8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Läste du mitt inlägg?! ALL FORSKNING VISAR OCH HAR LÄNGE VISAT "HARM OF REMOVAL". Vilket jävla rättshaveristiskt troll du är, försöker inte ens argumentera seriöst.
Jag länkade till forskning som emotsäger dina inlägg i tråden och du fortsätter låtsas som ingenting.
Det är extremt skadligt och traumatiskt för ett barn att tas från sin familj och hållas på hemlig ort i ett år utan att veta om det någonsin får komma hem till mamma och pappa.
Dansa och sjunga är totalt irrelevant, det får hon självklart göra hemma.
Det har inte med saken att göra som är att separation barn-förälder är otroligt skadligt och traumatiserande för barnets hälsa, framtida hälsa (både psykisk och fysisk).
Jag har länkat massa forskning och hittills har DU inte visat något vetenskapligt stöd för att en ettårig kidnappning med polis på skolavslutning där barnet plötsligt förs bort och sätts i en främmande familj och får veta att det inte får vara med sin mamma och pappa mer INTE skulle vara traumatiserande.
Länka du den relevanta forskning som stöder din sjuka troll-tes.
Nu loggar jag ut men vet att du, som den rättshaverist du är, kommer ha skrivit inlägg 24/7 fram till måndag.

Har du övervägt tanken att barnet bara vill vara en vanlig 9-åring som gillar att sjunga?

Jag undrar om Elsa får inta olika roller i de olika miljöerna. Om fokus i den ena miljön i hög grad ligger på det sköra, sjuka och traumatiserade barnet, medan hon i den andra får större utrymme att bara vara Elsa, ett nioårigt barn som leker, skojar, är sportig och skrattar. Det går förstås inte att veta utifrån några inlägg, men skillnaden i hur hon beskrivs är ändå slående.

Farmodern skriver som svar på mosterns text;

Jag är övertygad om att det kommer bli jättebra. Lugnt och fint och en dag i taget. Och massor med kärlek.

Elsa är stark, tuff, rolig, sportig, supersnäll, en väldigt fin kompis och en stor djurvän.

Ett roligt sommarminne hon bjöd oss på var när hon åkte SUP-bräda efter båten vid stugan och ropade:

”Om jag dör nu och detta är det sista jag gör i livet vill jag bara säga att jag älskar er!!!!”

Sen hjulade hon på brädan i farten, ramlade i sjön och skrattade så hon kiknade.

Världens finaste Elsa ❤️

Orimliga lojalitetskonflikter för ett barn?

Jag vet inte. Ingen av oss kan veta hur ett barn faktiskt känner eller upplever sin situation, och barn kan dessutom anpassa sig väldigt olika till olika miljöer.

Det är just därför jag tycker att man ska vara försiktig med att uttala sig så kategoriskt om ett nioårigt barns inre som mostern gör, att hon har ”bottenlös sorg”, är ”en skugga av den hon tidigare var” och är ”förändrad för alltid”. Det är väldigt stora ord att lägga på ett barn.

Särskilt problematiskt tycker jag det blir när Elsa själv i SR berättar att hon läser på sidan ”Fallet Elsa”. Då är de vuxnas offentliga beskrivningar av henne inte bara något som andra vuxna läser, de riskerar också att bli en berättelse om Elsa som hon själv möter och behöver förhålla sig till.

Hon måste få utrymme att vara ledsen, glad, arg, sportig, busig, rädd eller vad hon nu faktiskt känner, utan att vuxna offentligt bestämmer vem hon är eller vem hon kommer att vara för alltid.

Oavsett vilket är det fullständigt vidrigt att vuxna använder ett barn som bricka i deras spel.

Som USÖ/Akademiska och CHT gjorde då?

Vi pratar om barnets familj på mammans sida.

Oavsett vilket är det fullständigt vidrigt att vuxna använder ett barn som bricka i deras spel.

Jag trodde du ville prata om det här i si helhet.

Jag är av åsikten att barn ska hållas utanför vuxnas konflikter. Barn ska få vara barn, de blir vuxna alldeles för fort ändå. Och om Elsa är så traumatiserad och mår så dåligt som mostern beskriver borde allt fokus just nu ligga på hennes trygghet och återhämtning, inte på att hon blir en del av den offentliga kampen.

Ja, jag tror att vi snart kommer att förstå varför vården orosanmälde.