Vad pysslar bönderna med? Varför varierar matpriser så dramatiskt?

Till exempel kor, de har sin cyklar då de blir med kalvar, kalven får växa upp lite och i bästa fall kan de bli en kossa själv (beståndet ska förnyas) men när kalven uppnått en viss ålder/vikt så blir det lite
kalvkött. Efter ett antal födslar slaktas även kossan men det kommer nya som i en sluten cirkel.

En del av kossan är till exempel lever, som sälj som lever, ungnötslever eller kalvlever och ju yngre desto bättre samt ett högre kilopris.

Grisar har tätare cyklar men ungefär på samma sätt går det till. Spädgrisar brukar vara extra populärt till jul/nyår så lite planering finnes.
På riktigt viltkött är det värre, då ett hondjur måste gå i brunst för att få till det.

Att driva ett större slakteri kan vara en dyr/krånglig historia med alla tillstånd som behövs men det finns några stora och de har oftast avtal med leverantörerna och har sin jämna tillgång till kött.
Ett slakteri kan ha flera ägare i hela kedjan.

När det gäller handjur så brukar bara de bästa sparas för avel, resten går till slakt som kalv.
En oxe kan ju sätta på 40 kossor utan problem naturligt. På konstgjort sätt (intimisering) räcker nog en sats till 100 kossor??

Som i hästsporten där en sats sprut från en fin hingst med fin tavla sälj till ston kanske för 50 tusen per styck (kanske 25 ston) efter lyckad födsel till föl så kan betalningen fördubblas.
Rent privat så slaktar jag ett vildsvin per år, kan bli 2-3 rådjur per år och behöver inga tillstånd då
jag inte säljer köttet då det enbart är för eget bruk

Hört talas om kalvkött, det är tjurkalvar som går till slakt ca 5-10 dagar efter födsel när man har mjölkgård! Köttdjur, kalvarna går ihop med sin mamma/ko i ca 6 månader, det går också en tjur där för att betäcka korna! Tjurarna stallas upp så de blir ca 250-300 kg och går sedan till slakt, kvigorna/honorna växer upp och blir kor först efter de har fått en kalv! Du vet tydligen ingenting om hur det går till på en bondgård!

De bönder jag träffat är miljonärer.
Att de gnäller det är bara en affärsidé, ungefär som näringslivet alltid har brist på kompetens.

Som svar på frågan sker mycket i cykler varav priser förändras mycket. Vissa är kraftigt säsongsbetonde och vissa mindre.

Kött handlar om kalvar och när dom föds, vissa sorter vill man ta när dom är X månader och några kan man vänta till Y månader. Sen är det kö till slakterierna.

Jag har jobbat på flera bondgårdar inte fan är de miljonärer i så fall har de skog som de kan ta ut virke från!

Räkna in värdet på deras gårdar, maskinparken, hus och mark ska du nog se att det är många miljonärer.
Sen att dom tar ut löner som kanske ligger på normalnivåer det är en annan sak.

De har lån som alla andra, hur du helt korkad?

Tror du bönder får ladugårdar och traktorer gratis av staten? Dom flästa är nog gäldsmiljonärer.

Gå in här och kolla vad bönder får för sina gårdar de haft i generationer om de äger gårdarna så inte tyskarna köper upp de och använder som sommarhus! https://areal.se/fastigheter-till-salu/

De bönder jag har träffat är enbart miljonärer på pappret. En bonde har allt som oftast pengarna knutna till verksamheten de bedriver, det kan handla om åkermark, betesmark eller ladugårdar det spelar ingen roll. Så länge man inte direkt säljer av gården och marken så är pengarna bundna och omkostnaderna är större än vad man förväntar sig.

Det är väldigt gott om mjölk nu efter ett rekordår och mejeriprodukter är kylvaror som de inte vill ha jättelager av själva. Men det blir snart dyrare igen.

Många livsmedel är säsongsvaror. Just feta från Grekland (den är från Grekland om det står feta på paketet), är en säsongsvara där mest produceras under sensommaren. Sen kan den lagras i saltlag eller frysas in, men just nu produceras det som mest, så det är klart att det är billigare. En del fryses ju in och sparas men det finns begränsat med utrymme att lagra, så mycket säljs ut just nu.

För bara femtio år sen gick det ju inte att köpa vissa varor när de inte var i säsong. Köpa blåbär i januari? Frysta kanske, annars glöm det. Nu odlas de på en farm i Peru och flygs in till butikerna.

Bönder som ständigt köper nya svindyra traktorer och maskiner istället för att som förr använda samma i 30 år... någon måste ju betala av de där lånen, i slutänden kommer pengarna från konsumenten.

Lägg till det alla kommunikatörer, mellanchefer, HR-konsulter och andra parasiter hos leverantörer, grossister och livsmedelskedjor. De ska också få betalt nånstans ifrån, gissa var...

Fast svaret på frågan är nog helt enkelt säsongsvariationer, variationer i efterfrågan och lager som måste tömmas innan bäst-före-datum och ny säsong.