Jag skulle vilja påstå att en eventuell skapare i första hand är begränsad av vår fantasi/kreativitet, men det är högst subjektivt. En troende skulle kunna säga att gudomen är vad som helst och att köttliga varelser är i grunden oförmögna att förstå hur.
Samtidigt kan vi tänka oss att om universum är oändligt så måste allt som är möjligt hända.
Om vår föreställningsförmåga är begränsad, hur skulle vi då kunna avgöra vad en eventuell skapare kan åstadkomma bortom den? Begränsningen säger något om vår förståelse, men fastställer varken skaparens begränsningar eller dess obegränsade förmåga.
Vi skulle möjligen kunna upptäcka effekter som vi inte tidigare kunnat föreställa oss. Men hur avgör vi att de kommer från en skapare, snarare än från processer vi ännu inte förstår?
Om vår föreställningsförmåga är begränsad, hur skulle vi då kunna avgöra vad en eventuell skapare kan åstadkomma bortom den? Begränsningen säger något om vår förståelse, men fastställer varken skaparens begränsningar eller dess obegränsade förmåga.
Vi skulle möjligen kunna upptäcka effekter som vi inte tidigare kunnat föreställa oss. Men hur avgör vi att de kommer från en skapare, snarare än från processer vi ännu inte förstår?
Jag tror inte att vi kan det. Antingen så gör vi nya upptäckter som kan förklara fenomenen eller är vi ovetandes.
Nej, komplexitet är inte vad som avgör om något är skapat eller ej. Tvärtom är det ofta just komplexitet man ser när något är naturligt förekommande och simplicitet när något är skapat.
Dessutom är argumentet att komplexitet förutsätter en skapare en logisk motsägelse, eftersom de som tror det samtidigt menar att Gud, som är det mest komplexa som är möjligt att tänka sig, inte behöver en skapare.
Hur svårt det än är att tänka sig att universum existerar utan en skapare, så är det ingenting jämfört med att en gud skulle existera utan en skapare.
Nej, komplexitet är inte vad som avgör om något är skapat eller ej. Tvärtom är det ofta just komplexitet man ser när något är naturligt förekommande och simplicitet när något är skapat.
Dessutom är argumentet att komplexitet förutsätter en skapare en logisk motsägelse, eftersom de som tror det samtidigt menar att Gud, som är det mest komplexa som är möjligt att tänka sig, inte behöver en skapare.
Hur svårt det än är att tänka sig att universum existerar utan en skapare, så är det ingenting jämfört med att en gud skulle existera utan en skapare.
Var finns uppgiften eller åsikten att Gud skulle kunna beskrivas som komplex? Gud är helig och skapande.
Var finns uppgiften eller åsikten att Gud skulle kunna beskrivas som komplex? Gud är helig och skapande.
Ett magiskt väsen som trollar fram tusentals miljarder galaxer, är allvetande, allsmäktig och allgod, är väl ändå per definition så hög grad av komplexitet som det är möjligt att föreställa sig?
Att påstå att en sådan entitet inte är komplex i samma mening som man argumenterar för att gud finns därför att universum är komplext, är ett uppenbart fall av special pleading.
Kan komplexitet växa fram ur enklare icke-intelligenta processer över väldigt lång tid, eller måste en intelligens alltid finnas före den?
Är komplexitet verkligen ett tecken på en skapare, eller är det först när komplexiteten har vissa särskilda egenskaper som den antyder intelligent verksamhet? Hur kan man urskilja en intelligent skapares inflytande från andra tänkbara förklaringar till förhållandet mellan ordning och kaos i universum?
Om universums struktur ytterst följer grundläggande principer, hur mycket utrymme finns då för något levande att diktera godtyckliga villkor? Är skaparen bunden av dessa principer, eller bestämmer skaparen själv vilka principer som gäller?
Om skaparen är bunden av dem tycks principerna vara mer grundläggande än skaparen.
Om skaparen bestämmer dem godtyckligt blir det svårare att förklara varför just den ordning vi observerar måste ses som ett uttryck för intelligens.
Vilka egenskaper hos universum skulle därför visa att ordningen är avsiktligt skapad och inte bara följer av verklighetens grundläggande villkor?
Varför inte? Komplexitet kan och har växt fram ur enklare, icke-intelligenta processer över mycket lång tid. Det finns inget krav på att en intelligens måste finnas först. Tolkar det som att vetenskapen visar att komplexitet kan, och har, uppstått ur enklare icke-intelligenta processer. Intelligens är en sen produkt av den utvecklingen, inte dess förutsättning.
Varför inte? Komplexitet kan och har växt fram ur enklare, icke-intelligenta processer över mycket lång tid. Det finns inget krav på att en intelligens måste finnas först. Tolkar det som att vetenskapen visar att komplexitet kan, och har, uppstått ur enklare icke-intelligenta processer. Intelligens är en sen produkt av den utvecklingen, inte dess förutsättning.
Ja, det är också min poäng. Men då kan man gå vidare och fråga vad som möjliggör de processer ur vilka både komplexitet och intelligens utvecklas.
Ett magiskt väsen som trollar fram tusentals miljarder galaxer, är allvetande, allsmäktig och allgod, är väl ändå per definition så hög grad av komplexitet som det är möjligt att föreställa sig?
Att påstå att en sådan entitet inte är komplex i samma mening som man argumenterar för att gud finns därför att universum är komplext, är ett uppenbart fall av special pleading.
En skapare är inte komplex per definition. Jag skulle kunna argumentera för motsatsen med att allt komplext är splittrat medan Gud är absolut enighet.
Problemet med materialister är sättet att betrakta, särskilt sättet att föreställa sig Gud, som ju inte precis är som vem som helst, utan ett välgrundat undantag från alla resonemang.
En skapare är inte komplex per definition. Jag skulle kunna argumentera för motsatsen med att allt komplext är splittrat medan Gud är absolut enighet.
Problemet med materialister är sättet att betrakta, särskilt sättet att föreställa sig Gud, som ju inte precis är som vem som helst, utan ett välgrundat undantag från alla resonemang.
Det är som sagt special pleading. Man skulle lika gärna kunna hävda att universum inte är komplext, utan absolut enighet.
Det är bara ett försök att undanta Gud från premissen som hela argumentet bygger på.
Det är som sagt special pleading. Man skulle lika gärna kunna hävda att universum inte är komplext, utan absolut enighet.
Det är bara ett försök att undanta Gud från premissen som hela argumentet bygger på.
Här kommer vi ingen vart. Dina förutfattade meningar, nog så logiska för dig, är ingen premiss.
Det är ju bara nått vi bestämmer är komplex dvs hur dumma är vi som tror en snurrande sol är något mirakel. Som nån gud skapat.
Vi jämför oss med djuren och säger titta vad smart jag är .
Det behövs ingen skapare för att skapa ett djur som. Människan som hela tiden undrar massor av saker och säger den är smart
Nu snurrar ju inte solen.runt oss men hehe
för en inelligent behövs inga frågor.
Vi tittar och härmar det vi ser lite mer än dom andra djuren annars är det väl inte mycke mer
Varför röra till det ännu mer med en gud åxå
Alltså när vi inte längre förstår så hittar vi på.
Kreativa
Skapar en egen sanning, det är människan bra på.
Big bang vilken jäva smäll 😁
Ur intet hahaha
Nä vi skulle inte märka något vi är bara en del av det. Utan jordens alla frukter så kan vi ju inte ens tänka längre
om det där dumma trädet inte fanns skulle människan dö ut 😳
__________________
Senast redigerad av troligengud 2026-09-07 kl. 18:52.
