8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Där sätter du ju verkligen fingret på det klassiska systemriddarsyndromet! Du låtsas som att det här handlar om "svåra gränsdragningar" och "komplexa begrepp" när det i själva verket handlar om socionomernas eviga confirmation bias!

Som man frågar experter får man svar, så enkelt är det. Om socionomerna redan på förhand har bestämt sig för vad de vill hitta, då väljer de självklart ut precis de frågor som leder till det svar de vill ha. Och att plocka in just Björn Lundin i det läget en person med en högst omdiskuterad syn på de här teoretiska diagnoserna visar ju exakt vad soc var ute efter!

Du sitter och rabblar diagnosförkortningar som BMSI, MCA och BGFS för att försöka mörklägga ett fundamentalt utredningshaveri. Sanningen är ju att när den strikta MbP-definitionen spräcktes för att det saknades bevis på förfalskning eller förgiftning, då började man bara glida på begreppen i stället för att erkänna sitt misstag! Att "känna igen mönster i journalanteckningar" har blivit ett frikort för socionomer utan medicinsk kompetens att sitta och tycka och tro.

Och vad gäller flickans "snabba förbättring": Att blunda för att sjukvården ändrade sitt eget felaktiga protokoll under placeringen, och att förbättringen skedde under ett naturligt sommarskov, för att i stället sälja in det som "BMSI-kriterier" till Lundin det är ju ett skolboksexempel på hur man ställer ledande frågor till rätt expert för att få rätt stämpel på sitt eget misslyckande!

Där är doktorn igång igen med sina fria spådomar och fantasier om mamman! Att han drar in sidospår och hypotetiska rullstolsfall bevisar ju bara att han helt saknar faktiska bevis i Elsas fall!

Ingen i hela världen förnekar att barn teoretiskt sett kan ta skada om föräldrar gör felaktiga bedömningar. Men att sitta och hitta på helt irrellevanta skräckscenarier om rullstolar för att flytta fokuset från vad som faktiskt hände här det är ju ett rent skolboksexempel på en avledningsmanöver!

I Elsas fall handlade det inte om en förälder som godtyckligt satte ett barn i rullstol eller vägrade lyssna på läkare. Det handlade om att vården gjorde fel med näringsdroppet, erkände sitt misstag och ändrade protokoll! Det var alltså sjukvårdens eget misstag som orsakade symtomen och inte mammans agerande.

Att du desperat försöker blanda ihop medicinska felbehandlingar från sjukvårdens sida med hypotetisk "felriktad god avsikt" hos föräldrar är så extremt genomskådligt. Man tar inte ett fungerande barn och gör ett akut LVU-ingripande baserat på vilda skräckscenarier som inte har ett dugg med Elsas verklighet att göra!

Med reservation för att jag inte vet exakt hur han jobbar så håller jag helt med om att man varken kan bekräfta eller förkasta BGFS via en journalgranskning. Man bör ju dock ha i åtanke att det är svårt att få till en evidensbaserad metod utifrån att fallen sällan är lika till utförandet och lyckligtvis få.

Så ett visst mått av osäkerhet kommer det alltid att finnas vilket måste vägas emot risken att barn skadas om det fortgår. Självklart måste denna risk bedömas noggrannt samt att man i den största mån det går bör utreda andra förklaringar till detta.

Det håller jag helt med om inte har skett i detta fall vilket ligger både vården och socialtjönsten till last. Självklart ska LVU vara en sista lösning såvida det inte finns tydliga indikationer på att barnet kan skadas på kort sikt.

Nej, det är helt förståeligt att hon inte mådde bra och att hon fick symtom.

Detta helt uppenbara samband borde absolut ha noterats av vården om man hade koll på droppet och fick information om att hon alltid mådde dåligt på skoldagar utifrån att hon förlitade sig på droppet.

Så kan det absolut ha varit, men det ligger ju ändå helt och hållet på socionomernas bord oavsett vad CTH satt och propsade på!

De skulle ju ha larmat direkt! De borde ha sagt ifrån på skarpen: "Det där sätter vi inte våra namnteckningar under!" Men gjorde de det?! Nej, de skrev blint på och verkställde haveriet!

