Önskar en förklaring till sambandet inflation och ränta

Gammal tråd men kort då:

Staten har bestämt sig för att försöka reglera ekonomin. När man har en viss grad av kapitalism får man konjunkturcykler. Och då vill staten reglera så att cyklerna får lägre amplitud/styrka. Så är de i det flesta länderna. (Inte Nordkorea då. Där finns ingen kapitalism så där är det permanent lågkonjunktur).

Och den regleringsmekanism som staten använder är att styra med dagslåneränta.

Stiger inflationen över börvärde så höjer Centralbanken räntan, vilket kyler ned ekonomin. Dvs det blir dyrare för företagen att investera och då investerar man mindre, och efterfrågan i ekonomin sjunker och därmed inflationen. Och tvärtom när inflationen faller under börvärde så sänker Centralbanken räntan. Vilket gör det billigare att låna och investera, vilket gör att efterfrågan i ekonomin stiger.

Förklaringen är ganska rationell.
Hur väl centralbankerna lyckas är en annan fråga.


Notera att sådant som:
* växelkurs
* arbetslöshet
* bolåneräntor

Är något som Riksbanken struntar fullständigt i. Det är inte deras bord.

Okej, men om den stigande inflationen beror på kraftigt stigande elpriser och oljepriser. Då spelar väl en höjning av styrräntan mindre roll? Menar företag och privatpersoner drar ju ändå ner kostnader vad de kan. Konsumtionsutrymmet blir ju starkt begränsat utan höjd ränta. I ett sånt läge gör väl höjd styrränta mindre sitt jobb. Menar, är det inte så att huvudsyftet:användningen av höjd styrränta ska bromsa ner en högkonjunktur, stor konsumtion? I dagsläget så är det väl i ganska stor grad inte därför inflationen kommer att öka?

Du skrev: ”Stiger inflationen över börvärde så höjer Centralbanken räntan, vilket kyler ned ekonomin. Dvs det blir dyrare för företagen att investera och då investerar man mindre, och efterfrågan i ekonomin sjunker och därmed inflationen.”

Med höga energipriser av alla de slag så kyls väl ändå investeringarna och konsumtionen ner pga allt blir dyrare. Då blir ju höjd styrränta ganska tandlöst och kan väl t o m förvärra situationen.

Okej, fann via AI varför det ändå är positivt men smärtsammare än konsumtionsdriven inflation. ; Höjd styrränta ger Försvar av kronkursen och därmed inte importera inflation. Höjd styrränta dämpar lönekraven (från facken tänker jag mig). Samt att företagen inte kan höja priserna hur mycket som helst. Eftersom människor drar ännu mer ner på inköpen. Men så klart ökande arbetslöshet och konkurser kan ju följa i spåren tänker jag. Undrar om inte trovärdighet penningpolitiken från utlandet är en av de viktigaste parametrarna till att Riksbanken agerar kraftfullt när det behövs. Har inte vår riksbank förtroende så kostar det nog svenska hushåll och företag riktigt mycket.

Det är just här det är extremt lustigt, sossarna införde reduktionsplikten, bensin/diesel for upp till 27kr/liter, man stängde ner kärnkraft o elprsier rusa, det samma gjorde inflationen, den slog i taket på 9%.

Nu vill man införa höjda priser igen, ska rödgröna driva landet måste kompromisser göras o dessa delar med bränslepriser går upp, det samma med elpriser, vi kommer få en ökad inflation igen o ev högre räntor, just med tanke på Usa höjde räntan o spår ev fortsatt höjning av räntan. man vill införa koldeoxidskatt på fjärrvärme. menas boende kostnader höjs.

Att pengars värde urholkas beror på att det finns mer pengar ute i samhället som konkurrerar om samma varor och tjänster.

Pengar skapas genom att någon skuldsätter sig.

Högre ränta gör det mindre intressant att skuldsätta sig och alltså minskar mängden lån och därför mängden pengar i samhället.

Att folk lägger en större andel av sin inkomst på räntor kvittar egentligen. Det du betalar i ränta är en inkomst för någon annan. Främst pensionsfonder så du konsumerar lite mindre men någon annan konsumerar lite mer. Det viktiga är att mängden lån minskar. Det minskar inflationen.

Men vad händer då om alla lever som jag - dvs vägrar låna vägrar betala räntor -
cashar allt o får in räntor av dumjävlarna som lånar drar på sig räntehöjningar o
blir ännu fattigare

Tycks dock inte gälla aktieanalytikern

Men aktieanalytikern som är högbelånad har ju lyft sina aktievärden
f f a AMD o NVIDIA tack vare att ökningen även sker på lånebeloppet

Lätt! När räntan sänks ökar penningmängden. Det är inflation. När räntan höjs minskar penningmängden. Deflation. Mer korrekt är att med höjda räntor minskar inflationen. Den är oftast tyvärr kvar men har bara blivit lite lägre.

