Citat:
Ursprungligen postat av
M.J.A
Helt riktigt.
Varför man som jag sagt, undrar om försvaret ens kommer att ta upp det.
Denne är givetvis inte dum i huvudet och kommer inte att lägga ett försvar på något som aldrig kan hävdas som aktuellt.
Det finns dessutom en mängd skyldigheter även för det större fartyget i en trång farled. Men de ”glöms” givetvis att nämnas.
En av de mer allvarliga är att man inte är tillåten att köra över andra båtar.
Nu brukar tolkningar av trång farled vara väldigt breda och man kan också hänvisa till "inlopp" d v s att det smalnar av vid Älgö Gavel.
Det sagt, även i en situation med trång farled har lastfartyget fortsatta skyldigheter som upphinnande både enligt regel 9e och 13 (och givetvis utkik regel 5).
Försvaret kan hävda 9a/b och man kan då säga att för a (håll styrbord) så låg redan snipan 150 m styrbord vilket i de flesta leder är mer än väl, tolkningsfråga. För b (inte hindra) gav snipan som mindre fartyg mer än väl fritt vatten för säker passage av det större fartyget. "inte hindra" betyder som Veri påvisat inte att man har laga skyldighet att försvinna eller att man måste "hålla sig undan" utan snarare att man skall vara behjälplig till att det större fartyget har fritt vatten.
Till sist väger utkik i färdriktningen tungt mot lastfartyget (snipan har skyldigheter men dessa är mindre allvarliga akteröver), lastfartyget är upphinnande, kaptenen har redan deklarerat måttlig sikt och om inte regel 13 så gäller regel 19, och som upphinnande I trång farled har lastfartyget skyldighet att signalera om det skyldighet att att det inte finns fritt vatten för omkörning.
Åklagaren har redan bevisat att sniporna var synliga på radar i god tid, att befälhavaren förde ensam utkik under omständigheter då detta inte kan anses lämpligt (stcw-regler) och sannolikt också att sniporna var i sikte.
Befälhavaren är kokt. Lotsens ansvar är frågan. Snipan får (som alltid på sjön) del av skulden, men det blir sannolikt ringa.