Citat:
Ursprungligen postat av
Grodde
Jag gillar att se sport live men även lite artister som jag gör ibland, men alltid ensam förstås. Ja jag har ett ordnat liv i övrigt. Inte varit arbetslös på 18 år. Eftergymnasial utbildning med relativt bra lön.
Ja jag sitter för mycket hemma, särskilt på helgerna. Och när jag inte är hemma så gör jag mina aktiviteter ensam. Och ja depressionen gör att jag knappt har någon sexlust. Jag skulle inte bli förvånad om jag hade problem med hormoner. Därför när jag var typ 25 gick jag till tre olika läkare och kollade mina testosteronvärden men alla sa att det var normala värden. Jag är fortfarande övertygad om att något är fel.
Utan att outa mig för mycket är NPF förbjudet i mitt yrke. Ett väldigt speciellt yrke.
Ja och det har jag även gjort vid några tillfällen, men då ca fem veckor. Och nej jag har inte legat med prostituerade. Eller någon annan heller för den delen.
Jag började tränare för att bli mer fit. Det har jag typ klarat, bygga muskler har min kropp aldrig klarat av. Jag styrketränar bara mestadels med maskiner. Jag har inget emot min kroppsbyggnad eller så. Men jag är kort och ganska tanig, det gillar ju inte tjejer.
Jag har nästan haft paus i några år och det enda som hänt är att jag blivit ännu äldre och ännu mer deprimerad. 40-års dagen närmar sig och ja jag har aldrig mått så dåligt som jag gör nu.
Det värsta är att du har rätt. Skulle en tjej vissa intresse för mig nu, eller senaste åren skulle jag inte förstå det. Jag skulle utgå från att jag inbillar mig. En tjejkompis jag gick ut med i tidiga 20-års åldern sa att tjejer raggade på mig men jag inte förstod det. Problemet är att varje gång jag visat intresse för en tjej så har dom lagt benen på ryggen, på riktigt alltså. Dom har reagerat som om jag vore ett missfoster.
Det har du väl rätt i, förutom att jag aldrig lärde mig simma. Men jag har alltid kämpat och till slut när man fått resultat har det varit roligt att fortsätta lära sig. Liksom jag har ett väldigt speciellt jobb som väldigt få kommer in på men extremt många sökanden. Jag kämpade och kom in på den utbildningen och klarade den. Då känner man sig riktigt bra. Men när det kommer till tjejer så har jag aldrig haft några framgångar. Till slut tappar man hoppet? Har en kusin med autism och efter att han sökt jobb i tio år utan att få något tappade han hoppet. Till slut blev det sjukpension. Jag är sjukpensionär när det kommer till kvinnor.
Problemet är om just något skulle hända med mig och jag fick ett självförtroende i topp och allt. Hur många kvinnor vill ha en 40-åring helt utan relationserfarenhet och sexuell erfarenhet?
Det är klart, sålänge som du fortsätter att producera nya ursäkter så? Om du går till avbytarbänken varje gång som nån ber dig slå straffen så kommer du ju oxå fortsätta som du gör idag.
Du har fastnat i ett beteende som är tryggt för dig. Det är tryggt att tycka synd om dig själv. Jag vet att du hatar att va ensam men din komfortzone är att ingen vill ha dig, och då hjälper din hjärna dig att få det till din verklighet. Det blir en trygg zon där din hjärna slipper slåss för livet.
Samma sak gjorde den när det kommer till ditt jobb. Det var något du verkligen ville, men du nöjde dig inte och gav upp de gångerna som det tog emot, utan du kämpade dig igenom det.
Det går att göra med allt i livet, visst, du blir kanske inte president i USA men det mesta i övrigt kan du uppnå, och där är ett förhållande ett ganska rimligt mål.
Börja med att utmana dig själv, varje dag.
Gör ett lite steg i taget.
Om du inte har problem med att börja prata med tjejer, så fortsätt att prata, men försök ta det ett steg längre.
Prata en minut till, få henne att skratta, kroppskontakt (en hand som snuddar hennes hand, eller en hand på hennes axel i 2sekunder), gör något varje dag som utmanar sig själv och tänk på det som gymträning. Du ska utvecklas på sikt. Och då pratar jag inte om krogen, utan alla människor du möter.
Börja enkelt där de får betalt för att vara trevliga, kassörskor, cafébiträden, servitriser, osv osv osv. Just nu så är det ju val så det står människor överallt som du kan prata med. Tänk inte på det som att du ska dra hem din blivande fru, utan som träning.
Det finns mängder med böcker att läsa om det, det finns communitys, filmer t.o.m.