Vilka partier är minst feministiska och vilka är mest?

Fast det är ju inte sant utan bara ett bekvämt sätt att kunna ignorera jämställdhets- och jämlikhetsfrågor för dem som nu inte gillar dessa frågor eller ser dem som ett hot mot sin egna privilegier och känsla och vilja av att känna sig som förmer.

Vad ska samerna göra tror du? Skicka renarna på oss?

Frågan är en moralisk sådan.
Om en idé om ens eget folks "naturliga" rättighet att dominera över andra folk på samma områden inte stämmer med fakta, så bör man tänka om.

eller för att nu prata feminism/ antifeminism, om ett köns idéer om sin egen överlägsenhet faktiskt inte stämmer så bör man tänka om och lära sig samexistera på lika villkor.

Det finns inte och har aldrig funnits en samisk stat. Samer är svenska medborgare och ska inte ha särrättigheter.

Vilka är de manliga privilegierna?

Det där får du nog utveckla en aning, oklart vad du vill säga.


Vilka politiska rättigheter har kvinnor som män inte har, och som är ett resultat av feminism?


Har du några exempel?


Har du några exempel på arbetsplatser som har ett uttalat mål att en så hög andel av deras anställda som möjligt ska vara kvinnor?


Män är i majoritet bland kandidaterna i samtliga val. I kommun-, region- och riksdagsvalen består kandidatunderlagen av omkring 55–57 procent män och 43–45 procent kvinnor.
https://sverigeskvinnoorganisationer.se/wp-content/uploads/2026/05/Vagen-till-makten.pdf

För drygt hundra år sen fick kärringarna inte ens rösta. Varannan damernas var ett initiativ som tillkom för att öka kvinnlig representation i riksdagen. År 1985 bestod riksdagen av 28 procent kvinnor respektive 72 procent män och år 1998 hade representation ökat till 43 procent kvinnor respektive 57 procent män. Tror de flesta ser det som överlag positivt med hyfsad balans i riksdagen.

Varannan damernas är inte något krav, partier får själva bestämma vilka de sätter upp på listan. Du är fri att starta Grabbpartiet - bara grabbar på listan, vid behov.


Att kvinnor i ex.vis Sverige inte döms till fängelse eller böter för att sälja sex är ett resultat av att feministisk ideologi påverkat politisk opinion. Feministisk opinionsbildning har alltså verkat för att stötta prostituerade kvinnor. Oklart var föraktet du talar om är verksamt.


På vilket sätt skulle feminismen som ideologi motarbeta eller utsätta kvinnor för förakt om de vill vara hemma medan deras män jobbar?

ex. att slippa kraftiga förväntningar på att ta störst ansvar för barn.
eller....att slippa skammas för att man har "för många" sexpartners.
eller...slippa leva med en stor och reell risk att bli utsatt för sexbrott i sitt liv.

där har du 3 st.

Nej, ingen har påstått att "alla män utövar våld mot kvinnor". Ta exempelvis det som talats om i den engelsktalande världen ett tag nu: "the male loneliness epidemic". Det är uppenbart att det finns strukturer i samhället som gör att många män känner sig mycket ensamma, och att det går ut över deras hälsa. Detta är värt att studera och fundera på hur man kan motverka. Men det betyder ju inte att någon har påstått att "varenda man i världen är ensam".

När man talar om "manskrisen" i Sverige är det likadant. Män/pojkar halkar efter i skolan och är överrepresenterade i suicidstatistiken. Men bara för att man talar om en "manskris" betyder det ju inte att alla män är i kris, eller att det går skitdåligt för alla män i skolan. Man talar om strukturer man kan observera när man tittar på hela samhällen.


Nej, det är de inte. Att många äldre män lever i dysfunktionella äktenskap och känner sig hunsade och ej respekterade av sin fru är en sak. Att vara rädd för att hon ska spöa en eller på något annat sätt misshandla en är en annan. Det senare är extremt ovanligt.


