Citat:
Ursprungligen postat av
Champinjoner
Simona Mohamssons prestation har säkert avhandlats till förbannelse i denna tråd men jag orkar inte läsa hela.
Men herre jävlar vad hon jobbat. Hennes bedrift att hålla L kvar i riksdagen och det var nog ingen som trodde att hon skulle klara det. Det var väl en av en anledningarna till att de satte en helt grön person för med ingen som helst erfarenhet i rikspolitiken. Ingen hade nog ens blivit arg om hon hade misslyckats. Det var nog en av en tankarna, att de sätter en grön person där. Delvis för att ingen vill och delvis just därför.
Men jag är mållös. Även om jag förstår att det är stödröster till största del.. men ändå.
Hon har varit partiledare i ett år och med lika kort erfarenhet av rikspolitik. Med de siffrorna de legat på är det galet bra jobbat.
Jag är,sjukt imponerad.
Och då kanske jag ska tillägga att jag inte håller med i princip något hon säger och varken har, eller någonsin kommer rösta på ett borgerligt parti.
Kan bara instämma, och har hört många säga hur impade de är.
L var i ett sånt jävla uselt skick att ingen ville skämma ut sig och bli partiledare. Man tänker annars att det måste ha varit allas dröm ända sen de gick med i LUF i tonåren, men nej. Det fick bli en obskyr libanes som varit partisekreterare. Inte ens partiet trodde på henne. Hon fick genomlida nåt kaotiskt, skämmigt digitalt landsmöte där det hölls en förtroendeomröstning och hon vann med 95-80 vilket inte direkt skriker framgång. Så hon har mer eller mindre fått jobba mot ALLA, ensam: Partiet, media, oppositionen, Tidökollegor som avrått från stödröstande… men fixade det ändå.
En del jämför med Leijonborgs uppryckning 2002 då de gick från under spärren till över 13% på några veckor, men det var ju endast och enbart för att han i desperation lanserade språkkravet i ett landskap då det fanns en tyst överenskommelse om att inte spela invandringskortet. För en väljarkår som då var extremt svältfödd på minsta lilla tecken på att riksdagspolitiker erkänner problem relaterade till invandring, slog språktester ner som en atombomb. Leijonborg hade kunnat få 20% om han inte hade haft noll karisma och jordens mest irriterande röst.
Mohamsson hade ingen draghjälp av nån vinnarfråga, hon fixade det med att jobba som fan. Dök t ex upp i TV-debatter där alla andra partier hade skickat nån lägre stående hantlangare och hon var enda partiledaren. Det råder ingen brist på arbetsskygga blattar men hon är definitivt inte en av dem.
