Citat:
Ursprungligen postat av
Bebbanburg
Som någon annan redan sagt, du har inte kunnat ange vilka 9 av 10 beslut som inte faller dig i smaken. Men, som även du sagt, det är kanske en annan tråd, så låt oss övriga sväva i ovishet ett tag till.
För övrigt så är det väldigt få väljare som inte styr sitt politiska val efter egna plånboken. Vänster eller höger, spelar ingen roll. Kan jämföras med att miljötomtar som gapar och skriker men sen gärna firar julen i Thailand. Egna plånboken och eget välbefinnande styr.
Delvis håller jag med dig, plockar man bort alla som röstar på ideologiska/känslomässiga grunder eller som röstar av egna egoistiska grunder (ekonomiska eller andra) så är det tyvärr bara en minoritet kvar. Och till den minoriteten hör de som sätter sitt eget land först, på sakliga grunder.
Det jag inte håller med om är att det skulle vara nåt försvar att skylla på att "många andra gör ju samma sak". Var och en gör sitt eget beslut, och var och en får också stå för det.
Det intressanta är att diskussionen nu cirklar tillbaka till trådens egentliga ämne, C vs Tidö. C har nämligen, som alla svenska politiska partier, en salig blandning av "ideologi" och "din plånbok". Och "plånboksdelen" är definitivt till höger, samtidigt som "ideologidelen" sträcker sig från "mittenvänster" till "mittenhöger". Men det som många missar är att C också har en egen, extremt klar "bäst för Sverige"-grej. Eller rättare sagt, en "sämst för Sverige"-grej. Som är vetenskapligt och sakligt extremt välgrundad. Och det är att en pendling av och an mellan två politiska block är extremt skadligt för ett land (det är det skadligaste av alla demokratiska alternativ).
Därför har de som inbillar sig att C nu, enbart pga. sin ekonomiska politik, skulle stötta en högerregering som just har förlorat ett riksdagsval efter bara en tur i regeringsställning helt fel. Det kommer C aldrig att göra, eftersom det inom partiet skulle uppfattas som att man medvetet skadar Sverige.
Om det skulle uppstå en situation där en högerregering skulle kunna sitta stabilt för överskådlig framtid kan Centern säkert tänka sig att delta, för att kunna genomföra delar av sin egen politik. Samma sak med en vänsterregering som ser ut att ha en stabil majoritet över tid. Men det är inte alls hur svensk politik ser ut idag, tvärtom är det extremt instabilt, valresultatet har nu två gånger i rad balanserat på en knivsegg. Och då finns det bara ett val som Centern kan stå för, och det är "mittenregering". Något Centern också i övrigt eftersträvar UTTRYCKLIGEN för att den stänger ner den så skadliga vänster/höger-pendeln, och motverkar den minst lika skadliga polarisering av hela samhället som oemotståndligt följer pendeln i spåren.
Så vad som än händer så kommer C under överskådlig framtid inte att släppa in något av de två ytterpartierna i regeringsställning. C kan, möjligen, tänka sig en regering som stöds av V eller SD, men det förutsätter i så fall att den regeringen kör klar, tydlig och garanterad "mittenpolitik". Det finns ingen chans för "Tidö" att i nuläget ställa om till mittenhögerpolitik, med tanke på den politik Tidö har fört i fyra år och vad man lovat inför valet.
Däremot finns det en chans för Centern att massera fram en regering med mittenpolitik från vänster, sossarna är tydligt beredda att köra mittenpolitik och MP har också gett ett ok (om än svagt och pipigt). Centerns "drömregering" är därför C+S+MP, med ett "högerparti" till för att balansera ut regeringens politik. Därför hade man KD i sikte (L är notoriskt opålitligt och dessutom i en egen turbulent situation, nu väller det in kritik mot Mohamsson och ledningen för att det gått "katastrofdåligt" i kommunalvalet som en följd av att höjdarna gjorde allt för att säkra sina egna poster). Men nu är valresultatet sådant att det inte hjälper med KD, man uppnår ändå inte majoritet. Och då har C bara fyra alternativ på sitt eget bord: en C+S+MP-regering med stöd av V, en S+MP-regering med stöd av C och V, en S-regering med stöd av C, V och MP eller nyval. Och i de tre första fallen kommer Centerns grundkrav att vara att regeringen kör "mittenpolitik".