Låg ribba för "psykisk misshandel". Att ett äldre par som borde ha skiljt sig för länge sedan nu är förbittrade och elaka mot varandra utgör inte psykisk misshandel.

Om kärringen därmed börjar tvinga gubben att ha sin GPS på dygnet runt, så att hon alltid kan se var han är, och hotar med spö om han stänger av den är det psykisk misshandel. Om kärringen säger att gubben ser ut som en äcklig hora i den där skjortan och att han ska ge fan i att sätta på sig den när han ska träffa andra kvinnor, är det psykisk misshandel. Om kärringen säger att hon fan inte kommer att kunna kontrollera sin knytnäve när de kommer hem om inte gubben slutar prata med andra kärringar när de är på julfest är det psykisk misshandel. Även sådant är mycket ovanligt.


Feminismen som ideologi innehåller inte någon utsago om att "det är alla mäns fel" att det i alla kulturer finns män som slår sina kvinnor. Jag har aldrig blivit anklagad av någon feministiskt orienterad person för att jag pga mitt kön bär ansvar för att en kvinna ett kvarter bort blev ihjälslagen av sin man, eller liknande.

Feminismen som ideologi förkunnar att det finns ett srukturellt våld mot kvinnor, och att det i 99.9 procent av fallen är män som utdelar våldet. Det gör inte att alla män bär en moralisk skuld för det våldet. Däremot kan det vara moraliskt rätt att försöka motarbeta sådant våld, både för män och kvinnor. Kan göras på olika sätt. Hålla koll på om nån granne har blåtiror, ställa frågor till kvinnor som verkar rädda för sina partners etc.


Att det finns trasiga kvinnor med störda anknytningsmönster som dras till våldsamma och kontrollerande män är irrelevant för diskussionen. Vad är din poäng?
Menar du att kvinnor förtjänar spö om de blivit spöade en gång och blir ihop med ännu en våldsam man därefter, och att "mäns våld mot kvinnor" därmed också är kvinnans fel? Eller vart vill du komma?


Vad spelar det för roll i sammanhanget? Misshandel är olagligt oavsett. Finns människor som blivit sexuellt utnyttjade som barn som pga detta söker sig till destruktiva sexuella relationer som vuxna också. Vart vill du komma?


Varför spinner du vidare på detta? Diskussionen handlar om varför man använder uttrycket "mäns våld mot kvinnor" om det strukturella våld som vi ser i alla länder där män spöar upp/dödar sina tjejer. Vad som gör att människor väljer den partner de väljer är irrelevant i diskussionen.


Prata gärna om sådant beteende om du vill. Det är att skylla på offret ja. Men det spelar väl ingen roll för dig, om du vill göra något argument baserat på att du tycker att offret agerar felaktigt?

Spelar dock ingen roll om kvinnan som blivit utsatt för våld från mannen har haft en annan våldsam pojkvän tidigare. Våldet är fortfarande utdelat av en man, och offret för våldet är kvinna.

"Privilegier" är vagt, och människor av båda könen har olika typer av privilegier. En ful, svart, manlig invandrare har förmodligen mycket färre privilegier än en snygg, svenskättad tjej t.ex.

Det är sant att kvinnor bedöms hårdare när det kommer till ex.vis föräldraskap, men män bedöms hårdare när det kommer till ex.vis sårbarhet. Män bestraffas fortfarande socialt för att gråta vid fel tillfälle, inte klara av psykisk press, eller på andra sätt visa sig svaga, medan kvinnor tidigt uppmuntras att visa sig sårbara för varandra, sätta ord på sina känslor, och stötta varandra när någon är ledsen eller har det svårt.
Detta är en enorm tillgång i dagens samhälle, och män har fortfarande inte de verktygen på samma sätt, eftersom både män och kvinnor fortfarande bestraffar män som blir för emotionellt sårbara.