Det måste finnas en bredd på prisökningarna för att CB skall agera. Men stigande energipriset letar sig så småningom in i andra priser.


Nej, så är det inte. Alltför många ignorerar prissignalen och bränner hela bidraget/inkomsten oavsett pris.
Jfr under coronarestriktionerna när Biden-regimen delade ut bidrag lite väl frikostigt, speciellt till sådana som konsumerar upp allt. Då brändes de omgående och pga flaskhalsar åkte priserna upp i skyn.


Med ränta som styrmedel riktar man styrningen mot de som är rationella. Dvs företagen och deras investeringskalkyler.
Mer eller mindre investeringar leder till mer och mindre efterfrågan på personal och därmed påverkas löneläget Och arbetslöshet.

Högre ränta syftar alltså till att skapa arbetslöshet bland annat.

För att förstå detta bättre skall jag nämna att konceptet är framtaget med en friare ekonomi i åtanke. Och det är inte riktigt sant längre. I t ex Sverige som är mycket hårdare reglerat och där fackföreningar struntar i arbetslöshet, så tappar man påverkan av räntestyrning.
Å andra sidan sitter hushållen numera med rörlig ränta på bostadslån, vilket får en dämpande effekt på de som spenderar mer när räntan höjs. Medan de som erhåller räntan är mindre spendervilliga. Så där får man en räntestyrningseffekt på hushållen.


Antagandet är att stigande energipriser kommer leta sig in och ge bredd på prishöjningar, och CB kommer därför höja ränta.


Om du tittar på 70 och 80-talen i Sverige så var inflationen skyhög. Men folk fortsatta konsumera så mycket de orkade. Prishöjningar för konsumenter är inte riktigt konsumtionsdämpande. Och det är inte heller så att lägre konsumtion håller tillbaka prishöjningar pga energi. De kommer iaf.

Det du kan säga är väl att mekanismen med räntestyrning inte biter då.

Minskande efterfrågan på energi (råvaror generellt) kan dämpa fortsatta prisökningar genom att efterfrågan helt enkelt backar. Men där är tanken att näringslivet som kan räkna och bryr sig om realränta dämpar investeringarna. Och det kyler ned efterfrågan.
Men råvaror och energi sätts mest globalt. Så ett land som Sverige påverkar knappt. Dock tenderar CB i olika länder att agera likartat. Då fungerar det bättre.

Hushållen kan däremot bli skrämda av geopolitisk oro, till lägre konsumtion och mer sparande. Vilket vi sett senare tid. Men det är inte en styrning som CB förfogar över.


Det där fungerar inte på sikt. Höjd ränta leder till mindre upplåning från företagen och därmed färre räntetillgångar. Och därmed ett efterfrågeunderskott av valutan och istället sänkt växelkurs.

Sedan dominerar numera portföljinvesteringar nettoflödena. Nettoposterna för handelsbalans och tjänstebalans är mindre.

Så växelkursen påverkas mer över hur vi placerar vårt sparande. Och det är det som hållit ned växelkursen i 10 år. Vi har placerat utomlands.
Det som hjälper här är tillväxt. Då vill fler placera i landet. Och en höjd realränta är tillväxthämmande.

Det uppenbara svaret är att det är extremt få som lever som du. Och ni är därmed inte relevanta.

Du behöver titta på sammanställd data för hela landet.

En sak att begrunda.
* Hushållen har skulder på ca 5400 mdr SEK.
* Hushållen har räntetillgångar på ca 6000 mdr SEK.

Så en räntehöjning ger på sikt att hushållen tjänar på detta. Ränteinkomsterna ökar mer än ränteutgifterna. DOCK är det olika personer som sitter på skulder och på tillgångar.

Då borde ju väldigt många kunna ställa om till min typ av ekonomi eftersom det finns
såå mycket kapitala - uträntorna är ju många procent högre än inräntorna

Det där är en vandringssägen som en del ältar. Men det tar bara några sekunders titt i verkligheten för att falsifiera smörjan.
De som ältar detta väljer att blunda hårt för verkligheten.

Det skulle dom kunna göra. Men eftersom dom inte gör det så har dom helt enkelt inget intresse för det.

Ditt resonemang är enligt linjen "Jag gillar country-musik. Varför gör då inte alla andra det? Varför är dom sådana idioter?".

Detta stämmer: ökad penningmängd är inflation och minskad penningmängd är deflation.

Sänks räntan så ökar penningmängden. Höjs räntan minskar den.