Citat:
Ursprungligen postat av
BombaySaphire
Svarar en gång till med ungefär samma innehåll. Det är mest bara till för att andra ska se det :-)
I. Det började med sänkta krav i högskolan
När universitetens finansiering lades om så att pengarna berodde på hur många studenter som blev godkända, skapades ett skadligt systemfel. Om en högskola höll stenhårda krav och kuggade för många förlorade den sin budget. Det gjorde att kravnivåerna och tentorna anpassades för att släppa igenom folk, vilket sipprade ner i hela skolsystemet och urholkade förkunskaperna ända upp till ingenjörsutbildningarna.
II. Det fortsatte med fri koppel-pedagogik
Man monterade ner den vanliga katederundervisningen i grundskolan och införde eget ansvar för lärandet, där eleverna själva skulle söka fakta och driva projekt. Då krockade teorin rakt in i biologin. Hjärnforskningen visar att pojkar i grundskoleåldern i snitt ligger något efter flickor i mognad gällande pannloben, som styr planering och struktur. När lärarna släppte den fasta handen klarade tjejer och elever från hem med stark studievana det bäst, medan killarna som behövde tydliga ramar tappade fotfästet.
III. Det spårade ur i skriftliga matriser och normer
Sedan kom debatten om vad lektionstiden faktiskt ska gå till. Å ena sidan pekas det på att skolan snöat in på värdegrund, normkritik och krångliga skriftliga analysmatriser som tar fokus från ren hårdträning i matte, läsning och logik. Dagens betygssystem kräver extremt mycket skriftligt resonerande, vilket slår hårt mot de som är starka på ren problemlösning. Å andra sidan hävdar skolforskare och genuspedagoger att jämställdhetsarbetet är helt nödvändigt för att bryta den anti-pluggkultur som finns i många pojkgrupper och att dagens arbetsmarknad kräver just analys och samarbete.
IV. Det splittrades av skolmarknaden
Samtidigt reformerades skolsystemet med fritt skolval och friskolor. Många forskare och Skolverket pekar på att det skapat en stark uppdelning där elever med välutbildade föräldrar samlas i vissa skolor, medan andra skolor dräneras, vilket sänker lägstanivån i landet. Förespråkarna för friskolor menar istället att valfriheten ger alla en chans att välja bort dåliga skolor och att det är bristen på ordning och tydliga krav som är det riktiga problemet, inte valfriheten i sig.
V. Det landade i svarta PISA-siffror
Kombinationen av allt detta syns nu svart på vitt i PISA-mätningarna, där svenska elevers resultat i matte och läsförståelse har rasat tillbaka till samma låga nivåer som under krisåret 2012. Framför allt finns ett av OECD-ländernas största läsglapp mellan könen, där nästan var tredje 15-årig kille klassas som en svag läsare som har svårt att ta till sig en vanlig text.
VI. Det ställdes på sin spets av migrationen
De senaste åren har även migrationsfrågan blivit en central del i skoldebatten. Från högerhåll och i lärarrapporter pekar man på att en snabb demografisk förändring och stor invandring pressat kapaciteten i många skolor, där språkhinder, otrygghet och normkrockar har gjort arbetsmiljön extremt tuff för lärare i utsatta områden. Det hävdas att volymen blivit för stor för systemets absorptionsförmåga och att det sänkt studieron och resultatnivån för hela klasser. Vänstersidan och andra skolforskare hävdar å sin sida att det främst handlar om socioekonomiska faktorer, trångboddhet och resursbrist, och att det är skolmarknaden och segregationen som dränerat dessa skolor på behöriga lärare snarare än migranterna i sig.