Och som alla vet kom ju Lex Sarah-anmälningarna mot dem för bara några veckor sedan. De står svart på vitt där nu!

Så jo det här låg till 100 % på socionomernas bord. Och nu när de vet om att de har skitit i det blå skåpet så det stänker om det, då är deras enda kvarvarande strategi att desperat sitta och skylla ifrån sig på alla andra!

Nu är du igång igen och anklagar mig för saker jag inte har sagt. Detta otyg måste du sluta med omedelbart annars börjar jag anmäla dina försök att förstöra en diskussion.

Jag sa att det fanns en koppling utifrån att det var just detta argumentet man använde från rätten avseende omsorgssvikt för att försvara att det inte var OT.

Sen börjar du med lögner igen om ändrat protokoll.

Visa en objektiv källa på hur protokollet ändrades. Minns jag rätt så sa du själv att hon hade ätit lika mycket i hemmet som i jourhemmet för att själv få ihop tillväxten. Nu hittar jag inte ett citat, för det är tusentals inlägg att gå igenom från din sida, men som sagt. Fram med bevis.

"De skulle ju ha larmat direkt! De borde ha sagt ifrån på skarpen: "Det där sätter vi inte våra namnteckningar under!" Men gjorde de det?! Nej, de skrev blint på och verkställde haveriet!"
Det handläggare kan göra är att reservera mot socialnämndens beslut sen är det upp till förvaltningsrätten att avgöra om man ska fullfölja eller inte.... Det är vad dom kan göra utifrån dom regler som finns!
Du är mer inne på den moraliska aspekten... jag kan argumentera isf för hur kunde dom poliser som fått ett skräckscenario uppmålat för sig om en galen mamma som misshandlade sitt barn grovt välja att delta när dom kommer till ett hem som inte visar på att nåt av det stämmer??
Hur kunde vårdpersonal fortsätta att driva på en orosanmälan som dom visste inte stämde när dom såg vad det blev av det??
Det finns avsevärt många fler att klandra än bara dessa socionomer..
OCH det finns en gemensam nämnare för allt och det är tystnadskulturen som råder överallt, och framförallt så sätter man sig inte upp emot en politiker med makt!!

Det behövs eftersom det fortsatta omhändertagandet grundades på de uppgifter från vården som faller inom spektrumet för BMSI medan du saboterar tråden med dina ”sanningar” om MBP.

Det vi vet är att det har stått 100 % i journalen och orosanmälan som skrivits under av LE. Vi vet också att LE själv sagt att han aldrig räknat själv utan bara gått på ordinationen från Uppsala. Vi vet alltså att ansvarige läkaren inte haft någon kontroll på droppet.

Vi vet också att IVO tidigare kritiserat läkarens hantering av dropp (men då gällande näring) i ett annat fall – där mamman också berättade att det var mycket svårt att kommunicera med vården (fetat av mig):

Barnet, som drabbades av allvarlig vitaminbrist, har varit trött, haft blodbrist, tarmblödning, och genomgått operationer som kanske kunnat undvikas. Mamman säger också, i utredningen, att en av det värsta sakerna var att inte bli lyssnad på.

https://www.sverigesradio.se/artikel/barn-fick-naringsdropp-utan-vitaminer-liknar-fallet-elsa

Även om det ”bara” är två fall så kan man se ett mönster i att LE och övriga inblandade inte lyssnar på vad föräldrarna säger.

Jag ställde följande fråga till AI (Google Gemini): Antag att ett barn har dropp som ska ge 100 % näring. Antag att droppet blir fel och istället ger X % näring. Vad är lägsta X som kan ge normal tillväxt över tid?

