räntan. Om ECB börjar sänka, av någon anledning, så hamnar vi i ett annat ljus. Men så länge ECB höjer så måste vi följa och vi ligger redan rejält efter.


.

Förtydliga dessa:

1. Det låter fint och ekonomiskt kunnigt men det är ofta helt andra drivkrafter bakom. Vilka andra drivkrafter då?



2. Vi vet också att inflationen till största delen styrs av krafter som svenska styrräntan inte har ett dugg med att göra. Vilka driver den då eller vad drivs den av?

Tror också att det är lite ”lärdomar” från hösten 2021, när inflationen tog fart men RB gjorde inget förrän våren 2022. Och hamnade lite på ”bakfoten” mot inflationsvågen. Nu vill man nog vara mer proaktiva och iaf signalera att man har ”koll på läget”.

Det tror jag absolut är en jättestor förklaring! En annan förklaring kan, åtminstone delvis, också vara att Ingves tillhörde den duvaktiga skolan, medan Thedéen är erkänt hökaktig.

Bristen på raffinaderier kommer fortsatt ge stigande dieselpriser vilket ger en bred uppåtpress på inflationen både i Sverige och i övriga världen. Ovanpå det har vi fortfarande störningar i leveranskedjorna och en ekonomi i USA som går mot överhettning. Så, ja, Sverige kommer få höja räntorna precis som en stor del av den övriga världen.

1. De mest högljudda kraven på räntehöjningar kommer, föga förvånande, ofta från människor som själva saknar bostadslån, inte driver företag och sitter på hyreskontrakt i någon form.
Där heter det ”räntan måste
höjas”, ”räntan ska höjas nu!!!!”, ”villaägarna ska få betala!!”, ”vanligt folk ska inte ha råd med hus!!!”

2. Energi, råvaror, internationella transporter, leveransproblem, livsmedelspriser, krig och andra störningar i världsekonomin har haft större betydelse för inflationsutvecklingen än vad de högljudda ropen om högre styrränta ofta vill ge sken av. Riksbanken har gjort liknande konstateringar vid upprepade tillfällen.

Ska? Var har du fått det ifrån?

Att spara är mer en personlig preferens.
Det är snarare så att makroekonomierna varit bekymrade över hushållens återhållsamhet.


Det får vi väl. Det är bara en fråga om att titta.


Det får vi väl. Det är bara en fråga om att titta.


Därför att det är beroende på person.


Det stämmer inte. Någon har lurat dig.

Vi blir äldre. Därför räcker inbetalt pensionskapital till lägre pension när det betalas ut på fler år.
Grundskolematematik.

Höjda skatter, som gjordes främst under (S) år fram till ca 1990, berodde på att deras politik gick ut på att det offentliga skulle sköta ekonomin. Det är en annan fråga.


Arbetslösheten kommer pga arbetsmarknadslagar och fackliga kollektivavtal. Inget annat.

I länder med fri arbetsmarknad har man en arbetslöshet på 2-3%. Trots massiv invandring.


Skulle vi i Sverige ta bort arbetsmarknadslagarna och de fackliga rättigheterna skulle arbetslösheten rasa ned till kanske 3%.
Då slipper många leva i utanförskap och bidragsberoende. Utan kan arbeta och försörja sig. Och produktionen i landet skulle öka och därmed också konsumtionen.

Men detta blockeras av alla egoister i landet som tror att dom personligen har en fördel av lagarna som skapar arbetslöshet.


Inflation, dvs breda prisökningar, antas komma av en väl hög efterfrågan. Med en räntehöjning så höjer man realräntan och näringslivets investeringar blir därmed dyrare. Varvid näringslivet investerar mindre och efterfrågan minskar. Och prisökningarna stannar av.

Men många i forumet är så egocentriska att dom knappt vet att det finns ett näringsliv. Utan tror att allt handlar om dom själva, och möjligen hushållen.


Det har inte hushållen. Tvärtom har hushållens belåningsgrad minskat stadigt sedan SCB började mäta 1980.

Men är nu nere på 17%. Dvs hushållens skulder är ca 17% av hushållens tillgångar.

Hushållen skulle utan bekymmer kunna öka dessa 17%.


Visst får man se effekterna av ändringar i realränta. Men man måste ju titta efter det.


Det gör inte media. Men Media kan inte ha en lärobok i Nationalekonomi i varenda artikel.

Frågat andra personer förr så provar om du kan svara, hur utvecklades matpriser, hyror, hantverkarpriser osv senast det skedde räntehöjningar?

Från slutet på 2005 till slutat på 2008 höjdes reporäntan. Med dryga 3 procentenheter.
Det pågick stadiga räntehöjningar under 3 års tid.

Under dessa 3 år gick KPI från 0.6% till 3.9%. Borde ha varit ganska brett. Så matpriser bör ha stigit. Men vill man vara säker så kollar man hos SCB.

Hyror bör ha ökat men det sker fördröjt.

Hantverkar priser bör ha stigit som lönekostnaderna gjort. Hur de steg får man också kolla upp.

Ja, du kan ju kolla upp det mesta själv.


-------------------------------
Att RB höjde räntan var rimligt. För konjunkturen steg ganska snabbt. Enligt paradigmen så bör då RB göra det för att dämpa konjunkturen. Och att KPI steg indikerade också en överhettning.

Bostadspriserna fortsatte dock att stiga.

Så priserna steg när räntorna höjdes? Och hyfsat mycket? Eller missförstår jag totalt?

Jag har varit för höjda räntor i 25 års tid, detta sedan jag började tänka på sådana här saker. Jag är alltjämt belånad och hade lån då också för 25 år sedan. Jag vill alltid ha höjda räntor då jag vill leva i en deflationsekonomi och inte i en inflationsekonomi, som är det ständigt rådande systemet.

Jag tror att styrräntan är ett väldigt trubbigt verktyg för att styra inflationen. Riksbanken kan höja räntan både 1, 2 och 3 procentenheter, men frågan är om det i sig kommer bringa ned inflationen. Jag är inte så säker på det.