Mer konstruktivt att tala om rättigheter, och hot, tycker jag.

Vilka rättigheter innehas av kvinnor/män, som inte innehas av det andra könet? Sådant går att jobba för politiskt. Samma sak med hot. Vad hotar välmåendet hos män som grupp? Social isolering? Suicidrisk? Kriminalitet? Sådan kan man följa och bekämpa politiskt. Och vad hotar kvinnor? Dålig mödravård? För få incitament för pappan att ta ut föräldraledigt? Dåligt arbete i skolan för att motarbeta sexuella trakasserier? Även sådant går att jobba med politiskt.

Att börja gräla om vilket kön som har det "göttigast" eller är mest "privilegierat" brukar oftast bara spåra ur till en konstig dragkamp där man spottar ur sig olika sätt på vilka kvinnor eller män har en gräddfil i samhället. Det finns en massa män och kvinnor som har det jävligt gött och förspänt i det här landet.

Fast nu pratar vi specifikt om kön och inte alla andra varianter av privilegier mellan grupper.

Och ja maskulinitetsnormer samt patriarkala dito drabbar även män, som de du beskrev ex.
men att män inte kan gråta öppet ex. har ju inte varit något som ålagts män av kvinnor eller nått som gynnar kvinnor ex. att män inte får lov yttra känslor av denna sort och få utlopp för det på ett naturligt sätt är ju snarast till nackdel för mäns omgivning eftersom det är väldigt vanligt att män tar till aggressivitet riktat mot andra istället.

och jag anser att i debatter så kan man definitivt tala om både rättigheter och nackdelar, privilegier eller underordningar. Förstår faktiskt inte varför man inte skulle kunna det eller varför du anser det inte är konstruktivt.

Och faktum kvarstår att vissa personer av kvinnligt kön åtnjuter betydligt fler privilegier än vissa personer av manligt kön.


Tror inte bara det har med något patriarkat att göra vad som belönas och inte hos män. Vilka beteenden och personlighetsdrag som kvinnor ex.vis premierar och finner attraktiva och önskvärda hos män har inte fastslagits av någon patriarktyrann och seda vidmakthållits av andra patriarker, utan är mer komplext än så.



Män socialiseras tidigt in i att imponera på kvinnor, och män som uppmärksammas och accepteras socialt av många kvinnor ses också på som lyckade och socialt godkända. Vilka drag och beteenden som kvinnor uppskattar och uppmuntrar hos män är något heterosexuella män tidigt snappar upp och påverkas av. Detta gäller åt båda hållen i heterosociala sammanhang.

Män lär sig att imponera på och vinna kvinnors uppmärksamhet med vissa beteenden, och märker också snabbt vad kvinnor inte belönar/attraheras av. Detsamma gäller för kvinnor gentemot män. Detta har väl belysts i en ny tiktokifierad version i den nyliga debatten om "ick-listor" och "röda flaggor" med mera. Väldigt tydligt för båda könen hur man ska och inte ska vara för att accepteras sexuellt och socialt.


Människor som har svårt att identifiera och prata om grundkänslor brukar ofta hänfalla åt att bli arga istället, ja. Vad var din poäng?


Det hoppades jag framgick i sista stycket på mitt inlägg ovan. Att diskutera "vem som är privilegierad" och vem som är underordnad i ett samtal om feminism blir vagt, då det finns en massa kvinnor i det här samhället som är extremt "privilegierade", och även många män som är mindre "privilegierade" än dessa kvinnor. Vissa män har många privilegier. Andra män har få. Samma gäller kvinnor.

Varför man ska tala om att ett kön är det privilegierade könet, medan det andra är det hunsade och underordnade förstår jag inte riktigt.

Men det är klart att man kan sitta och lista alla privilegier kvinnor har, och alla privilegier män har, om man nu skulle vilja det.

Människor kan grupperas ihop på många olika sätt.