Svaret blev följande:
X = 75 % – 80 % (Det lägsta X för normal tillväxt): Detta är den absoluta brytpunkten. Vid denna nivå täcks kroppens basalmetabolism helt, och det finns fortfarande en liten marginal över till vävnadsuppbyggnad. Barnet kommer att växa, men kurvan kan plana ut något mot de lägre normala kanalerna över tid.
https://www.clinicalguidelines.scot.nhs.uk/ggc-paediatric-guidelines/ggc-paediatric-guidelines/neonatology/parenteral-feeding-of-preterm-and-term-infant/

På följdfrågan om barnets allmänna mående och ork blev svaret sammanfattningsvis följande:

Om ett barn enbart får 75 % av sitt näringsbehov via dropp men på något sätt lyckas upprätthålla en normal tillväxt på kurvan, kommer barnets allmänna mående och ork att vara tydligt nedsatt.

Eftersom kroppen i detta scenario prioriterar att lägga de begränsade resurserna på tillväxt (bygga skelett och organ), tvingas den spara in på den energi som skulle ha gått till vakentid, aktivitet och immunförsvar. Barnet befinner sig i ett konstant dolt energisparkonto.

Om vi antar att Elsa genom oregelbundet ätande fått i sig näring motsvarande 35 % av behovet så hamnar vi i ett läge som väl motsvarar mammans beskrivning samtidigt som tillväxten kan vara normal.

Frågan är om ett sådant ätande kan anses falla inom instruktionen att Elsa själv skulle få bestämma om och när hon skulle äta eftersom droppet var 100 %.

Totius pratar nattmössan och har ju uppenbarligen inte ens läst domarna själv! Nu när vi har de faktiska domstolsdokumenten svart på vitt kan vi krossa hans argument punkt för punkt:

Fysisk misshandel sågades helt av rätten: Förvaltningsrätten körde över socialnämndens anklagelser om att flickan utsatts för "fysisk misshandel genom sjukvårdsinsatser". Rätten slog fast att det inte finns några som helst bevis för att mamman medvetet förmått vården att ställa felaktiga diagnoser eller göra onödiga ingrepp.

Diagnosen PIPO var riktig och objektiv: Totius och socionomerna försöker få det till att sjukdomen var hittepå, men rätten konstaterar att diagnosen ställdes via objektiva fynd (röntgen, tryckmätning, vävnadsprover) och bekräftades av experter i London.

Sjukvårdens orosanmälan var direkt felaktig: I vittnesförhöret slog Elsas behandlande läkare sedan åtta år, Lars Ekstav, fast att påståendet i orosanmälan om att näringsförsörjningen enbart skedde via näringsdropp var felaktig. Han bekräftade att hon sannolikt fick i sig lika mycket mat via munnen även när hon bodde hemma.

Läkaren köpte inte soc narrativ: Ekstav uppgav uttryckligen för socialtjänsten att han inte tror att mamman har rapporterat symtom som flickan inte haft.

Totius sitter alltså och hänvisar till domar som i själva verket bekräftar att orosanmälan innehöll rena felaktigheter och att anklagelserna om medicinsk barnmisshandel föll platt i rätten.

Att rätten sedan lutade sig mot "omsorgsbrister" ändrar inte faktum: grundbulten i hela soc utredning byggde på en osann orosanmälan!

Sluta spela teater! Vad gäller ändringen av vårdbehandlingen och protokollet behöver man ju bara läsa Kammarrättens dom (mål nr 4811-25) för att se att behandlingen ändrades radikalt så fort flickan placerades!

I domen står det svart på vitt att: Parenteral nutrition (näringsdropp): Trappades ner och avslutades helt kort efter placeringen.

Läkemedelsbehandling: All tidigare läkemedelsbehandling (smärtstillande och illamåendemedicin) fasades ut helt utan bakslag.

Tarmtömningar i narkos: De regelbundna sjukhusinläggningarna var tredje månad för sövning och tarmtömning upphörde.

Att påstå att det inte skedde en protokoll- och behandlingsändring är ju rent nonsens! Vården avbröt och fasade ut hela den tidigare behandlingsregimen under placeringen.

Du upprepar åter sådant som ingen har ifrågasatt men lägger fram det som att jag ”pratar nattmössan och har ju uppenbarligen inte ens läst domarna själv!”. Du invänder inte mot något i sak utan kommer bara med anklagelser mot mig och upprepar sedan sådant som jag aldrig har ifrågasatt.