Ursprungligen postat av
Reverentia
Jag är väl medveten om att jag har gjort bort mig och att jag har gjort bort mig rejält och för detta finns inga ursäkter. Möjligen förklaringar, några, kanske till och med många, kommer att se dem som bortförklaringar. Och jag köper det.
Man ska inte slåss, man ska inte hoppa på någon på det sätt som jag gjorde igår. För detta vill jag be om ursäkt. Dels till Emil Persson, dels till Bokmässan och andra närvarande, dels till min fru som älskar Bokmässan ännu mer än jag och som på grund av mig inte fick uppleva årets sista dag på mässan.
Jag handlade i affekt och det ska man heller aldrig göra. Har jag ett problem med mitt humör? Som barn hade jag det definitivt, sen hittade jag andra sätt att få utlopp för det genom träning, träning och ännu mera träning. Jag kunde kanalisera ilskan åt ett givet håll. Kanske är det precis det som har blivit svårare på senare år. Jag var inblandad i en incident på Engelska skolan i Karlstad för 2,5 år sedan (en incident som jag frikändes ifrån), jag har då och då tappat humöret också i andra sammanhang genom åren, det vet alla som känner mig, men det händer inte ofta nu för tiden. Jag har dock aldrig någonsin slagit någon.
Så vad göra? Naturligtvis är situationen ohållbar och jag kommer att söka den hjälp som finns att få i form av samtalsterapi eller annan terapi. Jag behöver hjälp och jag ska se till att få den.
Jag har aldrig någonsin velat bråka med någon, jag vill ha lugn och ro omkring mig, men jag har en förmåga att hamna i fel situationer och tända till i korta, och mycket kostsamma, ögonblick.
Men låt mig ändå gå tillbaka till oktober 2018.
Jag är på Malta för att spela in Superstars – och det går riktigt, riktigt dåligt för mig. Jag åker ut först. En natt drabbas jag av magsjuka, svimmar på toaletten, drar huvudet i en handduksstång och har fortfarande ett ärr i pannan. Så jag var inte helt i balans.
Några dagar tidigare hade en castare från Breaking News ringt och frågat om jag ville gästa programmet. ”Gärna,” svarade jag, för jag hade gjort grejer ihop med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson tidigare och vi hade haft kul ihop. ”Men just nu är jag på Malta…” och så vidare.
Sen sänds då ett program av Breaking News där Patrik Sjöberg är gäst och jag får en handfull meddelanden på Twitter och Instagram om att något har sagts som var olämpligt. Jag tog för givet att det kom från Sjöberg.
Den näst sista kvällen på Malta ser jag då ett klipp på Instagram där en för mig okänd person frågar Patrik Sjöberg något i stil med:
”Om du hade mött Stefan Holm i en vittnesfri gränd i Buenos Aires. Hade du mördat honom då?”
Jag finner det rätt olämpligt, det ska sägas, men när fortsättningen kommer och man också drar in Melwin, då nybliven fjortonåring, så går topplocket.
Snacka gärna skit om mig, det har gjorts i alla tänkbara sammanhang och i många, många år. Jag tar det. Men lämna min, minderårige, son utanför.
Jag skriver ett meddelande till Breaking News på Instagram, ber människor jag känner att anmäla inlägget snarast, och jag kokar verkligen. Det korta klippet är också allt jag har sett. Jag förstår inte upplägget, jag förstår inte situationen som helhet, jag har inte sett programmet – det jag ser och hör är en idiot som pratar om att min son ska mördas.
Till saken hör att jag precis innan Maltaresan varit i just Buenos Aires och jag tvivlar på att valet av stad i frågan är slumpmässigt. Jag sover inte många timmar den natten och är fortfarande förbannad och oerhört låg nästa morgon.
Vi spelar in en lunchscen i solskenet med övriga deltagare i Superstars och jag säger inte många ord. Precis när vi är klara ringer min telefon och jag har ingen aning om vem som ringer, men när jag hör Breaking News så kokar jag över. Jag ber vederbörande dra åt helvete, jag skriker på ett sätt som chockar alla som ser det hända, jag är fullständigt vansinnig.
En stund senare får jag ett sms, jag ögnar det snabbt och svarar ”Dra åt helvete!!!!!”
Det är andra gången i mitt liv som jag ber en person göra just detta, ett par minuter senare får jag ett nytt sms och svarar exakt samma sak. Sen blockerar jag numren, raderar sms’en och kokar vidare.
Jag förstår nu att ett av dessa sms är en ursäkt från Emil Persson och även om jag inte köper varje ord i den så ber han mig faktiskt om ursäkt och det ska han ha all heder för.
Efter detta vill jag bara bort från Malta. Jag är bokad på ett flight till Stockholm, med hotellövernattning och sen tåg hem. Men jag åker ut tidigare till flygplatsen, lyckas hitta en biljett till Göteborg, får en god vän att hämta ut en hyrbil och lämna in i nyckeln i en hotellreception åt mig. Jag kommer till Göteborg, jag kör genom natten till Karlstad och jag kan inte få ner pulsen. Jag skakar fortfarande när jag kör in på garageuppfarten hemma och klockan är väl två-tre på natten och jag minns att jag sitter kvar i bilen och bara försöker lugna ner mig. Jag är äntligen hemma, allt är okej, Melwin lever, mitt hus står kvar.
Jag har burit på den där ilskan sedan dess. För jag förstod aldrig fullt ut vad som hände och varför. Jag har försökt att lägga händelsen bakom mig. Men den har liksom poppat upp. Vårvintern 2020, precis när pandemin började dra igång, fick jag ett sms från Fredrik Wikingsson med en, i mina ögon, oerhört tafflig ursäkt för det som hänt och en fråga om jag ville vara med i ”Alla mot alla”. Jag tackade nej med åtskilliga utropstecken.
Sommaren 2022 pratade Filip och Fredrik om just detta ögonblick i sin podd och medan jag stod i Sollentuna och coachade Melwin på junior-SM så ringde Expressen. Och jag kokade över igen, all den där ilskan och hjälplösheten kom över mig. Emil Persson pratade sedan om det där i en artikel i GP, jag tror att det var förra sommaren, och så sent som i fredags la Bokmässans officiella Instagram upp en Instastory som jag blev onödigt provocerad av.
Sen åt jag och Jessica en räkmacka på Heaven 23 och när vi stod och väntade på den enda hissen ner kom Emil Persson ut ur just denna hiss. Jag upplevde det, förmodligen felaktigt, som att han hånflinade åt mig och då brast det. Felet är enbart mitt eget och jag tar de konsekvenser som det får.
Men återigen så vill jag be Emil Persson om ursäkt och jag kommer att söka professionell hjälp för mina problem.
/Stefan Holm
Karlstad den 27 september 2026
